SVERIGE: Glädjande uppgifter gällande elkrisen

2023 01 21

Den senaste tidens elpriser har skapat huvudbry för svenska hushåll och företag.

Elkonsumenter har brottats med skyhöga elräkningar efter höstens energikris i Europa.

Nu visar en ny rapport från Bloomberg att situationen kan bli lättare framöver.

Vinterns energibehov bedöms vara säkrat i Europa.

“Det värsta är över”

Gaspriserna har sjunkit till den lägsta nivån på 17 månader, och Europas gaslager är mer välfyllda än på många år.

Elpriserna i Sverige bedöms även vara lägre under 2023 i jämförelse med det gångna året.

Anledningar till de sjunkande elpriserna är såväl det milda vädret som minskad konsumtion och att Frankrike fått igång sin kärnkraft igen, uppger SVT.

– Man kan säga att det värsta är över, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken.

Tagit tid

Tidöpartierna utlovade inför valet en räddning från de höga elpriserna före jul.

Såväl företag som hushåll har dock fått vänta på elstödet, som nu ser ut att betalas till konsumenter i södra Sverige i februari.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) försvarar den tid det tagit och förklarar hur hon ser på saken.

– Jag har aldrig försökt ge sken av att pengar finns på kontot innan första november. Även oppositionen vet om hur beslutsprocesserna ser ut. När jag har mött väljare och företagare på torgmöten har jag sagt att vi kommer inte kunna lova att pengarna är på plats på kontot till första november eller innan jul, säger hon till Ekot.

“Aldrig varit min intention”

På frågan om det är svårt att uppfatta vallöftet som någonting annat än pengar på kontot menar Busch att hon varit tydlig gentemot svenska folket.

– Det har aldrig varit min intention. När jag har fått raka frågor om det innebär att vi kommer att ha pengar på kontot innan ett visst datum har svaret varit nej. Det här visar på hur omöjligt det är att i efterhand kompensera för ett nedmonterat elsystem, säger hon.

Uppmanats att spara

Under hösten och vintern har elkonsumenter uppmanats att spara energi genom att minska elanvändningen.

Tipsen har bland annat handlat om att sänka värmen inomhus och duscha kortare tid.

Foto: R Kutsaiev

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 12

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen