SVERIGE: Här får du pengar – för att föda barn

2023 09 24

En kommun inför nu åtgärder för att öka barnafödandet.

Det råder kris i Borgholm kommun just nu.

Barnafödandet har sjunkit till oerhört låga nivåer, och har inte varit så lågt som det är nu under 2000-talet.

Nu agerar kommunen genom att införa drastiska åtgärder för att försöka locka till sig människor som vill föda barn i Borgholm.

Det rapporterar TV4.

Får presentkort

Förra året föddes bara 51 barn i hela Borgholms kommun, och politikerna är hoppfulla om att det nya förslaget kan vända den dystra trenden.

Från och med nästa år kommer ett presentkort på 2 500 kronor delas ut för varje barn som föds i kommunen.

– Det är en liten pusselbit i det stora spelet. Vi behöver bli fler och vi vill att ungdomar flyttar till vår kommun, säger kommunstyrelsens ordförande Ilko Corkovic (S).

“Attraktiv kommun”

Enligt Corkovic råder det inga tveksamheter om att Borgholm är en mycket bra kommun för barn att växa upp i.

Han tror inte att barnen nödvändigtvis har någon anledning att lämna kommunen i framtiden.

– Jag tror inte på det. Vi vet att vi är en attraktiv kommun med attraktiva boenden, vi har skola, vård och omsorg med fantastisk kvalitet i våra verksamheter.

Lägsta på 20 år

Utvecklingen på Borgholm är en del av en större trend, då allt färre barn föds i Sverige.

Barnafödandet är nu det lägsta på över 20 år, framhåller Statistiska centralbyrån.

– Den negativa utvecklingen ser ut att fortsätta. Det föddes knappt 25 000 barn under första kvartalet i år. Det är drygt 1 700 färre än första kvartalet 2022, en minskning med 6,5 procent, säger Lovisa Sköld, befolkningsstatistiker på SCB.

Pekar nedåt

Bland städerna där minst antal barn föds finns Eskilstuna, Umeå och Nacka.

– Trenden pekar nedåt på flera håll runt om i landet. I 178 kommuner föddes färre barn under årets tre första månader än under motsvarande period i fjol. I 25 kommuner är antalet nyfödda det lägsta på hela 2000-talet, vilket är så långt tillbaka vår kvartalsstatistik för kommuner sträcker sig.

Foto: M. Bar Haim

Text: Redaktionen


03 aug 26

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen


04 aug 26

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen