SVERIGE: Miljöpartiet går emot Natolag

2023 03 11

Den 16 maj förra året beslutade sig den dåvarande regeringen för att ansöka om medlemskap i Nato mot bakgrund av Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Turkiet och Ungern har ännu inte godkänt Sveriges ansökan, men den svenska regeringen har etablerat ett lagförslag som gör det möjligt för Sverige att gå med i Nato.

Det förslaget kommer Miljöpartiet rösta nej till, rapporterar SR.

– Vi vill ju att det ska vara lagfäst, som det är i Finland, att Sverige inte ska ha kärnvapen på svenskt territorium, varken i freds- eller krigstid. Och det framgår inte av den här propositionen tillräckligt tydligt, säger partiets språkrör Per Bolund.

Eget förslag

I regeringens lagförslag står det att man inte ser några skäl för Sverige att ha varken kärnvapen eller permanenta baser i landet vid fredstid.

Miljöpartiet har för avsikt att lägga fram ett eget förslag, som bland annat innehåller förbud mot att föra in kärnvapen i Sverige.

Däremot vill partiet inte dra tillbaka Sveriges ansökan till organisationen då det finns en bred majoritet i riksdagen som är för att gå med.

“Riskerar att bli måltavlor”

Vidare menar Bolund att regeringens lagförslag angående Nato är för vagt, och vill se ett fullständigt förbud mot kärnvapen.

– Vad händer om nästa regering har en annan uppfattning i den här frågan, kommer man då öppna upp för att Sverige ska ha kärnvapen på svensk mark? Det har vi inga garantier för, och det är ju också för att kärnvapenländer riskerar att bli måltavlor i en konflikt på ett annat sätt, säger Bolund.

Historiskt beslut

Propositionen som möjliggör att Sverige kan gå med i Nato är ett historiskt steg, menar utrikesminister Tobias Billström (M).

– Det är den största säkerhetspolitiska ändringen på 200 år. När riksdagen väl har fattat det här beslutet så har vi gjort en förändring som för överskådlig tid ändrar Sveriges säkerhetspolitiska förutsättningar. Naturligtvis till det bättre eftersom vi kommer att få ett skydd som en medlem av en militärallians, säger han till SVT.

Ska fatta beslut

Förhoppningen är att riksdagen ska fatta beslut kring lagförslaget under mars.

Lagförslaget ger bland annat regeringen möjlighet att begära militär hjälp av Nato.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

SNART DAGS: Titta mot himlen – händer bara en gång per år

2026 06 27

På måndag kväll är det dags.

Då inträffar sommarens första fullmåne. Ett fenomen som brukar kallas för jordgubbsmåne.

Bakgrunden till namnet kommer från Nordamerika, rapporterar Forbes.

Namnet passar dock bra även i Sverige.

– Uppkallad efter den traditionella jordgubbsskörden i delar av Nordamerika i juni, är denna fullmåne anmärkningsvärd av tre skäl, uppger tidningen.

Rosaaktig

Jordgubbsmånen kan ibland upplevas som mer rosaaktig i färgen.

Men det finns fler skäl till att titta mot himlen sent på måndag kväll.

– Det är den första fullmånen på sommaren på norra halvklotet, den kommer att hänga lägre på himlen än någon annan fullmåne 2026, och det kommer att vara årets näst minsta fullmåne, redogör tidningen.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Tidigare förra året

Förra året inträffade jordgubbsmånen tidigare under sommaren.

Då kunde den ses redan den 10 juni.

– Den ser ut precis som en vanlig måne, den är lite rosaröd. Med god fantasi så kan man ju tänka sig att den ser ut som en jordgubbe, sade rymdfysikern Patrik Nordqvist till SR då.

Miljarder år gammal

Jordens måne är gammal.

Den kom till när jorden kolliderade med en annan himlakropp för omkring 4,5 miljarder år sedan, enligt Naturhistoriska riksmuseet.

– En bit av jorden slogs av och spreds som fragment i en bana runt vår planet. Efter en tid ansamlades dessa fragment till en större kropp och blev vår egen måne, upplyser museet, som är Sveriges största.

Fullmåne

Månen reflekterar solens strålar, vilket gör att människor på jorden upplever att den lyser.

Månljusets form och storlek beror på var i omloppsbanan den befinner sig.

– På den fjortonde dagen i sin omloppsbana befinner sig månen 180 grader från den osynliga linjen mellan solen och jorden. När den befinner sig här är den fullt upplyst av solens strålar och vi ser en fullmåne på natthimlen, uppger Naturhistoriska riksmuseet.

– Från och med denna natt kommer vi att se allt mindre av månen tills dess den når 270 grader av sin omloppsbana.

LÄS MER: Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

Foto: M. Ihl

Text: Redaktionen