SVERIGE: Här får du pengar – för att föda barn

2023 09 24

Det råder kris i Borgholm kommun just nu.

Barnafödandet har sjunkit till oerhört låga nivåer, och har inte varit så lågt som det är nu under 2000-talet.

Nu agerar kommunen genom att införa drastiska åtgärder för att försöka locka till sig människor som vill föda barn i Borgholm.

Det rapporterar TV4.

Får presentkort

Förra året föddes bara 51 barn i hela Borgholms kommun, och politikerna är hoppfulla om att det nya förslaget kan vända den dystra trenden.

Från och med nästa år kommer ett presentkort på 2 500 kronor delas ut för varje barn som föds i kommunen.

– Det är en liten pusselbit i det stora spelet. Vi behöver bli fler och vi vill att ungdomar flyttar till vår kommun, säger kommunstyrelsens ordförande Ilko Corkovic (S).

“Attraktiv kommun”

Enligt Corkovic råder det inga tveksamheter om att Borgholm är en mycket bra kommun för barn att växa upp i.

Han tror inte att barnen nödvändigtvis har någon anledning att lämna kommunen i framtiden.

– Jag tror inte på det. Vi vet att vi är en attraktiv kommun med attraktiva boenden, vi har skola, vård och omsorg med fantastisk kvalitet i våra verksamheter.

Lägsta på 20 år

Utvecklingen på Borgholm är en del av en större trend, då allt färre barn föds i Sverige.

Barnafödandet är nu det lägsta på över 20 år, framhåller Statistiska centralbyrån.

– Den negativa utvecklingen ser ut att fortsätta. Det föddes knappt 25 000 barn under första kvartalet i år. Det är drygt 1 700 färre än första kvartalet 2022, en minskning med 6,5 procent, säger Lovisa Sköld, befolkningsstatistiker på SCB.

Pekar nedåt

Bland städerna där minst antal barn föds finns Eskilstuna, Umeå och Nacka.

– Trenden pekar nedåt på flera håll runt om i landet. I 178 kommuner föddes färre barn under årets tre första månader än under motsvarande period i fjol. I 25 kommuner är antalet nyfödda det lägsta på hela 2000-talet, vilket är så långt tillbaka vår kvartalsstatistik för kommuner sträcker sig.

Foto: M. Bar Haim

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 23

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen