SVERIGE: Katastrofala siffror

2022 05 27

Den första FN-konferensen i miljöfrågan hölls i Stockholm för 50 år sedan. Snart är det dags igen.

På torsdag inleds ett stort FN-möte på Älvsjömässan.

Sverige och Kenya är värdar.

Konferensen syftar till att lyfta ett 50 år långt arbete med klimat- och miljöfrågor, där Sverige har haft en ledande roll.

– För Sverige som värd är det viktigt att Stockholm+50 leder till att vi ser möjligheterna i omställningen – att vi tar ett brett grepp om klimat och miljöfrågorna och att vi har ett mer inkluderande globalt samarbete där unga också kommer till tals, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll, enligt AIP.

Brister på flera områden

Men trots lovorden och Sveriges ledande roll i klimatarbetet har de senaste 50 åren präglats av brutna löften.

DN har kartlagt mål, avtal, konventioner och löften på miljö- och klimatområdet som Sverige har förbundit sig till sedan 1972.

Sverige har endast klarat att leva upp till en fjärdedel av de politiska löften som utlovats, rapporterar tidningen.

Biologisk mångfald, Parisavtalet och Östersjön

Bland annat når inte Sverige målen inom ramen för FN:s konvention för biologisk mångfald, Sveriges linje i Parisavtalet och åtagande rörande havsmiljön i Östersjön, uppger DN.

– Jag skäms över att Sverige helt har tappat ledarskapet. Vi är ett litet land som trots det skulle kunna ha en stor påverkan genom att visa vägen, säger Alexandre Antonelli, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och forskningschef vid Kew Gardens i London, till tidningen.

Kan vara ännu värre

Egentligen kan Sveriges siffror vara ännu sämre. Flera forskare pekar på att ”utvärderingsmetoderna” som används för att mäta om länder klarar klimatmål är ”för snälla”.

Till exempel klarar Sverige sju av 17 av FN:s hållbarhetsmål. Docent Magdalena Bexell, som forskat särskilt på målen är tveksam till resultatet:

– Bara mindre delar av de övergripande 17 målen mäts här. Att säga att hela målet som sådant är uppfyllt riskerar därför att ge en för positiv bild.

Foto: C. LeBoutillier

Text: Redaktionen


11 januari 2026

Attackerar tre oljeplattformar – ”direktträffar”

2026 01 11

Tre ryska oljeplattformar i Kaspiska havet har attackerats.

Rapporten kommer från Ukrainas generalstab.

– Ukrainska styrkor slår till mot tre ryska oljeborrplattformar som tillhör Lukoil, en av Rysslands största oljeproducenter, rapporterar Kyiv Independent.

Stöd till kriget

Oljejätten Lukoil är en av Rysslands största oljebolag och syftet med attacken är att bromsa påfyllningen av den ryska krigskassan.

– De tre borrplattformarna från Lukoil som träffats av Ukraina stödjer aktivt den ryska armén i dess invasion av Ukraina. Plattformarna används för att utvinna olja och gasutvinning, uppger tidningen.

”Direktträffar”

Enligt uttalandet från de ukrainska styrkorna har flera direktträffar registrerats på plattformarna.

– Direktträffar har registrerats. Omfattningen av skadorna bedöms, uppger Ukrainas generalstab, i ett uttalande.

Flera attacker

Den ukrainska militären går också ut med rapporter om attacker mot ett ryskt luftvärnsmissilsystem i de ockuperade delarna av den ukrainska regionen Luhansk.

– Dessutom slog ukrainska styrkor till mot ett lager med materiel från Rysslands armé i ryskockuperade Kherson, uppger tidningen, som ännu inte kunnat verifiera uppgifterna.

Ukraina slår återkommande mot ryska militära anläggningar i syfte att försvaga den anfallande arméns framryckningar.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

Ukraina varnar

Den ukrainska militären går också ut med en varning för nya kraftsamlingar från den ryska sidan.

– Ryska styrkor mobiliserar för nya offensiva operationer i nordöstra Ukraina, vilket potentiellt kan bana väg för en framryckning mot staden Sumy, uppger den ukrainska militären i ett uttalande på Telegram.

– Alla sådana försök upptäcks omedelbart och avvärjs.

Ryssland intensifierar

Ryska styrkor har intensifierat sina attacker mot Sumy i norra Ukraina.

I staden bor omkring 250 000 invånare men Ryssland har inte lyckats ockupera området kring staden.

– Ryska styrkor intensifierar sina operationer i Sumyregionen med målet att avancera mot Khotin, en by som ligger cirka 15 kilometer norr om Sumy, rapporterar Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: Sociala medier/Telegram

Text: Redaktionen


11 januari 2026

”Kommer stoppa det” – stort bakslag för Trump

2026 01 12

USA:s president har skapat mycket uppståndelse sedan han tillträdde ämbetet för ungefär ett år sedan.

Den senaste tiden har frågan om Grönland återigen blivit högaktuell.

Speciellt när den amerikanske presidenten hotat med ett militärt angrepp för att få igenom sin önskan om att införliva den gigantiska ön under amerikansk flagg.

Kritiseras

Trumps agerande de senaste veckorna har väckt stor uppmärksamhet internationellt, men också i de egna leden.

Och nu går presidentens republikanske partikollega, senatorn Rand Paul, ut och kritiserar agerandet.

– Låt oss säga att du vill köpa Grönland, och jag bestrider inte att det kanske är något vi skulle vilja, att köpa Grönland. Men man kommer inte dit genom att göra de som bor där arga och förnedra dem och säga: Vi ska marschera in med marinsoldater och ta om ni inte säljer det till oss, säger Rand Paul till ABC News.

– Det gör dem inte särskilt villiga att sälja till oss.

Stort motstånd

Den republikanske senatorn menar att strategin är helt fel.

Och att det inte finns någon, varken på Grönland eller i senaten i Washington, som står bakom tillvägagångssättet.

– Om ditt mål på något sätt är att vi ska skaka sabeln och sedan säljer de till oss, tror jag att det har motsatt effekt, säger Rand Paul.

– Jag tror att det skulle vara svårt att hitta någon på Grönland som är för det, men det skulle också vara svårt att hitta någon i Washington som är för en militär invasion, oavsett vilket parti man tillhör.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

”Kommer stoppa det”

Senatorn är förvissad om att ett militärt angrepp kommer stoppas.

– Jag tror att det kommer att finnas tillräckligt med press och att man kommer stoppa det, säger Rand Paul med hänvisning till en amerikansk lag som begränsar presidentens makt att sätta in militära styrkor utomlands utan kongressens godkännande.

– Det är därför denna debatt är så viktig. Det handlar om Venezuela. Det handlar om Grönland. Det handlar om Colombia. Det handlar om Kuba. Det handlar om huruvida folket får bestämma om vi går i krig.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: Official White House Photo by Tia Dufour

Text: Redaktionen