SVERIGE: Miljöpartiet går emot Natolag

2023 03 11

Miljöpartiet kommer rösta nej till regeringens nya Natoförslag.

Den 16 maj förra året beslutade sig den dåvarande regeringen för att ansöka om medlemskap i Nato mot bakgrund av Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Turkiet och Ungern har ännu inte godkänt Sveriges ansökan, men den svenska regeringen har etablerat ett lagförslag som gör det möjligt för Sverige att gå med i Nato.

Det förslaget kommer Miljöpartiet rösta nej till, rapporterar SR.

– Vi vill ju att det ska vara lagfäst, som det är i Finland, att Sverige inte ska ha kärnvapen på svenskt territorium, varken i freds- eller krigstid. Och det framgår inte av den här propositionen tillräckligt tydligt, säger partiets språkrör Per Bolund.

Eget förslag

I regeringens lagförslag står det att man inte ser några skäl för Sverige att ha varken kärnvapen eller permanenta baser i landet vid fredstid.

Miljöpartiet har för avsikt att lägga fram ett eget förslag, som bland annat innehåller förbud mot att föra in kärnvapen i Sverige.

Däremot vill partiet inte dra tillbaka Sveriges ansökan till organisationen då det finns en bred majoritet i riksdagen som är för att gå med.

“Riskerar att bli måltavlor”

Vidare menar Bolund att regeringens lagförslag angående Nato är för vagt, och vill se ett fullständigt förbud mot kärnvapen.

– Vad händer om nästa regering har en annan uppfattning i den här frågan, kommer man då öppna upp för att Sverige ska ha kärnvapen på svensk mark? Det har vi inga garantier för, och det är ju också för att kärnvapenländer riskerar att bli måltavlor i en konflikt på ett annat sätt, säger Bolund.

Historiskt beslut

Propositionen som möjliggör att Sverige kan gå med i Nato är ett historiskt steg, menar utrikesminister Tobias Billström (M).

– Det är den största säkerhetspolitiska ändringen på 200 år. När riksdagen väl har fattat det här beslutet så har vi gjort en förändring som för överskådlig tid ändrar Sveriges säkerhetspolitiska förutsättningar. Naturligtvis till det bättre eftersom vi kommer att få ett skydd som en medlem av en militärallians, säger han till SVT.

Ska fatta beslut

Förhoppningen är att riksdagen ska fatta beslut kring lagförslaget under mars.

Lagförslaget ger bland annat regeringen möjlighet att begära militär hjälp av Nato.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Varning om ryska stridsflyg – ”Nato kan inte svara”

2025 11 30

Forskare varnar om ryska stridsflygplan.

Ryska stridsflygplan har varit framgångsrika i kriget i Ukraina.

Fiender har skjutits ned från upp till 177 kilometers avstånd med jaktrobotar.

Nu varnar forskare för att många Natovapen inte kan matcha den ryska förmågan.

Stora ryska framgångar

Ryska defensiva jaktflygpatruller har varit anmärkningsvärt framgångsrika, rapporterar Iltalehti.

Forskare vid Royal United Services Institute menar att ryska jaktflygplan av modellen Sukhoi Su-35S har haft särskilt stora framgångar.

Det har hindrat Ukraina från att använda sina stridsflygplan nära frontlinjen i någon större utsträckning, enligt forskarna, med undantag för när man använder långdistansvapen.

Ryssland har ofta kunnat uppnå segrar i luften mot ukrainska stridsflygplan, även på långt avstånd. Jaktroboten Vympel R-37M har varit av stor betydelse för Ryssland, och ukrainska plan har kunnat skjutas ned från ett avstånd på upp till 177 kilometer.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Ryska förmågan utvecklas

Nu varnar forskarna för att Natoländer behöver se över sin egen förmåga.

– Enligt forskarna är detta (177 km) en betydligt längre sträcka än vad majoriteten av Natos luft-till-luft-vapen skulle klara av, rapporterar tidningen.

Ryssland har dock i stor utsträckning gynnats av att Ukrainas utrustning inte har haft effektiva radarvarningen, åtminstone när det gäller äldre stridsflygplan, enligt tidningen.

Nato har överlag en högre förmåga än Ryssland när det gäller luftstrid, ändå menar forskarna att många Natoländer måste se upp.

Ryssarna har också utvecklat sin Su-35S-flotta under kriget, menar de.

– Särskilt har bildkapaciteten hos syntetisk aperturradar (SAR) förbättrats både för målmålsökning och skadebedömning, rapporterar tidningen.

Förhandlar om fredsplan

Den ryska aggressiviteten fortsätter att skapa oro i världen, samtidigt som förhandlingar om den föreslagna fredsplanen pågår.

En ukrainsk delegation har nu rest till USA för att fortsätta förhandla om fredsplanen, rapporterar Kyiv Independent.

Volodymyr Zelenskyj säger sig vara hoppfull och menar att amerikanarna har visat tecken på konstruktivitet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Foto: Anna Zvereva Wikimedia

Text: Redaktionen


29 november 2025

Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 30

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen