SVERIGE: Glädjande uppgifter gällande elkrisen

2023 01 21

En ny rapport bedömer att vinterns energikris kan vara över.

Den senaste tidens elpriser har skapat huvudbry för svenska hushåll och företag.

Elkonsumenter har brottats med skyhöga elräkningar efter höstens energikris i Europa.

Nu visar en ny rapport från Bloomberg att situationen kan bli lättare framöver.

Vinterns energibehov bedöms vara säkrat i Europa.

“Det värsta är över”

Gaspriserna har sjunkit till den lägsta nivån på 17 månader, och Europas gaslager är mer välfyllda än på många år.

Elpriserna i Sverige bedöms även vara lägre under 2023 i jämförelse med det gångna året.

Anledningar till de sjunkande elpriserna är såväl det milda vädret som minskad konsumtion och att Frankrike fått igång sin kärnkraft igen, uppger SVT.

– Man kan säga att det värsta är över, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken.

Tagit tid

Tidöpartierna utlovade inför valet en räddning från de höga elpriserna före jul.

Såväl företag som hushåll har dock fått vänta på elstödet, som nu ser ut att betalas till konsumenter i södra Sverige i februari.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) försvarar den tid det tagit och förklarar hur hon ser på saken.

– Jag har aldrig försökt ge sken av att pengar finns på kontot innan första november. Även oppositionen vet om hur beslutsprocesserna ser ut. När jag har mött väljare och företagare på torgmöten har jag sagt att vi kommer inte kunna lova att pengarna är på plats på kontot till första november eller innan jul, säger hon till Ekot.

“Aldrig varit min intention”

På frågan om det är svårt att uppfatta vallöftet som någonting annat än pengar på kontot menar Busch att hon varit tydlig gentemot svenska folket.

– Det har aldrig varit min intention. När jag har fått raka frågor om det innebär att vi kommer att ha pengar på kontot innan ett visst datum har svaret varit nej. Det här visar på hur omöjligt det är att i efterhand kompensera för ett nedmonterat elsystem, säger hon.

Uppmanats att spara

Under hösten och vintern har elkonsumenter uppmanats att spara energi genom att minska elanvändningen.

Tipsen har bland annat handlat om att sänka värmen inomhus och duscha kortare tid.

Foto: R Kutsaiev

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen