SVERIGE: Höjda avgifter för två miljoner kunder

2025 02 16

Landets elnätsbolag höjer priserna.

Flera av Sveriges största elnätsbolag höjer nu elnätsavgifterna.

Det rör sig bland annat om Vattenfall, Ellevio och Eon.

Prishöjningarna skiljer sig bland bolagen - men det står klart att svenskarna får möta högre avgifter framöver.

Det rapporterar Dagens industri.

Så mycket höjer Vattenfall

Enligt Di höjer Vattenfall elnätsavgifterna med omkring 15 procent för bolagets 900 000 lokalnätskunder.

Ett annat bolag som genomför höjningar är Ellevio.

– Givet att kunderna fortsätter att konsumera el som man gjorde under 2024 så är det en prishöjning på 6 procent, säger David Bjurhall vid Ellevio till Di.

– Skulle kunderna anpassa sig och fördela sin last jämnare så är prishöjningarna lägre än dessa 6 procent.

Det är anledningen

Bolagen motiverar sina prishöjningar med att behovet av investeringar i elnäten har ökat.

En annan förklaring är att företagens egna kostnader har stigit.

Det betalar du för

Elnätsavgiften du betalar går till att transportera elen snabbt och säkert via elnäten till hushållen, industrier och verksamheter, förklarar Vattenfall.

Det går till drift, underhåll, utveckling, förstärkning och utbyggnad av den infrastruktur som krävs för anslutning och distribution av elen.

“Resultat av vårt arbete”

Som elnätskund är du ansluten till elnätet och betalar för att elen du köper alltid finns i uttaget.

– När du tar för givet att bostaden värms, lampan lyser och kaffekokaren sätts på är det ett resultat av vårt arbete i det tysta, framhåller Vattenfall.

– Genom vårt elnät och tack vare elnätsavgiften ser vi till att vardagen fungerar, företag och verksamheter kan drivas och att hela Sverige kan hålla igång och fortsätta utvecklas.

Elnätsavgiften används för investeringar som är nödvändiga för att hålla samhället igång årets alla dagar, men också för att möjliggöra elektrifiering av industrier och transporter, etablering av nya verksamheter och anslutning av mer förnybar energi till elnätet.

– Elektrifieringen i samhället är nödvändig för att Sverige ska nå klimatmålen, men även för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft, avslutar Vattenfall.

Foto: Super Panel

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen