SVERIGE: Mer i plånboken till svenska folket

2022 11 17

– Det är ett trendbrott vi ser: att man under en lång tid haft en väldigt hög tillväxttakt i lån, till att nu börja ta mindre lån, säger Filip Grundberg, statistiker på SCB, rapporterar Sveriges Radio.

Vanligtvis sparar svenskarna mest under årets första och andra kvartal. Men i år är siffran rekordhög även för det tredje kvartalet.

Rustar för en ”vargavinter”

Under det tredje kvartalet i år sparade svenska hushåll 76 miljarder kronor. SCB betonar att det är en rekordhög siffra för ett tredje kvartal.

Hushållen lånade 33 miljarder kronor tredje kvartalet, den lägsta siffran för nyupplåning på åtta år. Sveriges Radio ställer frågan till Grundberg om det är så att svenskarna rustar sig för en vargavinter.

– Ja så är det nog, sannolikt, säger han.

Sparandet inkluderar inte enbart pengar på sparkontot, utan även investeringar i bostadsrätter, i fonder och sparande till tjänstepensionen.

Mindre konsumtion

I april i år lanserade SEB den nya undersökningen ”Sparkollen” för att bättre kunna förstå svenskarnas sparbeteende.

Undersökningen, som genomfördes under perioden 1 till 15 mars i år, visade att svenska hushåll planerade att sänka sin konsumtion det närmaste halvåret. Privatekonomen Américo Fernández på SEB kommenterade resultatet.

– Höga elräkningar och stigande driv- och livsmedelspriser i kombination med högre bolåneräntor gröper ur hushållens plånböcker. Att så många som drygt var fjärde person planerar att dra ner sin konsumtion de närmaste sex månaderna riskerar att få svensk ekonomi att tappa fart, en utveckling som gör Riksbankens balansakt mellan att höja reporäntan eller hålla den oförändrad ännu svårare.

Låna, laga, reparera och fixa

John Magnus Roos är konsumtionsforskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han menar att det finns flera sätt att effektivt spara pengar på, bland annat genom att låna, laga, reparera och fixa – i stället för att köpa nytt.

– En viss uppgång för ett sådant beteende kunde ses vid mätningar under finanskrisen 2008 och 2009, när Sverige befann sig i lågkonjunktur, rapporterade Roos i en artikel från DN i november förra året.

När Sverige nu står inför tuffare tider kan det därför vara klokt att hitta nya sätt att spara på, bland annat genom att låna, laga, reparera och fixa.

Foto:  E. Kalibradov

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen