SVERIGE: Hälsouppmaning till hälften av befolkningen

2023 10 05

Under den senaste tiden har antalet fall av malignt melanom ökat i samtliga län i Sverige.

En ny undersökning från Sifo visar samtidigt att drygt hälften av det svenska folket inte kontrollerar sin hud för att kunna upptäcka eventuella hudförändringar.

De flesta undersöker inte då de inte vet vad de ska leta efter.

Nu uppmanas svenskarna att hålla bättre koll på sin hud.

“Livsviktig rutin”

Icagruppen framhåller i ett pressmeddelande vikten av att regelbundet kolla efter hudförändringar på kroppen.

– Regelbunden självundersökning av kroppen är en livsviktig rutin för att upptäcka cancer i ett tidigt skede, vilket i sin tur ökar chansen för en framgångsrik behandling. Oavsett om det gäller hud-, bröst- eller någon annan form av cancer, säger Annika Svedberg som är chefsapotekare på Apotek Hjärtat.

Kolla efter detta

Svedberg menar att man bör följa den så kallade ABCDE-metoden.

Avvikelser på huden som man bör hålla koll på innefattar asymmetri, ojämnhet, varierande färg, om märket är större än 6 millimeter och om det förändrar sig.

– Alla har födelsemärken. De är naturliga, kan tillkomma när som helst under livets gång och innebär oftast ingen fara. Det viktigaste är att man har koll på dem för att uppmärksamma eventuella förändringar, även om man inte upplever några symtom, fortsätter Svedberg.

Ökar mest

Malignt melanom är den cancersjukdomen som ökar mest.

– Det vanligaste symtomet på melanom är en helt ny fläck eller knuta som har vuxit eller ändrat utseende, framhåller Vårdguiden 1177.

– Det kan också vara ett födelsemärke som du har haft sedan tidigare men som börjar förändras. Födelsemärke kallas också nevus.

Då ska du söka vård

Vid vissa tillfällen kan det vara bra att ta kontakt med vården.

– Kontakta en vårdcentral så fort som möjligt om du har en förändring som blöder, eller som växer snabbt eller som växer på höjden. 

Foto: P. Prudente

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen