SVERIGE: Miljöpartiet går emot Natolag

2023 03 11

Miljöpartiet kommer rösta nej till regeringens nya Natoförslag.

Den 16 maj förra året beslutade sig den dåvarande regeringen för att ansöka om medlemskap i Nato mot bakgrund av Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Turkiet och Ungern har ännu inte godkänt Sveriges ansökan, men den svenska regeringen har etablerat ett lagförslag som gör det möjligt för Sverige att gå med i Nato.

Det förslaget kommer Miljöpartiet rösta nej till, rapporterar SR.

– Vi vill ju att det ska vara lagfäst, som det är i Finland, att Sverige inte ska ha kärnvapen på svenskt territorium, varken i freds- eller krigstid. Och det framgår inte av den här propositionen tillräckligt tydligt, säger partiets språkrör Per Bolund.

Eget förslag

I regeringens lagförslag står det att man inte ser några skäl för Sverige att ha varken kärnvapen eller permanenta baser i landet vid fredstid.

Miljöpartiet har för avsikt att lägga fram ett eget förslag, som bland annat innehåller förbud mot att föra in kärnvapen i Sverige.

Däremot vill partiet inte dra tillbaka Sveriges ansökan till organisationen då det finns en bred majoritet i riksdagen som är för att gå med.

“Riskerar att bli måltavlor”

Vidare menar Bolund att regeringens lagförslag angående Nato är för vagt, och vill se ett fullständigt förbud mot kärnvapen.

– Vad händer om nästa regering har en annan uppfattning i den här frågan, kommer man då öppna upp för att Sverige ska ha kärnvapen på svensk mark? Det har vi inga garantier för, och det är ju också för att kärnvapenländer riskerar att bli måltavlor i en konflikt på ett annat sätt, säger Bolund.

Historiskt beslut

Propositionen som möjliggör att Sverige kan gå med i Nato är ett historiskt steg, menar utrikesminister Tobias Billström (M).

– Det är den största säkerhetspolitiska ändringen på 200 år. När riksdagen väl har fattat det här beslutet så har vi gjort en förändring som för överskådlig tid ändrar Sveriges säkerhetspolitiska förutsättningar. Naturligtvis till det bättre eftersom vi kommer att få ett skydd som en medlem av en militärallians, säger han till SVT.

Ska fatta beslut

Förhoppningen är att riksdagen ska fatta beslut kring lagförslaget under mars.

Lagförslaget ger bland annat regeringen möjlighet att begära militär hjälp av Nato.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen


21 februari 2026

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen