SVERIGE: Här stjäls mest cyklar – och här minst

2023 10 05

Antalet cykelstölder i Malmö har nått den högsta nivån på 20 år.

En ny rapport över utvecklingen av cykelstölder runt om i Sverige visar på kraftiga regionala skillnader.

Märker ut sig

Malmö märker ut sig och har den värsta utvecklingen av Sveriges tre största städer.

Antalet anmälda cykelstölder har ökat tydligt under perioden maj till augusti 2023 jämfört med förra året.

– Från 2 052 under förra sommaren till 2 144 i år. Plus 4,5 procent.

Detta markerar en fortsättning på den negativa trenden som skiljer ut Malmö från de andra storstäderna.

– Cykelstölderna i staden har nu nått sin högsta nivå sedan 2013.

Det rapporterar försäkringsbolaget Dina Försäkringar som analyserat färska siffror från Brottsförebyggande Rådet.

Göteborg och Stockholm

Samtidigt går utvecklingen i motsatt riktning i Göteborg och Stockholm där cykelstölderna minskar.

– Anmälningarna i Göteborg minskade från 1 921 till 1 688, motsvarande 12,1 procent.

– Även i Stockholm sågs en minskning, från 3 173 till 3 049, minus 3,9 procent, enligt rapporten.

I både Stockholm och Göteborg är detta de lägsta nivåerna sedan 2012.

Lägsta på 20 år

Sett över hela Sverige så minskade cykelstölderna till cirka 26 550 från 28 420 i fjol.

– Det är en nedgång med 6,6 procent.

– Det är också den lägsta siffran på över 20 år, inte sedan år 2000 har det gjorts färre anmälningar, klargör Dina Försäkringar.

Alla siffror avser cykelstölderna från maj till augusti vilket är den period då det sker absolut flest cykelstölder.

Stört ökning respektive minskning

Allra störst ökning av stölder registreras i Gävleborgs och Västernorrlands län.

Och den största minskningen av stölder har skett på Gotland.

Försäkringsexperten Mia Winberg är tydlig med vad som är bästa tips för att få ha sin cykel i fred.

– Se till att alltid komplettera bakhjulslåset med ett godkänt bygellås eller en kätting.

– Och lås fast cykeln i ett fast objekt, helst i både ram och hjul.

– Dessutom, tänk på att parkera din cykel där det är mycket folk i rörelse och väl upplyst, framhäver hon.

Län för län

Här är antalet stölder under sommaren 2023 jämfört med 2022:

Hela riket 26 553 (-6,6 %)

Blekinge län 285 (+2,9 %)

Dalarnas län 621 (-4,2 %)

Gotlands län 130 (-36,9 %)

Gävleborgs län 830 (+23,7 %)

Hallands län 1 084 (-10,4 %)

Jämtlands län 265 (-15,9 %)

Jönköpings län 647 (-14,3 %)

Kalmar län 562 (+1,1 %)

Kronobergs län 444 (-3,3 %)

Norrbottens län 577 (+8,7 %)

Skåne län 4 478 4 (-2,7 %)

Stockholms län 4 868 (-6,9 %)

Södermanlands län 692 (-2,7 %)

Uppsala län 1 427 (-9,4 %)

Värmlands län 556 (-7,5 %)

Västerbottens län 861 (+9,7 %)

Västmanlands län 721 (-12,5 %)

Västernorrlands län 355 (+10,2 %)

Västra Götalands län 3 511 (-9,3 %)

Örebro län 1 467 (-17,3 %)

Östergötlands län 1 361 (-9,9 %)

Foto:  N. Page

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen