8okt2025

Sverige kan förlora 1 700 miljarder – jämförs med Ryssland

2025 10 08

Sverige riskerar en samhällsekonomisk smäll på 1 700 miljarder kronor.

Utvecklingen för den svenska flygbranschen är långt ifrån positiv.

Sverige är det land i EU som har tappat flest internationella flyglinjer de senaste sex åren, enligt en rapport från branschorganisationen ACI Europe. 

Även inrikesflyget försvagas.

– Det här är resultatet av för höga avgifter och en politik som tidigare inte sett flygets centrala roll för Sveriges konkurrenskraft. Tvärtom har man aktivt valt att ställa flyget i skamvrån, säger Transportföretagen Flygs branschchef Fredrik Kämpfe, i ett uttalande.

I botten tillsammans med Ryssland

Sedan 2019 har den svenska flygtillgängligheten minskat med 33 procent.

Det är det största tappet i hela EU.

Endast tre europeiska länder har haft en sämre utveckling, nämligen Ryssland, Belarus och Ukraina.

–Konsekvenserna drabbar inte bara resenärer utan också näringslivets konkurrenskraft och i slutändan hela Sverige med utebliven tillväxt, säger Fredrik Kämpfe.

Läs också: Nytt betalsätt i Sverige – hyllas stort

Kostar Sverige miljarder

Sämre flygtillgänglighet slår hårt mot den svenska ekonomin, visar en rapport från Transportföretagen och WSP.

Sverige har, enligt rapporten, gått miste om mellan 192 och 303 miljarder kronor i produktionsbortfall de senaste 20 åren, på grund av Arlandas svaga utveckling.

Om den svenska flygbranschen fortsätter samma trend kan den samhällsekonomiska förlusten uppgå till hela 1 700 miljarder kronor fram till 2050.

Går miste om möjligheter

När flygplatserna tappar internationellt går de svenska kommunerna och regionerna miste om besökare.

Företag går miste om investeringar, kontakter och möjligheter att växa.

– Tillgänglighet med flyget är inte en bekvämlighet utan en nödvändighet för att Sverige inte ska stagnera. Att vara isolerad är den säkraste vägen till bromsad tillväxt, och det här är ytterligare ett tecken på det vi varnat för länge, säger Fredrik Kämpfe.

– Vi är tacksamma för de åtgärder som nuvarande regering vidtagit för att stärka flygets konkurrenskraft, men det kan inte undgå någon att mer behövs både för att stärka inrikesflyget och Arlanda som flygplats.

Läs också: ”Allvarligt” – 1,3 miljoner svenskar har samma problem på jobbet

Foto: President of Russia Office, resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Akut larm om 700 000 svenskar

2025 10 15

Nu kommer ett allvarligt larm om 700 000 människor i Sverige.

Tidöpartierna planerar en stor bidragsreform som bland annat omfattar förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden – i syfte att minska bidragsberoendet.

Men nu slår Sveriges Stadsmissioner larm om att reformen riskerar att få allvarliga konsekvenser.

Larm om 700 000 svenskar

Siffror från SCB visar att nästan 700 000 människor i Sverige levde i materiell och social fattigdom 2024, vilket är nästan dubbelt så många som 2021, framhåller Sveriges Stadsmissioner i en debattartikel i DN.

Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, menar att regeringens bidragsreform kommer att förvärra en redan svår situation.

– Den nya bidragsreformen kommer att öka fattigdomen, kriminaliteten och den psykiska ohälsan. Den är ett systemskifte – staten drar sig undan ansvaret att skydda människor från fattigdom, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Han vädjar till regeringen att ”värna barns rättigheter” och att ”inte urholka skyddsnätet för familjer”.

– Regeringens förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden nedmonterar Sveriges välfärdsmodell som ska skydda människor i utsatthet från fattigdom. Förslagen drabbar särskilt barnen i familjer som lever i ekonomisk utsatthet och kommer att öka utsattheten, menar Sveriges Stadsmissioners generalsekreterare.

LÄS OCKSÅ: Priset för parkering chockhöjs

”Riskerar öka brottsligheten”

Sveriges Stadsmissioner har tagit hjälp av forskare för att granska reformen i sin nya fattigdomsrapport.

De menar att ytterligare cirka 130 000 kommer att drabbas av fattigdom.

De anser också att bidragsreformen riskerar att ”tvinga ut människor i ett skuggsamhälle”.

– Förslagen riskerar att öka brottsligheten och de ekonomiska och sociala klyftorna mellan inrikes och utrikes födda och utgör ett stort avsteg från den svenska välfärds- och samhällsmodellen, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Men regeringen och Tidöpartierna menar att bidragsreformen är nödvändig för att bryta bidragsberoendet, öka motivationen att arbeta och stärka arbetslinjen.

Tidöpartier vill minska bidragsberoendet

De ser det som en rättvisefråga att det ska löna sig att arbeta – men också som ett sätt att minska människors beroende av välfärden.

– Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande. Både för den som cementeras in i ett bidragsberoende och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet, har äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tidigare sagt i ett uttalande.

Även regeringens stödparti Sverigedemokraterna stödjer bidragsreformen.

– Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle, säger Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg.

LÄS OCKSÅ: Flera matvaror störtdyker i pris - här är hela listan

Foto: Ryoji Iwata

Text: Redaktionen


Historiskt väderbesked i Sverige – ”får backa till 1884”

2025 10 15

Hösten är här.

Men i år dröjde det länge för stora delar av norra Sverige.

I Luleå och Piteå noterades två historiska noteringar, rapporterar vädertjänsten Klart.

Den meteorologiska hösten i Luleå anlände den 4 oktober.

Ett historiskt väderbesked.

Det är det senaste ankomstdatumet som uppmätts vid Luleå-Kallax Flygplats sedan mätningarna startade 1949 – och därmed en rekordsen höst, rapporterar Klart.

I Piteå noterades också ett historiskt höstbesked. Det dröjde även till den 4 oktober innan piteåborna kunde välkomna hösten.

– Detta är det näst senaste ankomstdatumet som observerats där, uppger SMHI.

För att hitta en senare start på hösten i Piteå får man backa till 1884, då hösten anlände den 7 oktober.

”100 respektive 140 år”

En äldre mätstation i stadsdelen Bergnäset i Luleå har gjort mätningar sedan 1926. Under mätperioden har stationen inte visat några ankomstdatum för hösten så sent som i oktober.

– Detta gör att man i Luleå och Piteå nu har fått uppleva den senaste hösten på åtminstone 100 år respektive över 140 år, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

LÄS MER: “Extremt” väderbesked i Sverige – första gången det sker

FAKTA: Meteorologiska hösten

- Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och lägre än 10,0 plusgrader men högre än 0,0 grader. Om dygnsmedeltemperaturen är lägre än 10,0 grader i fem dygn i följd kallas det för meteorologisk höst.

- Även om det blir en återgång till högre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som höst.

-  Som ytterligare villkor gäller att vi inte börjar räkna på höstens ankomst förrän den 1 augusti. Det är någon vecka efter medeldatum för årets varmaste dag.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg 

Text: Redaktionen