18dec25

SVERIGE: Glädjebesked för kaffeälskare

2023 02 02

Här är ett glädjande besked för alla som inte kan gå en dag utan sitt kaffe.

Priset på kaffe sjunker, och det ganska rejält.

Det rapporterar Sveriges Radio Ekot som hänvisar till den oberoende sajten Matpriskollen.

Enligt dess grundare Ulf Mazur minskar priset på kaffe hos alla de stora butikskedjorna i landet.

Tio kronor per kilo

Glädjande nog gäller den positiva förändringen mer eller mindre samtliga stora kaffemärken.

Det rör sig om prissänkningar på omkring tio kronor per kilo.

– Kaffeskördarna i Brasilien har blivit bättre än väntat samtidigt som efterfrågan minskat och lagren vuxit mycket, förklarar Ulf Mazur enligt Ekot.

Ljus i inflationsmörkret

Nyheterna är säkert mycket välkomnande för många hushåll där kaffekoppen är en obligatorisk del av frukostbordet, i synnerhet med tanke på ansträngt ekonomiskt läge och rekordinflation.

Någonting som Handelsbanken bedömt kommer att urholka svenskarnas köpkraft under 2023.

– Den höga inflationen i år betyder ungefär 35 000 kronor i förlorad köpkraft för ett genomsnittshushåll, säger bankens chefsekonom Christina Nyman i ett pressmeddelande.

Ökat över 40 procent

Kaffet är annars en av flera varor som ökat rejält i pris i svenska butiker. Till och med till nivåer som orsakat sådan kaffedesperation att stölder skjutit i höjden.

I oktober förra året hade kaffepriset gått upp med över 41 procent jämfört med samma månad 2021, enligt statistik från Statistiska centralbyrån.

Detta trots ett minskat råvarupris på kaffe på världsmarknaden.

– Den senaste tiden har vi sett en prisnedgång, men innan det så kommer vi från en period där råvarupriset fördubblades på ungefär ett år. Det gick från 120-130 cent per pund till 230, 240 eller 250.  Det är den stora orsaken till att priset har stigit i butikerna, förklarade Anders Thorén, kommunikationschef på kaffetillverkaren Löfbergs i Karlstad, motsägelsen för DN i höstas.

Spåddes bättre tider

Redan då spåddes bättre tider på kaffefronten efter årsskiftet.

– Det kan eventuellt bli så. Det var ingen som trodde på den här utvecklingen för två år sedan. Det vi har lärt oss den senaste tiden är hur oerhört komplext det är och hur många faktorer som påverkar priserna, sade Anders Thorén.

Fakta: Sveriges mest populära kaffemärken

Nedanstående är de fyra mest populära kaffemärkena bland konsumenter i Sverige.

1. Gevalia (40 procent av marknaden)

2. Zoégas (20 procent av marknaden)

3. Löfbergs (15 procent av marknaden)

4. Arvid Nordquist (9 procent av marknaden) 

Källa: Expertvalet (2018)

LÄS MER: Oroväckande uppgifter för kaffeälskare

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen