SVERIGE: Här får du pengar – för att föda barn

2023 09 24

En kommun inför nu åtgärder för att öka barnafödandet.

Det råder kris i Borgholm kommun just nu.

Barnafödandet har sjunkit till oerhört låga nivåer, och har inte varit så lågt som det är nu under 2000-talet.

Nu agerar kommunen genom att införa drastiska åtgärder för att försöka locka till sig människor som vill föda barn i Borgholm.

Det rapporterar TV4.

Får presentkort

Förra året föddes bara 51 barn i hela Borgholms kommun, och politikerna är hoppfulla om att det nya förslaget kan vända den dystra trenden.

Från och med nästa år kommer ett presentkort på 2 500 kronor delas ut för varje barn som föds i kommunen.

– Det är en liten pusselbit i det stora spelet. Vi behöver bli fler och vi vill att ungdomar flyttar till vår kommun, säger kommunstyrelsens ordförande Ilko Corkovic (S).

“Attraktiv kommun”

Enligt Corkovic råder det inga tveksamheter om att Borgholm är en mycket bra kommun för barn att växa upp i.

Han tror inte att barnen nödvändigtvis har någon anledning att lämna kommunen i framtiden.

– Jag tror inte på det. Vi vet att vi är en attraktiv kommun med attraktiva boenden, vi har skola, vård och omsorg med fantastisk kvalitet i våra verksamheter.

Lägsta på 20 år

Utvecklingen på Borgholm är en del av en större trend, då allt färre barn föds i Sverige.

Barnafödandet är nu det lägsta på över 20 år, framhåller Statistiska centralbyrån.

– Den negativa utvecklingen ser ut att fortsätta. Det föddes knappt 25 000 barn under första kvartalet i år. Det är drygt 1 700 färre än första kvartalet 2022, en minskning med 6,5 procent, säger Lovisa Sköld, befolkningsstatistiker på SCB.

Pekar nedåt

Bland städerna där minst antal barn föds finns Eskilstuna, Umeå och Nacka.

– Trenden pekar nedåt på flera håll runt om i landet. I 178 kommuner föddes färre barn under årets tre första månader än under motsvarande period i fjol. I 25 kommuner är antalet nyfödda det lägsta på hela 2000-talet, vilket är så långt tillbaka vår kvartalsstatistik för kommuner sträcker sig.

Foto: M. Bar Haim

Text: Redaktionen


27 okt 26

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter. 

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

–  Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten  

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


27 okt 26

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat. 

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes. 

🔴Vänsterpartiet                    8    (8,4)
🔴Socialdemokraterna        27 (28,0)          
🟢Miljöpartiet                          6     (6,1) 
🟢Centerpartiet                      6     (7,0)         
🔵Liberalerna                           4     (5,3)         
🔵Moderaterna                       24  (19,9)       
🔵Kristdemokraterna           5    (6,2)   
🔵Sverigedemokraterna    19   (17,5)    
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 47.0 (49,6)
🔵🔵 M+KD+SD+L              52,0 (48,8)
 

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen