SVERIGE: Miljöpartiet går emot Natolag

2023 03 11

Miljöpartiet kommer rösta nej till regeringens nya Natoförslag.

Den 16 maj förra året beslutade sig den dåvarande regeringen för att ansöka om medlemskap i Nato mot bakgrund av Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Turkiet och Ungern har ännu inte godkänt Sveriges ansökan, men den svenska regeringen har etablerat ett lagförslag som gör det möjligt för Sverige att gå med i Nato.

Det förslaget kommer Miljöpartiet rösta nej till, rapporterar SR.

– Vi vill ju att det ska vara lagfäst, som det är i Finland, att Sverige inte ska ha kärnvapen på svenskt territorium, varken i freds- eller krigstid. Och det framgår inte av den här propositionen tillräckligt tydligt, säger partiets språkrör Per Bolund.

Eget förslag

I regeringens lagförslag står det att man inte ser några skäl för Sverige att ha varken kärnvapen eller permanenta baser i landet vid fredstid.

Miljöpartiet har för avsikt att lägga fram ett eget förslag, som bland annat innehåller förbud mot att föra in kärnvapen i Sverige.

Däremot vill partiet inte dra tillbaka Sveriges ansökan till organisationen då det finns en bred majoritet i riksdagen som är för att gå med.

“Riskerar att bli måltavlor”

Vidare menar Bolund att regeringens lagförslag angående Nato är för vagt, och vill se ett fullständigt förbud mot kärnvapen.

– Vad händer om nästa regering har en annan uppfattning i den här frågan, kommer man då öppna upp för att Sverige ska ha kärnvapen på svensk mark? Det har vi inga garantier för, och det är ju också för att kärnvapenländer riskerar att bli måltavlor i en konflikt på ett annat sätt, säger Bolund.

Historiskt beslut

Propositionen som möjliggör att Sverige kan gå med i Nato är ett historiskt steg, menar utrikesminister Tobias Billström (M).

– Det är den största säkerhetspolitiska ändringen på 200 år. När riksdagen väl har fattat det här beslutet så har vi gjort en förändring som för överskådlig tid ändrar Sveriges säkerhetspolitiska förutsättningar. Naturligtvis till det bättre eftersom vi kommer att få ett skydd som en medlem av en militärallians, säger han till SVT.

Ska fatta beslut

Förhoppningen är att riksdagen ska fatta beslut kring lagförslaget under mars.

Lagförslaget ger bland annat regeringen möjlighet att begära militär hjälp av Nato.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen