SVERIGE: Minister helvänder – “Har misstolkats”

2022 12 29

Sveriges finansminister försvarar sig själv efter stor kritikstorm.

Regeringens klimatpolitik har ifrågasatts och kritik har riktats mot deras ambitioner gällande klimatkrisen.

I en intervju med SvD fick finansminister Elisabeth Svantesson (M) frågan om vad det skulle innebära om inte Sverige når klimatmålen.

– Det innebär att vi inte når målen. Gör vi inte det så gör vi inte det, sade finansministern då.

Nu menar hon att hon blivit misstolkad, rapporterar Aftonbladet.

– Det där har misstolkats! Tack för frågan. Självklart ska vi nå klimatmålen! Vi jobbar för fullt med det, säger Svantesson.

“Kommit ett krig”

I den tidigare intervjun förklarade finansministern att det handlade om målkonflikter.

Hon förtydligade då att saker och ting hade försvårat kampen för att nå klimatmålen.

– I grund och botten ska vi ha höga ambitioner och har det med våra nationella mål. Men det har också nu kommit ett krig och en inflation emellan. Då får man ju se vad vi kan göra på bästa sätt nu för att både underlätta för människor och se till att vi ställer om så snabbt som möjligt, sade hon till SvD.

Fick kritik

Till följd av uttalandet fick Svantesson stor kritik och bland annat forskare och politiker rasade mot uttalandet.

Hon menar nu att den nuvarande regeringen arbetar hårt för att uppnå de klimatmål som Sverige satt upp.

Finansministern förtydligar även att tolkningen att hon inte bryr sig om klimatmålen är helt felaktig.

Stora kostnader

Klimatkrisen har bidragit till ett antal katastrofer runt om i världen i år.

Orkanen Ian som slog till mot USA och Kuba i september blev årets dyraste storm, rapporterar The Guardian.

De finansiella efterföljderna blev katastrofala och stormen orsakade skador för uppemot hundra miljarder dollar.

130 personer dog och över 40 000 människor tvingades iväg.

Enorma översvämningar

Den största skadan på mänskligt liv var de enorma översvämningarna i Pakistan som varade mellan juni och september i år.

Översvämningarna orsakade 1 739 dödsfall och tvingade iväg sju miljoner människor från sina hem.

Forskare menar att den pågående klimatkrisen bidrog i allra största grad till katastrofen.

Foto: Statskontoret

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen