SVERIGE: Miljöpartiet går emot Natolag

2023 03 11

Miljöpartiet kommer rösta nej till regeringens nya Natoförslag.

Den 16 maj förra året beslutade sig den dåvarande regeringen för att ansöka om medlemskap i Nato mot bakgrund av Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Turkiet och Ungern har ännu inte godkänt Sveriges ansökan, men den svenska regeringen har etablerat ett lagförslag som gör det möjligt för Sverige att gå med i Nato.

Det förslaget kommer Miljöpartiet rösta nej till, rapporterar SR.

– Vi vill ju att det ska vara lagfäst, som det är i Finland, att Sverige inte ska ha kärnvapen på svenskt territorium, varken i freds- eller krigstid. Och det framgår inte av den här propositionen tillräckligt tydligt, säger partiets språkrör Per Bolund.

Eget förslag

I regeringens lagförslag står det att man inte ser några skäl för Sverige att ha varken kärnvapen eller permanenta baser i landet vid fredstid.

Miljöpartiet har för avsikt att lägga fram ett eget förslag, som bland annat innehåller förbud mot att föra in kärnvapen i Sverige.

Däremot vill partiet inte dra tillbaka Sveriges ansökan till organisationen då det finns en bred majoritet i riksdagen som är för att gå med.

“Riskerar att bli måltavlor”

Vidare menar Bolund att regeringens lagförslag angående Nato är för vagt, och vill se ett fullständigt förbud mot kärnvapen.

– Vad händer om nästa regering har en annan uppfattning i den här frågan, kommer man då öppna upp för att Sverige ska ha kärnvapen på svensk mark? Det har vi inga garantier för, och det är ju också för att kärnvapenländer riskerar att bli måltavlor i en konflikt på ett annat sätt, säger Bolund.

Historiskt beslut

Propositionen som möjliggör att Sverige kan gå med i Nato är ett historiskt steg, menar utrikesminister Tobias Billström (M).

– Det är den största säkerhetspolitiska ändringen på 200 år. När riksdagen väl har fattat det här beslutet så har vi gjort en förändring som för överskådlig tid ändrar Sveriges säkerhetspolitiska förutsättningar. Naturligtvis till det bättre eftersom vi kommer att få ett skydd som en medlem av en militärallians, säger han till SVT.

Ska fatta beslut

Förhoppningen är att riksdagen ska fatta beslut kring lagförslaget under mars.

Lagförslaget ger bland annat regeringen möjlighet att begära militär hjälp av Nato.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Massiv attack mot ryska Svartahavsflottan

2025 11 25

Ukraina har genomfört en omfattande luftattack mot ryska Svartahavsflottans huvudbas i Novorossijsk i södra Ryssland.

Oljeterminalen Sheskharis ska också ha träffats i anfallet, som genomfördes under natten till tisdagen, rapporterar Kyiv Post.

Oljeanläggningen uppges ha skadats. Dessutom rapporteras ukrainska drönare ha slagit ut luftvärnsrobotsystem av modellerna S-300 och S-400.

Även ett stort ryskt landstigningsfartyg, som låg dockat vid marinbasen, ska ha skadats i attacken.

Storskalig attack

Det rör sig om en storskalig militär operation. Fem enheter inom den ukrainska militären samordnade attacken.

Följande förband deltog, uppger Kyiv Post:

- Ukrainas militära underrättelsetjänst (HUR)

- Ukrainska specialstyrkor

- Styrkorna för obemannade farkoster

- Statliga gränsbevakningstjänsten

- Ukrainska flottans kustrobot- och artillerienheter

Ryssland: Bostadshus har träffats

Lokala myndigheter i Novorossijsk uppger att flera bostadshus har skadats i attacken. Enligt de ryska myndigheterna ska nedskjutna drönardelar ha träffat tre lägenheter.

– En mindre brand släcktes snabbt och inga skador rapporterades. Räddningspersonal finns kvar på plats, skriver Kyiv Post med hänvisning till ryska uppgifter.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin var nära att avgå

Mycket viktig oljeanläggning

Novorossisjk beskrivs som ett viktigt nav för Rysslands logistik och energiinfrasturktur vid Svarta havet.

Oljeterminalen, som kallas för Sheskharis, byggdes 1964 och används för att ta emot, lagra och transportera olja och andra petroleumprodukter för export. I dag hanterar anläggningen en betydande del av Rysslands sjöburna export av råolja från Uralbergen.

Komplexet rymmer totalt 30 oljetankar och ägs av det statligt ägda företaget Transneft.

Hur omfattande skadorna är efter attacken är oklart. Ukrainska drönarangrepp har tidigare lett till att samtliga oljeleveranser till och från Sheskharis tillfälligt stoppats.

LÄS OCKSÅ: Rumänien har skickat upp fyra stridsflygplan

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


25nov25

I KVÄLL TISDAG: Prischock för svenska hushåll

2025 11 25

Elpriserna rusar under tisdagen.

Under kvällen blir det riktigt dyrt för miljontals hushåll i Sverige.

I det sydligaste elområdet, SE4, kan priset stiga till omkring fem kronor per kilowattimme – den högsta noteringen under hela 2025, rapporterar Aftonbladet.

Elbolaget Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson berättar att det finns flera förklaringar till pristoppen. Han hänvisar bland annat till att hög elförbrukning och de senaste dagarnas kalla väder har lett till att elproduktionen minskat i landet.

Plötslig isläggning på Luleälven är en av flera faktorer som ställt till det.   

– Det har pågått i ungefär en vecka och har lett till att det är ganska mycket vattenkraft som inte är tillgänglig. Detsamma gäller vindkraftverken, de får is på sina vingar, säger Sigvardsson till tidningen.

Vidare konstaterar experten att vindstilla dagar i Tyskland får de svenska elpriserna att ticka uppåt, särskilt i södra Sverige.

–  Vi sammankopplas som vanligt med de tyska priserna, och de är väldigt höga just nu. Det är därför vi får en hel del dyra timmar just i dag, säger Sigvardsson till Aftonbladet.

LÄS MER: TVÅ DAGAR KVAR: Populär restaurangkedja öppnar i Sverige 

Vänder snart

Tisdagskvällens pristopp är inte här för att stanna. Redan under onsdagen väntas elpriserna vända nedåt igen.

Överlag ser vintern ut att bjuda på relativt låga elpriser, enligt en analys från Bixia.

Elpriserna i norra Sverige (SE1 och SE2) beräknas i genomsnitt hamna runt 40 öre per kilowattimme, medan de genomsnittliga priserna i södra Sverige blir högre – mellan 75 öre (SE3) och 85 öre (SE4). 

– Det ser väldigt balanserat ut på elmarknaden inför vintern. De milda väderprognoserna dämpar efterfrågan och vi förväntar oss mycket vind- och vattenkraft i systemet. Det gör att risken för riktigt höga priser är liten, säger Johan Sigvardsson i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen