SVERIGE: Här får du pengar – för att föda barn

2023 09 24

En kommun inför nu åtgärder för att öka barnafödandet.

Det råder kris i Borgholm kommun just nu.

Barnafödandet har sjunkit till oerhört låga nivåer, och har inte varit så lågt som det är nu under 2000-talet.

Nu agerar kommunen genom att införa drastiska åtgärder för att försöka locka till sig människor som vill föda barn i Borgholm.

Det rapporterar TV4.

Får presentkort

Förra året föddes bara 51 barn i hela Borgholms kommun, och politikerna är hoppfulla om att det nya förslaget kan vända den dystra trenden.

Från och med nästa år kommer ett presentkort på 2 500 kronor delas ut för varje barn som föds i kommunen.

– Det är en liten pusselbit i det stora spelet. Vi behöver bli fler och vi vill att ungdomar flyttar till vår kommun, säger kommunstyrelsens ordförande Ilko Corkovic (S).

“Attraktiv kommun”

Enligt Corkovic råder det inga tveksamheter om att Borgholm är en mycket bra kommun för barn att växa upp i.

Han tror inte att barnen nödvändigtvis har någon anledning att lämna kommunen i framtiden.

– Jag tror inte på det. Vi vet att vi är en attraktiv kommun med attraktiva boenden, vi har skola, vård och omsorg med fantastisk kvalitet i våra verksamheter.

Lägsta på 20 år

Utvecklingen på Borgholm är en del av en större trend, då allt färre barn föds i Sverige.

Barnafödandet är nu det lägsta på över 20 år, framhåller Statistiska centralbyrån.

– Den negativa utvecklingen ser ut att fortsätta. Det föddes knappt 25 000 barn under första kvartalet i år. Det är drygt 1 700 färre än första kvartalet 2022, en minskning med 6,5 procent, säger Lovisa Sköld, befolkningsstatistiker på SCB.

Pekar nedåt

Bland städerna där minst antal barn föds finns Eskilstuna, Umeå och Nacka.

– Trenden pekar nedåt på flera håll runt om i landet. I 178 kommuner föddes färre barn under årets tre första månader än under motsvarande period i fjol. I 25 kommuner är antalet nyfödda det lägsta på hela 2000-talet, vilket är så långt tillbaka vår kvartalsstatistik för kommuner sträcker sig.

Foto: M. Bar Haim

Text: Redaktionen


Julklapp till Putin – världens största gasanläggning brinner

2025 12 26

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU har skickat en julhälsning till den ryska regimen i Moskva.

I ett inlägg på Telegram uppger SBU att man tillsammans med landets militär har attackerat en stor gasanläggning i Orenburg i södra Ryssland.

Anläggningen är världens största för separering av gas, vilket Reuters tidigare har rapporterat om.

En SBU-källa bekräftar uppgifterna.

– Gasanläggningen i Orenburg är världens största gaskemiska komplex och bearbetar 37,5 miljarder kubikmeter gas årligen, säger källan till Kyiv Independent.

Står i brand

Nu står den jättelika anläggningen i brand. Det visar satellitbilder från Nasas verktyg FIRMS, som övervakar och registrerar bränder i realtid.

– Attacken utlöste också en brand i rörledningen till 3U-70-enheten, som renar rågas från vätesulfid och koldioxid. Till följd av detta avbröts anläggningens drift delvis, säger SBU-källan till Kyiv Independent.

Gasanläggningen i Orenburg är belägen över 1 000 kilometer från den ukrainska gränsen. Trots avståndet är anläggningen av stor betydelse för både den ryska militären och landets ekonomi. Den har därför varit en regelbunden måltavla för ukrainska långdistansdrönare under kriget. 

Storm Shadow-robotar har slagit ner

Ukrainska styrkor har även attackerat ett oljeraffinaderi i Novosjakhtinsk i sydvästra Ryssland.

Enligt den ukrainska armén utlöste attacken explosioner vid raffinaderiet.

– Målet träffades, framhåller den ukrainska generalstaben i ett uttalande.

Vidare uppger den ukrainska militären att brittiska Storm Shadow-robotar användes i attacken mot oljeanläggningen.

LÄS MER: Nytt Gripen-besked från Ukraina 

Marknad attackerad

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera civila mål i Ukraina.

Under juldagen besköts en marknad i Cherson och ett bostadsområde i Tjernihiv. Minst två personer dödades och nio skadades, uppger Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: Massivt rökmoln – Ryssland under attack

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


”Börja räkna åren” – jätteland nära kollaps

2025 12 26

– När ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

Det skriver den ryska författaren och journalisten Tatjana Rybakova i den oberoende tidningen Moscow Times.

Rybakova drar paralleller mellan Rysslands nuvarande ekonomiska situation och läget i Sovjetunionen under åren före stormaktens kollaps.  

Enligt Rybakova finns det flera tecken som tyder på att Ryssland kommer gå ett liknande öde tillmötes.

Hon pekar bland annat på:

- Svag tillväxt. BNP växte endast med 0,6 procent under tredje kvartalet 2025. Trots det använder den ryska regimen särskilda beräkningssätt för att få siffrorna att se starkare ut. På samma sätt använde Sovjet särskild statistik för att dölja stagnation.

- Tillväxten drivs nästan enbart av statliga utgifter och militärindustrin. Andra typer av investeringar pressas tillbaka samtidigt som konsumtionen minskar. 

- Den ryska regeringens budgetprognoser sträcker sig till 2042. Rybakov framhåller att prognoserna vilar på alltför optimistiska antaganden om oljepriser och skatteintäkter och drar paralleller till Sovjetunionens femårsplaner.

- Dagens låga oljepriser påminner om prisnivån innan Sovjetunionens fall. Liknande nivåer på 1980-talet bidrog till stormaktens kollaps. 

LÄS MER: Kreml: Det är bäst att Sverige ber om ursäkt 

Många frågor kvarstår

Parallellerna är så tydliga att Rybakova vågar fastslå att Ryssland sannolikt står inför en ekonomisk kollaps. Om den sker i närtid eller inte är däremot oklart.  

– Huruvida denna historia avslutas plötsligt och nästan oblodigt, som Sovjetunionens kollaps gjorde, eller drar ut på tiden i en lång och smärtsam process är omöjligt att veta. Historien upprepar sig inte exakt, skriver författaren och tillägger:

– Men när ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: M. Domnina

Text: Redaktionen