SVERIGE: Katastrofala siffror

2022 05 27

Den första FN-konferensen i miljöfrågan hölls i Stockholm för 50 år sedan. Snart är det dags igen.

På torsdag inleds ett stort FN-möte på Älvsjömässan.

Sverige och Kenya är värdar.

Konferensen syftar till att lyfta ett 50 år långt arbete med klimat- och miljöfrågor, där Sverige har haft en ledande roll.

– För Sverige som värd är det viktigt att Stockholm+50 leder till att vi ser möjligheterna i omställningen – att vi tar ett brett grepp om klimat och miljöfrågorna och att vi har ett mer inkluderande globalt samarbete där unga också kommer till tals, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll, enligt AIP.

Brister på flera områden

Men trots lovorden och Sveriges ledande roll i klimatarbetet har de senaste 50 åren präglats av brutna löften.

DN har kartlagt mål, avtal, konventioner och löften på miljö- och klimatområdet som Sverige har förbundit sig till sedan 1972.

Sverige har endast klarat att leva upp till en fjärdedel av de politiska löften som utlovats, rapporterar tidningen.

Biologisk mångfald, Parisavtalet och Östersjön

Bland annat når inte Sverige målen inom ramen för FN:s konvention för biologisk mångfald, Sveriges linje i Parisavtalet och åtagande rörande havsmiljön i Östersjön, uppger DN.

– Jag skäms över att Sverige helt har tappat ledarskapet. Vi är ett litet land som trots det skulle kunna ha en stor påverkan genom att visa vägen, säger Alexandre Antonelli, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och forskningschef vid Kew Gardens i London, till tidningen.

Kan vara ännu värre

Egentligen kan Sveriges siffror vara ännu sämre. Flera forskare pekar på att ”utvärderingsmetoderna” som används för att mäta om länder klarar klimatmål är ”för snälla”.

Till exempel klarar Sverige sju av 17 av FN:s hållbarhetsmål. Docent Magdalena Bexell, som forskat särskilt på målen är tveksam till resultatet:

– Bara mindre delar av de övergripande 17 målen mäts här. Att säga att hela målet som sådant är uppfyllt riskerar därför att ge en för positiv bild.

Foto: C. LeBoutillier

Text: Redaktionen

Helt ny superbro på gång i Norden – ska snart stå klar

2026 01 14

En sprillans ny bro är på väg att stå klar i Sveriges grannland.

Danska Vejdirektoratet har gått in på slutspurten.

Senast nästa månad ska den nya Storströmsbron stå färdig. Det markerar slutet på det enorma projektet om att ersätta den tidigare bron, som förbinder Själland med Falster.

– Som det ser ut nu räknar vi med att det sker senast i februari 2026, säger projektledaren Niels Gottlieb om premiären, enligt Vejdirektoratet.

Kan användas av semestersvenskar

Projektet har blivit försenat. Planen var egentligen att bilar skulle kunna köra över bron redan i höstas.

Den nya bron kommer att bli fyra kilometer lång och blir därmed Danmarks tredje största bro, enbart överträffad av Öresundsbron och Stora bältbron. Prislappen har landat på omkring 4,1 miljarder danska kronor.

Bron kommer dessutom att vara till glädje för många semestrande svenskar som kan utnyttja färdvägen på väg ned till kontinenten.

– Vi ser alla fram emot att kunna öppna den nya bron för bilar, cyklister och fotgängare. Vi vet också att det finns många i området som ser fram emot broöppningen, säger Niels Gottlieb.

LÄS MER: Två länder i Europa kan slås samman

Viktig länk

Den tidigare Storströmsbron kommer att rivas när den nya är helt klar. Den gamla är över 80 år gammal och närmar sig bäst före-datum, vilket kräver stora underhållsinsatser för att hålla trafiken säker.

Dessutom bedöms bron vara för smal för dagens trafikvolymer och har enbart en enkelspårig järnväg, vilket begränsar tågtrafiken.

I den nybyggda varianten kommer det istället att finnas en dubbelspårig järnväg, vilket bedöms vara en nyckel i en framtidssäker anslutning.

– Storströmsbron är av stor regional betydelse och är även en viktig del av järnvägskorridoren mellan Köpenhamn och Tyskland. Denna järnvägskorridor går via järnvägslinjen Köpenhamn-Ringsted via Køge och kommer att förstärkas avsevärt med den kommande Fehmarn Bält-tunneln och tillhörande järnvägsanläggningar, förklarar Vejdirektoratet.

LÄS MER: Byggjätte i konkurs

Foto: News Öresund

Text: Redaktionen

”Har gjort det nästintill omöjliga” – styrkebesked från Ukraina

2026 01 14

Under natten har ryska attacker mot anläggningar i Kryvyj Rih slagit ut strömmen för omkring 45 000 ukrainare.

Beskedet kom från Oleksandr Vilkul som leder militärförvaltningen i staden.

– Fienden har återigen genomfört en storskalig drönarattack mot en infrastrukturanläggning, uppger han i ett inlägg på Telegram.

– Var snäll och fyll på med vatten och ladda era enheter om ni kan.

”Har gjort det nästintill omöjliga”

Inga människor ska ha skadats i den massiva attacken, som slog ut stora delar av elförsörjningen under natten.

Men tidigt på morgonen kommer ett styrkebesked från den ukrainska regionen.

– Energiarbetarna har gjort det nästintill omöjliga. Strömmen har återkopplats i Kryvyj Rih efter den ryska drönarattacker som lämnade 45 000 utan elektricitet, säger Oleksandr Vilkul, rapporterar Kyiv Independent.

– Pannanläggningarna har startats upp och når redan driftstemperaturer. Kommunala transporter går normalt, inklusive höghastighetsspårvagnen. Vattenförsörjningen fungerar.

LÄS MER: Ryssland har attackerat sig själva

Kallt i Ukraina

De ryska attackerna mot infrastrukturen i Ukraina slår hårt mot landets befolkning nu när vinterkylan har slagit till.

– Nattens temperaturer i Kiev var -14 grader. Väderprognoserna visar att frostförhållanden sannolikt kommer att fortsätta i minst två veckor till, uppger tidningen.

Förra veckan slog de ryska styrkorna ut elförsörjningen i flera regioner.

– Invånarna i huvudstaden Kiev har kämpat med liknande utmaningar de senaste dagarna, när tusentals invånare stod utan värme efter en massiv nattattack den 9 januari som riktade sig mot kritisk infrastruktur och dödade minst fyra personer.

Många sammandrabbningar

Det senaste dygnet har de ryska och ukrainska styrkorna drabbat samman på flera platser längs fronten, allra flest kring staden Pokrovsk.

– Igår utsatte fienden ukrainska enheter och befolkade områden för fyra missilattacker och 42 flyganfall. De använde 25 missiler och släppte 78 bomber, uppger den ukrainska generalstaben i ett uttalande, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ryssland har attackerat polsk anläggning

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen