SVERIGE: Glädjande uppgifter gällande elkrisen

2023 01 21

En ny rapport bedömer att vinterns energikris kan vara över.

Den senaste tidens elpriser har skapat huvudbry för svenska hushåll och företag.

Elkonsumenter har brottats med skyhöga elräkningar efter höstens energikris i Europa.

Nu visar en ny rapport från Bloomberg att situationen kan bli lättare framöver.

Vinterns energibehov bedöms vara säkrat i Europa.

“Det värsta är över”

Gaspriserna har sjunkit till den lägsta nivån på 17 månader, och Europas gaslager är mer välfyllda än på många år.

Elpriserna i Sverige bedöms även vara lägre under 2023 i jämförelse med det gångna året.

Anledningar till de sjunkande elpriserna är såväl det milda vädret som minskad konsumtion och att Frankrike fått igång sin kärnkraft igen, uppger SVT.

– Man kan säga att det värsta är över, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken.

Tagit tid

Tidöpartierna utlovade inför valet en räddning från de höga elpriserna före jul.

Såväl företag som hushåll har dock fått vänta på elstödet, som nu ser ut att betalas till konsumenter i södra Sverige i februari.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) försvarar den tid det tagit och förklarar hur hon ser på saken.

– Jag har aldrig försökt ge sken av att pengar finns på kontot innan första november. Även oppositionen vet om hur beslutsprocesserna ser ut. När jag har mött väljare och företagare på torgmöten har jag sagt att vi kommer inte kunna lova att pengarna är på plats på kontot till första november eller innan jul, säger hon till Ekot.

“Aldrig varit min intention”

På frågan om det är svårt att uppfatta vallöftet som någonting annat än pengar på kontot menar Busch att hon varit tydlig gentemot svenska folket.

– Det har aldrig varit min intention. När jag har fått raka frågor om det innebär att vi kommer att ha pengar på kontot innan ett visst datum har svaret varit nej. Det här visar på hur omöjligt det är att i efterhand kompensera för ett nedmonterat elsystem, säger hon.

Uppmanats att spara

Under hösten och vintern har elkonsumenter uppmanats att spara energi genom att minska elanvändningen.

Tipsen har bland annat handlat om att sänka värmen inomhus och duscha kortare tid.

Foto: R Kutsaiev

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen