SVERIGE: Höjda avgifter för två miljoner kunder

2025 02 16

Landets elnätsbolag höjer priserna.

Flera av Sveriges största elnätsbolag höjer nu elnätsavgifterna.

Det rör sig bland annat om Vattenfall, Ellevio och Eon.

Prishöjningarna skiljer sig bland bolagen - men det står klart att svenskarna får möta högre avgifter framöver.

Det rapporterar Dagens industri.

Så mycket höjer Vattenfall

Enligt Di höjer Vattenfall elnätsavgifterna med omkring 15 procent för bolagets 900 000 lokalnätskunder.

Ett annat bolag som genomför höjningar är Ellevio.

– Givet att kunderna fortsätter att konsumera el som man gjorde under 2024 så är det en prishöjning på 6 procent, säger David Bjurhall vid Ellevio till Di.

– Skulle kunderna anpassa sig och fördela sin last jämnare så är prishöjningarna lägre än dessa 6 procent.

Det är anledningen

Bolagen motiverar sina prishöjningar med att behovet av investeringar i elnäten har ökat.

En annan förklaring är att företagens egna kostnader har stigit.

Det betalar du för

Elnätsavgiften du betalar går till att transportera elen snabbt och säkert via elnäten till hushållen, industrier och verksamheter, förklarar Vattenfall.

Det går till drift, underhåll, utveckling, förstärkning och utbyggnad av den infrastruktur som krävs för anslutning och distribution av elen.

“Resultat av vårt arbete”

Som elnätskund är du ansluten till elnätet och betalar för att elen du köper alltid finns i uttaget.

– När du tar för givet att bostaden värms, lampan lyser och kaffekokaren sätts på är det ett resultat av vårt arbete i det tysta, framhåller Vattenfall.

– Genom vårt elnät och tack vare elnätsavgiften ser vi till att vardagen fungerar, företag och verksamheter kan drivas och att hela Sverige kan hålla igång och fortsätta utvecklas.

Elnätsavgiften används för investeringar som är nödvändiga för att hålla samhället igång årets alla dagar, men också för att möjliggöra elektrifiering av industrier och transporter, etablering av nya verksamheter och anslutning av mer förnybar energi till elnätet.

– Elektrifieringen i samhället är nödvändig för att Sverige ska nå klimatmålen, men även för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft, avslutar Vattenfall.

Foto: Super Panel

Text: Redaktionen

Här är nya prislappen på kaffe

2026 03 27

Den 1 april väntas matpriserna sjunka i hela Sverige.

Detta eftersom momsen på mat halveras från 12 till 6 procent.

Sveriges matjättar har garanterat att prissänkningarna kommer att märkas.

Men Karin Brynell, vd för Svensk dagligvaruhandel, tror att många konsumenter har för höga förväntningar.

– Man kan ha högre förväntningar på momssänkningen än vad den kommer leverera, säger hon till TV4.

Hon hänvisar till den nya prislappen på kaffe som snart kommer att dyka upp i butikerna. Om ett kaffepaket kostar 90 kronor är tio kronor moms. När momsen halveras kommer kaffepaketet kosta 85 kronor.

– Priserna har ju gått upp mycket, men om man tänker på alla steg i kalkylen så är det viktigt att förstå att varje kategori har sin logik, säger Brynel till tv-kanalen.

Bönderna slår larm

Samtidigt flaggar Sveriges bönder för nya prishöjningar på grund av kriget i Mellanöstern.

– Samtidigt som staten sänker momsen gör världsläget att det finns ett stort behov av att höja priserna för att kompensera bönderna, säger Palle Borgström ordförande på Lantbrukarnas Riksförbund, till EFN.

”Stort behov av prishöjning”

Palle Borgström hänvisar till att böndernas kostnader har ökat kraftig på grund av prishöjningar på drivmedel, gödsel och el.

Samtidigt har regeringen tillsatt en matpriskommission som ska säkerställa att den tillfälliga sänkningen av matmomsen leder till billigare livsmedelspriser.

– Nu är vi dock i ett läge med stort behov av prishöjning för att kompensera för ökade kostnader. När prishöjningen slår mot hela energisidan drabbar det också förädlingssidan och detaljhandeln, säger Borgström till kanalen.

LÄS MER: S och SD stoppar löneregel för anställda

Matpriskommissionens uppdrag

Konsumentverket och Konjunkturinstitutet ansvarar för den så kallade matpriskommissionen. De ska bland annat:

Följa och analysera livsmedelsprisernas utveckling.
Analysera om den tillfälliga momssänkningen på livsmedel får fullt genomslag på livsmedelspriserna.
Bedöma i vilken utsträckning andra faktorer har bidragit till prisutvecklingen.

LÄS OCKSÅ: Två produkter ”flyger av hyllorna” – anstormning till Power

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Putin ber om hjälp – “gått in i dödszonen”

2026 03 27

Fyra år efter den fullskaliga invasionen av Ukraina har Rysslands kostnader skjutit i höjden.

Förra året ökade försvarsutgifterna med 42 procent och Moskva har tagit till flera krisdrag för att stabilisera ekonomin. Bland annat höjdes momsen till 22 procent i januari för att få in nya skattepengar från ryska företagare.

Nu vänder sig Vladimir Putin till tungviktarna.

Diktatorn kräver att Rysslands oligarker, de allra rikaste i landet, ska donera pengar för att Moskva ska kunna fortsätta invasionen, rapporterar The Guardian och Finansiella Times.

Minst två affärsman uppges ha sagt ja till kravet.

Varnar för slöseri

Under årets två första månader steg Rysslands budgetunderskott till mer än 90 procent av fjolårets beräknade siffror.

Skälet är att de amerikanska sanktionerna tvingade Moskva att rea ut sin olja. När nu oljepriserna har stigit till följd av kriget i Mellanöstern varnar Putin för att slösa bort de oväntade vinsterna.

– Nu när priserna på våra traditionella exportprodukter stiger, men marknaderna är i oro, kan det finnas en frestelse att utnyttja situationen, säger diktatorn enligt The Guardian.

– Vi måste förbli försiktiga. Om marknaderna svänger åt ett håll idag, kan de svänga åt det andra imorgon.

"Gått in i dödszonen"

Oligarker är extremt rika affärsmän med både ekonomiskt och politiskt inflytande. Putins krav på tungviktarna uppges bottna i att Ryssland vill erövra hela Donbasregionen, enligt FT.

Miljardären Suleiman Kerimov är en av dem som sagt ja till att donera omkring 100 miljarder rubel, motsvarande ungefär en miljard euro.

Enligt Tysklands federala underrättelsetjänst försöker Moskva sminka över “smärtsamma förluster med förskönande siffror”, framhålls det i ett uttalande.

– Den ryska ekonomin har gått in i dödszonen, uttrycker Alexandra Prokopenko, forskare vid Carnegie Eurasia Center i Berlin, enligt oberoende The Moscow Times.

Hon jämför Rysslands situation med höjder på 8 000 meter, där kroppen förbrukar sig själv snabbare än den kan regenerera sig.

– Det har bara gått två månader sedan årets början, och budgeten är redan i spillror, tillägger Alexander Kolyandr, seniorforskare vid Center for European Policy Analysis (CEPA), till samma tidning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen