SVERIGE: Mer i plånboken till svenska folket

2022 11 17

– Det är ett trendbrott vi ser: att man under en lång tid haft en väldigt hög tillväxttakt i lån, till att nu börja ta mindre lån, säger Filip Grundberg, statistiker på SCB, rapporterar Sveriges Radio.

Vanligtvis sparar svenskarna mest under årets första och andra kvartal. Men i år är siffran rekordhög även för det tredje kvartalet.

Rustar för en ”vargavinter”

Under det tredje kvartalet i år sparade svenska hushåll 76 miljarder kronor. SCB betonar att det är en rekordhög siffra för ett tredje kvartal.

Hushållen lånade 33 miljarder kronor tredje kvartalet, den lägsta siffran för nyupplåning på åtta år. Sveriges Radio ställer frågan till Grundberg om det är så att svenskarna rustar sig för en vargavinter.

– Ja så är det nog, sannolikt, säger han.

Sparandet inkluderar inte enbart pengar på sparkontot, utan även investeringar i bostadsrätter, i fonder och sparande till tjänstepensionen.

Mindre konsumtion

I april i år lanserade SEB den nya undersökningen ”Sparkollen” för att bättre kunna förstå svenskarnas sparbeteende.

Undersökningen, som genomfördes under perioden 1 till 15 mars i år, visade att svenska hushåll planerade att sänka sin konsumtion det närmaste halvåret. Privatekonomen Américo Fernández på SEB kommenterade resultatet.

– Höga elräkningar och stigande driv- och livsmedelspriser i kombination med högre bolåneräntor gröper ur hushållens plånböcker. Att så många som drygt var fjärde person planerar att dra ner sin konsumtion de närmaste sex månaderna riskerar att få svensk ekonomi att tappa fart, en utveckling som gör Riksbankens balansakt mellan att höja reporäntan eller hålla den oförändrad ännu svårare.

Låna, laga, reparera och fixa

John Magnus Roos är konsumtionsforskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han menar att det finns flera sätt att effektivt spara pengar på, bland annat genom att låna, laga, reparera och fixa – i stället för att köpa nytt.

– En viss uppgång för ett sådant beteende kunde ses vid mätningar under finanskrisen 2008 och 2009, när Sverige befann sig i lågkonjunktur, rapporterade Roos i en artikel från DN i november förra året.

När Sverige nu står inför tuffare tider kan det därför vara klokt att hitta nya sätt att spara på, bland annat genom att låna, laga, reparera och fixa.

Foto:  E. Kalibradov

Text: Redaktionen

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 11

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister. 

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris. 

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam" 

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger  republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.  

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.  

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen