SVERIGE: Minister helvänder – “Har misstolkats”

2022 12 29

Sveriges finansminister försvarar sig själv efter stor kritikstorm.

Regeringens klimatpolitik har ifrågasatts och kritik har riktats mot deras ambitioner gällande klimatkrisen.

I en intervju med SvD fick finansminister Elisabeth Svantesson (M) frågan om vad det skulle innebära om inte Sverige når klimatmålen.

– Det innebär att vi inte når målen. Gör vi inte det så gör vi inte det, sade finansministern då.

Nu menar hon att hon blivit misstolkad, rapporterar Aftonbladet.

– Det där har misstolkats! Tack för frågan. Självklart ska vi nå klimatmålen! Vi jobbar för fullt med det, säger Svantesson.

“Kommit ett krig”

I den tidigare intervjun förklarade finansministern att det handlade om målkonflikter.

Hon förtydligade då att saker och ting hade försvårat kampen för att nå klimatmålen.

I grund och botten ska vi ha höga ambitioner och har det med våra nationella mål. Men det har också nu kommit ett krig och en inflation emellan. Då får man ju se vad vi kan göra på bästa sätt nu för att både underlätta för människor och se till att vi ställer om så snabbt som möjligt, sade hon till SvD.

Fick kritik

Till följd av uttalandet fick Svantesson stor kritik och bland annat forskare och politiker rasade mot uttalandet.

Hon menar nu att den nuvarande regeringen arbetar hårt för att uppnå de klimatmål som Sverige satt upp.

Finansministern förtydligar även att tolkningen att hon inte bryr sig om klimatmålen är helt felaktig.

Stora kostnader

Klimatkrisen har bidragit till ett antal katastrofer runt om i världen i år.

Orkanen Ian som slog till mot USA och Kuba i september blev årets dyraste storm, rapporterar The Guardian.

De finansiella efterföljderna blev katastrofala och stormen orsakade skador för uppemot hundra miljarder dollar.

130 personer dog och över 40 000 människor tvingades iväg.

Enorma översvämningar

Den största skadan på mänskligt liv var de enorma översvämningarna i Pakistan som varade mellan juni och september i år.

Översvämningarna orsakade 1 739 dödsfall och tvingade iväg sju miljoner människor från sina hem.

Forskare menar att den pågående klimatkrisen bidrog i allra största grad till katastrofen.

Foto: Statskontoret

Text: Redaktionen


Tidigare Trumpallierad varnar: En sista invasion förbereds

2025 12 02

John Bolton, nationell säkerhetsrådgivare i Vita huset under Donald Trumps första mandatperiod, varnar för en ny rysk invasion.

Enligt Bolton kommer ett eventuellt fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland att följas av en ”tredje och sista” rysk invasion av Ukraina.

– Putin har i 20 år sagt att han försöker återskapa det ryska imperiet, vilket kräver kontroll av Ukraina. Alla avtal som Ryssland skriver under skulle bana väg för en tredje, och sista, invasion av Ukraina, skriver Bolton på X.

I samma inlägg delar Bolton ett klipp från sin medverkan i den amerikanska nyhetskanalen News Nation.  I intervjun konstaterar han att det enda avtal som Rysslands diktator Vladimir Putin kommer acceptera är ett ryskvänligt avtal som lägger grunden för en ny offensiv mot Ukraina. 

Två invasioner hittills

Ryssland invaderade östra Ukraina och Krymhalvön 2014. I februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av grannlandet. Drygt fyra år senare kontrollerar Ryssland ungefär 20 procent av Ukrainas landyta.

LÄS MER: Specialstyrkor har slagit till mot ockuperade Krym

Samtal i Moskva

John Boltons varning utfärdas samtidigt som USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff befinner sig i Moskva för samtal med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Vad mötet kommer leda till är ännu oklart. 

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger att han inväntar information från den amerikanska delegationen.

– Den amerikanska delegationen avser att informera oss direkt efter mötet. Nästa steg kommer att bero på vilka signaler vi får, framhåller Zelenskyj i ett inlägg på X.

Enligt presidenten kan den ukrainska sidan träffa Witkoff i närtid om framsteg har gjorts i förhandlingarna.

LÄS OCKSÅ: “Vi har bara börjat” – USA utfärdar militärt hot

Foto:

Text: Redaktionen


SD-toppar nekas av Hemvärnet

2025 12 02

Pontus Persson, riksdagskandidat för Sverigedemokraterna, och SD-ledamoten Richard Jomshof har nekats antagning till Hemvärnet.

Nu hävdar SD-topparna att det handlar om politisk diskriminering.

– Jag vill inte att det blir en politisk fråga, jag vill bara försvara mitt land. Men jag har inte fått någon förklaring, så då är det enda skäl jag kan tänka på – mina politiska åsikter. Och är det så att Hemvärnet inte tycker att man kan sympatisera med Sveriges näst största parti, och det är över 20 procent av befolkningen, då har vi ett problem, säger Pontus Persson till Kvartal.

SD-toppen Richard Jomshof berättar att han också nekats antagning till Hemvärnet. Även Jomshof bedömer att han sannolikt nekats på grund av sitt partimedlemskap.

– Har gjort värnplikt (grad furir). Sökte till Hemvärnet när Ukraina attackerades och kände att jag ville delta i närförsvaret vid ett eventuellt skarpt läge. Fick ett mejl för ett år sedan att min ansökan var avbruten. Förbannat märkligt om du frågar mig, men troligtvis rör det sig om politisk diskriminering i båda fallen, skriver han på X i ett svar till Pontus Persson.

Hemvärnet svarar

Hemvärnets kommunikationschef Jessica Dahlin har kommenterat uppgifterna. Hon uppger att Persson inte godkändes i säkerhetsprövningen.

SD-politikern har framhållit att han först blev godkänd i säkerhetsprövningen, men att beslutet drogs tillbaka efter en vecka.

Hemvärnet uppger att det skett ett misstag.

– Vad gäller det specifika fall som refereras till, gällande information om en godkänd säkerhetsprövning, så har det skett av misstag. Det var felaktig information som gick ut, något vi såklart beklagar, säger Jessica Dahlin till Kvartal.

”De är säkerhetsrisker”

Svenska Dagbladets ledarskribent Peter Wennblad kritiserar politikernas frispråkighet. Han anser att agerandet bör klassa både Jomshof och Person som ”säkerhetsrisker”.

– Undrar om Jomshof och Persson förstår att de nu i handling visar att de är säkerhetsrisker. Att offentligt sprida spekulativ kritik mot Försvarsmakten torde i sig diskvalificera dem i en säkerhetsprövning, eftersom man i den bland annat bedömer lojaliteten mot försvarets intressen, skriver han på X.

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa

FAKTA: Hemvärnets säkerhetsprövning

- Säkerhetsprövningen inleds med en intervju som tar cirka 2–3 timmar att genomföra.

- Som en del av säkerhetsprövningen kan Försvarsmakten även göra en bostadskontroll om det skulle vara aktuellt med hemförvaring av vapen.

- Efter säkerhetsprövningsintervjun gör Försvarsmakten även en registerkontroll, samt efterfrågar ett yttrande från den sökandes hemkommun.

Källa: Försvarsmakten

LÄS OCKSÅ: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen