SVERIGE: Höjda avgifter för två miljoner kunder

2025 02 16

Landets elnätsbolag höjer priserna.

Flera av Sveriges största elnätsbolag höjer nu elnätsavgifterna.

Det rör sig bland annat om Vattenfall, Ellevio och Eon.

Prishöjningarna skiljer sig bland bolagen - men det står klart att svenskarna får möta högre avgifter framöver.

Det rapporterar Dagens industri.

Så mycket höjer Vattenfall

Enligt Di höjer Vattenfall elnätsavgifterna med omkring 15 procent för bolagets 900 000 lokalnätskunder.

Ett annat bolag som genomför höjningar är Ellevio.

– Givet att kunderna fortsätter att konsumera el som man gjorde under 2024 så är det en prishöjning på 6 procent, säger David Bjurhall vid Ellevio till Di.

– Skulle kunderna anpassa sig och fördela sin last jämnare så är prishöjningarna lägre än dessa 6 procent.

Det är anledningen

Bolagen motiverar sina prishöjningar med att behovet av investeringar i elnäten har ökat.

En annan förklaring är att företagens egna kostnader har stigit.

Det betalar du för

Elnätsavgiften du betalar går till att transportera elen snabbt och säkert via elnäten till hushållen, industrier och verksamheter, förklarar Vattenfall.

Det går till drift, underhåll, utveckling, förstärkning och utbyggnad av den infrastruktur som krävs för anslutning och distribution av elen.

“Resultat av vårt arbete”

Som elnätskund är du ansluten till elnätet och betalar för att elen du köper alltid finns i uttaget.

– När du tar för givet att bostaden värms, lampan lyser och kaffekokaren sätts på är det ett resultat av vårt arbete i det tysta, framhåller Vattenfall.

– Genom vårt elnät och tack vare elnätsavgiften ser vi till att vardagen fungerar, företag och verksamheter kan drivas och att hela Sverige kan hålla igång och fortsätta utvecklas.

Elnätsavgiften används för investeringar som är nödvändiga för att hålla samhället igång årets alla dagar, men också för att möjliggöra elektrifiering av industrier och transporter, etablering av nya verksamheter och anslutning av mer förnybar energi till elnätet.

– Elektrifieringen i samhället är nödvändig för att Sverige ska nå klimatmålen, men även för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft, avslutar Vattenfall.

Foto: Super Panel

Text: Redaktionen

Börja bunkra – hela Sverige uppmanas

2026 09 21

Idag, måndag, inleds den nationella beredskapsveckan i Sverige.

Veckan fungerar som en påminnelse till hela befolkningen om att börja bunkra nödvändigheter vid händelse av kris.

Det gäller kanske specifikt vatten. Svenska hushåll bör spara minst 25 liter krisvatten per person, lyder rådet från Myndigheten för civilt försvar, MCF. Idag är det enbart 7 procent av svenskarna som gör det, enligt en undersökning från Svenskt Vatten.

– Det har i flera år talats om beredskap och motståndskraft, men den här undersökningen visar att det ännu inte fått fullt genomslag i människors vardag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och fler behöver fundera över hur de klarar sig om vattnet i kranen inte går att använda under några dagar, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten.

"Inte förberett sig alls"

I samband med beredskapsveckan har bland annat Göteborgs stad gått ut och uppmanat sina invånare att ha vatten redo hemma.

– Vi möter göteborgare som inte har förberett sig alls, de som säger att de har tomma dunkar hemma och de som räknar med att kunna köpa vatten i mataffären vid en kris, men vi kan räkna med att vattnet kommer att ta slut väldigt snabbt på butikshyllorna, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion inom Kretslopp och vatten, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Stopp för förnybar el

Läckor varje dag

Mer eller mindre varje dag sker det vattenläckor på olika håll i Sverige. Det kan gå illa. Om det inte kommer något vatten i kranen, eller om det inte går att dricka, behöver invånare vara redo.

Enligt Svenskt vattens undersökning har sex av tio, 62 procent, inget dricksvatten sparat överhuvudtaget.

– Många förväntar sig att kommunen snabbt ska ordna så att det går att få tillgång till dricksvatten på något annat sätt, men då ska man veta att ju fler göteborgare som drabbas av en vattenläcka desto längre tid kommer det att ta innan alla har fått tillgång till dricksvatten från nödvattentanksstationer eller vattenposter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson.

Omkring var tredje svensk, 34 procent, har i någon mån sparat dricksvatten hemma, enligt Svenskt Vatten.

LÄS MER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen

”Skandal” – pensionärer rasar mot riksdagen

2026 09 21

SPF Seniorerna – Sveriges största intresseorganisation för pensionärer – riktar skarp kritik mot äldres representation i riksdagen.

Organisationen påpekar att endast 13 av 349 ledamöterna är 65 år eller äldre, vilket inte speglar befolkningens ålderssammansättning.

Siffran kan jämföras med att 29 procent av de röstberättigade var 65 år eller äldre i valet 2026. Om representationen i riksdagen skulle återspegla åldersgruppens andel skulle 101 av riksdagens ledamöter vara 65 år eller äldre, konstaterar SPF.

Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna, anser att avsaknaden av äldre riksdagsledamöter är ett allvarligt problem.

– Det är en skandal att bara 13 riksdagsledamöter är 65+! Sveriges äldre är en stor och växande del av väljarkåren, men syns fortfarande mycket lite bland dem som fattar besluten. Det borde diskuteras på allvar och samtliga partier behöver skärpa sig, säger hon.

Hänvisar till livserfarenhet

Enligt SPF handlar äldres representation i riksdagen inte enbart om ålder. Organisationen framhåller att människor lever längre i dag, samtidigt som politiska beslut om exempelvis pensioner, vård, omsorg, boende, arbetsliv och ekonomi påverkar generationer på olika sätt.

– Livserfarenhet är också en kompetens. En riksdag som bättre speglar befolkningen behöver rymma människor från olika generationer och olika delar av livet, säger Maria Larsson.

LÄS MER: Bank-ID går ut med varning till användare

Uppmanar alla partier

SPF uppmanar nu samtliga politiska partier att ta frågan om åldersrepresentation på större allvar inför kommande val.

– Det handlar inte om att äldre ska ha förtur eller om att varje generation måste representeras exakt efter sin storlek. Men när nästan var tredje väljare är 65 år eller äldre och bara en liten del av riksdagen tillhör samma åldersgrupp finns det anledning att ställa frågan om representationen verkligen är tillräckligt bred, säger Maria Larsson.

ANDRA LÄSER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: Melker Dahlstrand Sveriges riksdag

Text: Redaktionen