Sverige ger Jens Stoltenberg nytt jobb – ska slå till mot Ryssland

2025 01 15

De nordiska och baltiska ländernas stats- och regeringschefer ger Natos före detta generalsekreterare Jens Stoltenberg ett nytt uppdrag.

Det meddelar statsminister Ulf Kristersson (M) och Jens Stoltenberg på en gemensam pressträff.

Natos tidigare generalsekreterare får i uppdrag att ta fram en oberoende rapport med policyrekommendationer som syftar till att främja nordisk-baltiskt säkerhets- och försvarssamarbete.

Störst fokus kommer att ligga på det militära försvaret, men Stoltenberg uppmanas även att ta fram åtgärder för att motverka Rysslands sabotage och andra hybridhot.

– När hela den nordisk-baltiska regionen nu är integrerad i Nato har vi chansen att ytterligare fördjupa vårt samarbete. Genom att fullt ut ta vara på de nya möjligheterna till ökat nordisk-baltiskt regionalt samarbete stärker vi både regionen och Nato som helhet, säger statsminister Ulf Kristersson

Jens Stoltenberg instämmer.

– För första gången i historien ingår alla de nordiska och baltiska länderna i samma militärallians. Det skapar nya möjligheter, och den här rapporten är ett viktigt initiativ för att fördjupa försvars- och säkerhetssamarbetet i vår region. Jag är tacksam över att få bidra till det, säger den förre Natochefen.

Innan Nato-toppmöte

Stoltenberg ska presentera sina slutsatser före Natos toppmöte i Haag i juni 2025.

– Jag och mina nordiska och baltiska kollegor ser fram emot att ta emot Jens Stoltenbergs rekommendationer inför nästa års Natotoppmöte. Rapporten kommer att utgöra ett viktigt underlag för våra diskussioner, framhåller Ulf Kristersson.

”Kloka och oberoende råd”

Danmarks statsminister Mette Frederiksen medverkar också på pressträffen.

Hon konstaterar att den nordisk-baltiska regionen befinner sig i ett allvarligt säkerhetsläge.

– Jag är övertygad om att Jens Stoltenberg kan komma med kloka och oberoende råd inför våra samtal i NB8 om hur vi kan stärka vårt regionala försvars- och säkerhetssamarbete, säger Danmarks statsminister Mette Frederiksen, som är ordförande för NB8-formatet under 2025

NB8-formatet är de utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetena mellan de nordiska och baltiska länderna.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen