SVERIGE: Kraftiga reaktioner mot föräldrar i Malmö

2023 09 04

Våldsamma protester utbröt i samband med söndagens koranbränning i Malmö.

Polisen omhändertog ett flertal personer som uppges ha stört den allmänna ordningen.

Två är gripna, misstänkta för våldsamt upplopp alternativt blåljussabotage.

– Våldsamt upplopp och blåljussabotage är allvarliga brott. Vi har en bra bild även över dagens händelser och vi kommer att göra allt vi kan för att lagföra de som var inblandade i våldsamheterna på Värnhemstorget, framhåller Petra Stenkula, polisområdeschef i Malmö.

Barn mitt i kaoset

Polisen beskriver hur protesterna urartade på Värnhemstorget i Malmö.

En stor polisstyrka tvingades mota arga motdemonstranter som försökte storma avspärrningarna, rapporterar Sydsvenskan.   

Mitt i kaoset befann sig flera barn.

Många var där utan föräldrar.

Det uppger Rafi Farouq, ledare på organisationen Flamman, som bland annat driver fritidsgårdar och avhopparverksamhet för kriminella i Malmö.

Han reagerar kraftfullt på att så många barn befann sig på platsen när protesterna urartade. 

– Det finns barn som har kommit dit utan sina föräldrars vetskap. Det är barn vi känner igen från olika områden. Dessutom finns det tyvärr barn som har kommit dit med sina föräldrar, säger han till Sydsvenskan.

Ser det som en lek

Rafi Farouqs bild delas av 15 medarbetare från Flamman som befanns sig på Värnhemstorget.

Tillsammans lyckades de få några barn att lämna platsen genom att prata med dem och deras föräldrar.

Många valde dock att stanna kvar.

– Det finns de som har barn med sig och som går ganska långt in i den aggressiva folksamlingen. Andra, lite äldre barn, såg detta som en lek, säger Rafi Farouq till Sydsvenskan.

 Statsministern: ”Helt oacceptabelt”

Våldsamheterna efter söndagens koranbränning spred sig senare på kvällen till stadsdelen Rosengård i Malmö. 

Flera bilar sattes i brand och stenar kastades mot polisfordon.

Statsminister Ulf Kristersson (M) ser mycket allvarligt på det våldsamma upploppet.

– Oavsett vilken orsak som ligger bakom de här upploppen så tror jag att alla svenskar tycker att det här är helt oacceptabelt.  Jag tror att hela svenska folket fördömer sånt beteende, säger Kristersson till SR Ekot och tillägger:

– Det tar dessutom resurser från riktigt och viktigt polisiärt arbete. Det gör att poliser får svårare att lösa grov organiserad kriminalitet i Sverige.

Arkivfoto: F. Olivo

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen