SVERIGE: Glädjande uppgifter gällande elkrisen

2023 01 21

En ny rapport bedömer att vinterns energikris kan vara över.

Den senaste tidens elpriser har skapat huvudbry för svenska hushåll och företag.

Elkonsumenter har brottats med skyhöga elräkningar efter höstens energikris i Europa.

Nu visar en ny rapport från Bloomberg att situationen kan bli lättare framöver.

Vinterns energibehov bedöms vara säkrat i Europa.

“Det värsta är över”

Gaspriserna har sjunkit till den lägsta nivån på 17 månader, och Europas gaslager är mer välfyllda än på många år.

Elpriserna i Sverige bedöms även vara lägre under 2023 i jämförelse med det gångna året.

Anledningar till de sjunkande elpriserna är såväl det milda vädret som minskad konsumtion och att Frankrike fått igång sin kärnkraft igen, uppger SVT.

– Man kan säga att det värsta är över, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken.

Tagit tid

Tidöpartierna utlovade inför valet en räddning från de höga elpriserna före jul.

Såväl företag som hushåll har dock fått vänta på elstödet, som nu ser ut att betalas till konsumenter i södra Sverige i februari.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) försvarar den tid det tagit och förklarar hur hon ser på saken.

– Jag har aldrig försökt ge sken av att pengar finns på kontot innan första november. Även oppositionen vet om hur beslutsprocesserna ser ut. När jag har mött väljare och företagare på torgmöten har jag sagt att vi kommer inte kunna lova att pengarna är på plats på kontot till första november eller innan jul, säger hon till Ekot.

“Aldrig varit min intention”

På frågan om det är svårt att uppfatta vallöftet som någonting annat än pengar på kontot menar Busch att hon varit tydlig gentemot svenska folket.

– Det har aldrig varit min intention. När jag har fått raka frågor om det innebär att vi kommer att ha pengar på kontot innan ett visst datum har svaret varit nej. Det här visar på hur omöjligt det är att i efterhand kompensera för ett nedmonterat elsystem, säger hon.

Uppmanats att spara

Under hösten och vintern har elkonsumenter uppmanats att spara energi genom att minska elanvändningen.

Tipsen har bland annat handlat om att sänka värmen inomhus och duscha kortare tid.

Foto: R Kutsaiev

Text: Redaktionen

26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen