SVERIGE: Höjda avgifter för två miljoner kunder

2025 02 16

Landets elnätsbolag höjer priserna.

Flera av Sveriges största elnätsbolag höjer nu elnätsavgifterna.

Det rör sig bland annat om Vattenfall, Ellevio och Eon.

Prishöjningarna skiljer sig bland bolagen - men det står klart att svenskarna får möta högre avgifter framöver.

Det rapporterar Dagens industri.

Så mycket höjer Vattenfall

Enligt Di höjer Vattenfall elnätsavgifterna med omkring 15 procent för bolagets 900 000 lokalnätskunder.

Ett annat bolag som genomför höjningar är Ellevio.

– Givet att kunderna fortsätter att konsumera el som man gjorde under 2024 så är det en prishöjning på 6 procent, säger David Bjurhall vid Ellevio till Di.

– Skulle kunderna anpassa sig och fördela sin last jämnare så är prishöjningarna lägre än dessa 6 procent.

Det är anledningen

Bolagen motiverar sina prishöjningar med att behovet av investeringar i elnäten har ökat.

En annan förklaring är att företagens egna kostnader har stigit.

Det betalar du för

Elnätsavgiften du betalar går till att transportera elen snabbt och säkert via elnäten till hushållen, industrier och verksamheter, förklarar Vattenfall.

Det går till drift, underhåll, utveckling, förstärkning och utbyggnad av den infrastruktur som krävs för anslutning och distribution av elen.

“Resultat av vårt arbete”

Som elnätskund är du ansluten till elnätet och betalar för att elen du köper alltid finns i uttaget.

– När du tar för givet att bostaden värms, lampan lyser och kaffekokaren sätts på är det ett resultat av vårt arbete i det tysta, framhåller Vattenfall.

– Genom vårt elnät och tack vare elnätsavgiften ser vi till att vardagen fungerar, företag och verksamheter kan drivas och att hela Sverige kan hålla igång och fortsätta utvecklas.

Elnätsavgiften används för investeringar som är nödvändiga för att hålla samhället igång årets alla dagar, men också för att möjliggöra elektrifiering av industrier och transporter, etablering av nya verksamheter och anslutning av mer förnybar energi till elnätet.

– Elektrifieringen i samhället är nödvändig för att Sverige ska nå klimatmålen, men även för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft, avslutar Vattenfall.

Foto: Super Panel

Text: Redaktionen

Sänkt avgift från första juli – glädjebesked för hushållen

2026 06 27

Många hushåll kommer att få betala mindre.

Den 1 juli träder några nya lagändringar i kraft.

En av dessa innebär en ekonomisk lättnad för många hushåll, som kommer att få betala en lägre avgift.

10 000 kronor per månad

Från och med den 1 juli sänks avgiften för barnomsorg.

Regeringen har tidigare meddelat att man ändrar reglerna så att ett fribelopp för inkomster införs i maxtaxan.

Fribeloppet är på 10 000 kronor per månad, uppger flera kommuner på sina hemsidor.

Det innebär att 10 000 kronor dras av från hushållens skattepliktiga månadsinkomst innan avgiften för förskolan beräknas, skriver exempelvis Skara kommun.

Regeländringen innebär att alla hushåll får en lägre avgift, även de som tidigare inte nådde upp till maxtaxan.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska, sade utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) i ett uttalande i samband med att regeländringen presenterades.

– Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, tillägger Mohamsson.

LÄS OCKSÅ: Grön koncern kollapsar - en rad bolag går i konkurs

Större bidrag till kommunerna

Från Tidöregeringens sida har man inför valet gjort flera satsningar på att stärka barnfamiljers ekonomi.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen, har Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, tidigare sagt i ett uttalande.

– Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, tillägger han.

Regeringen har också beslutat att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna genom att förstärka statsbidraget för maxtaxa med 1 miljard kronor för 2026. Man räknar också med en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

LÄS OCKSÅ: Lavrov dundrar mot Marco Rubio

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen

SNART DAGS: Titta mot himlen – händer bara en gång per år

2026 06 27

På måndag kväll är det dags.

Då inträffar sommarens första fullmåne. Ett fenomen som brukar kallas för jordgubbsmåne.

Bakgrunden till namnet kommer från Nordamerika, rapporterar Forbes.

Namnet passar dock bra även i Sverige.

– Uppkallad efter den traditionella jordgubbsskörden i delar av Nordamerika i juni, är denna fullmåne anmärkningsvärd av tre skäl, uppger tidningen.

Rosaaktig

Jordgubbsmånen kan ibland upplevas som mer rosaaktig i färgen.

Men det finns fler skäl till att titta mot himlen sent på måndag kväll.

– Det är den första fullmånen på sommaren på norra halvklotet, den kommer att hänga lägre på himlen än någon annan fullmåne 2026, och det kommer att vara årets näst minsta fullmåne, redogör tidningen.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Tidigare förra året

Förra året inträffade jordgubbsmånen tidigare under sommaren.

Då kunde den ses redan den 10 juni.

– Den ser ut precis som en vanlig måne, den är lite rosaröd. Med god fantasi så kan man ju tänka sig att den ser ut som en jordgubbe, sade rymdfysikern Patrik Nordqvist till SR då.

Miljarder år gammal

Jordens måne är gammal.

Den kom till när jorden kolliderade med en annan himlakropp för omkring 4,5 miljarder år sedan, enligt Naturhistoriska riksmuseet.

– En bit av jorden slogs av och spreds som fragment i en bana runt vår planet. Efter en tid ansamlades dessa fragment till en större kropp och blev vår egen måne, upplyser museet, som är Sveriges största.

Fullmåne

Månen reflekterar solens strålar, vilket gör att människor på jorden upplever att den lyser.

Månljusets form och storlek beror på var i omloppsbanan den befinner sig.

– På den fjortonde dagen i sin omloppsbana befinner sig månen 180 grader från den osynliga linjen mellan solen och jorden. När den befinner sig här är den fullt upplyst av solens strålar och vi ser en fullmåne på natthimlen, uppger Naturhistoriska riksmuseet.

– Från och med denna natt kommer vi att se allt mindre av månen tills dess den når 270 grader av sin omloppsbana.

LÄS MER: Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

Foto: M. Ihl

Text: Redaktionen