SVERIGE: Mer i plånboken till svenska folket

2022 11 17

Svenska hushåll sparar mer och lånar mindre, något som benämns som ”ett trendbrott”.

– Det är ett trendbrott vi ser: att man under en lång tid haft en väldigt hög tillväxttakt i lån, till att nu börja ta mindre lån, säger Filip Grundberg, statistiker på SCB, rapporterar Sveriges Radio.

Vanligtvis sparar svenskarna mest under årets första och andra kvartal. Men i år är siffran rekordhög även för det tredje kvartalet.

Rustar för en ”vargavinter”

Under det tredje kvartalet i år sparade svenska hushåll 76 miljarder kronor. SCB betonar att det är en rekordhög siffra för ett tredje kvartal.

Hushållen lånade 33 miljarder kronor tredje kvartalet, den lägsta siffran för nyupplåning på åtta år. Sveriges Radio ställer frågan till Grundberg om det är så att svenskarna rustar sig för en vargavinter.

– Ja så är det nog, sannolikt, säger han.

Sparandet inkluderar inte enbart pengar på sparkontot, utan även investeringar i bostadsrätter, i fonder och sparande till tjänstepensionen.

Mindre konsumtion

I april i år lanserade SEB den nya undersökningen ”Sparkollen” för att bättre kunna förstå svenskarnas sparbeteende.

Undersökningen, som genomfördes under perioden 1 till 15 mars i år, visade att svenska hushåll planerade att sänka sin konsumtion det närmaste halvåret. Privatekonomen Américo Fernández på SEB kommenterade resultatet.

– Höga elräkningar och stigande driv- och livsmedelspriser i kombination med högre bolåneräntor gröper ur hushållens plånböcker. Att så många som drygt var fjärde person planerar att dra ner sin konsumtion de närmaste sex månaderna riskerar att få svensk ekonomi att tappa fart, en utveckling som gör Riksbankens balansakt mellan att höja reporäntan eller hålla den oförändrad ännu svårare.

Låna, laga, reparera och fixa

John Magnus Roos är konsumtionsforskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han menar att det finns flera sätt att effektivt spara pengar på, bland annat genom att låna, laga, reparera och fixa – i stället för att köpa nytt.

– En viss uppgång för ett sådant beteende kunde ses vid mätningar under finanskrisen 2008 och 2009, när Sverige befann sig i lågkonjunktur, rapporterade Roos i en artikel från DN i november förra året.

När Sverige nu står inför tuffare tider kan det därför vara klokt att hitta nya sätt att spara på, bland annat genom att låna, laga, reparera och fixa.

Foto: E. Kalibradov

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen