SVERIGE: Myndighet dömer ut SD-förslag

2022 10 27

Sverigedemokraternas mål om en nollvision kring invandringen sågas av Migrationsverket.

Målet om att helt stoppa invandring till Sverige skulle vara omöjligt att uppnå.

Det menar Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik, enligt Sveriges Radio.

– Noll? Nej, det tror jag inte, säger Ribbenvik när han intervjuas i Studio Ett.

– Jag tror inte det blir noll. Det tror jag inte.

Oklarheter kring utvisningar

Än så länge går det inte att svara på vad det så kallade Tidöavtalet kommer att innebära när det väl börjar praktiseras.

Detta eftersom det inte finns några lagda förslag ännu, säger Mikael Ribbenvik.

Han pekar bland annat på att det finns oklarheter i hur Migrationsverket ska agera när det kommer till att utvisa människor på grund av “bristande vandel”.

Inget genomslag

Generaldirektören är även konfunderad kring uppdraget i Tidöavtalet om att Migrationsverket ska jobba för ökad återvandring.

Mikael Ribbenvik menar att det krävs större drivkrafter hos människorna att flytta tillbaka för att kunna arbeta med sådana mål.

– Sveriges erfarenhet är inte så stor för vi har inte satsat på det. De program som vi har haft genom tiderna har inte fått något genomslag. Så där måste man nog titta på hur sådana program ska utformas för att någon ska vilja gå med på det, säger han till SR.

"Vi har en nollvision"

Målet om ingen invandring alls till Sverige har vid flera tillfällen proklamerats av Sverigedemokraterna.

– Vi har en nollvision för invandring, sade bland annat partiets ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt i samband med att SD presenterade sin budget hösten 2015.

Före detta riksdagsledamoten Paula Bieler (SD) uttryckte sig i liknande termer vid samma tillfälle.

– Vi har en nollvision för de som kommer till Sverige för att söka asyl. Så länge det inte är kris i våra direkta närområden är det inte i Sverige man ska söka asyl. Då ska man komma till Sverige via någon form av vidarebosättning, sade hon till Svenska Dagbladet.

Talar om paradigmskifte

Jimmie Åkesson (SD) har talat om ett “paradigmskifte” i svensk migrationspolitik.

– Det innebär skärpta regler, både för den som vill komma till Sverige och den som redan befinner sig i Sverige och vill ta hit sina anhöriga till exempel, sade han på pressträffen då Tidöavtalet presenterades.

En uppmärksammad punkt i avtalet är att man skulle kunna bli utvisad för bristande vandel, exempelvis prostitution, missbruk, association med kriminell organisation eller deltagande i extremistiska rörelser.

– Den som befinner sig i Sverige och åtnjuter svensk gästfrihet har en skyldighet att uppvisa respekt i förhållande till grundläggande svenska värderingar och inte i handling missakta befolkning, framhålls i Tidöavtalet.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen