04feb26

SVERIGE: Myndighet varnar för bluffsamtal – då ska du lägga på luren

2023 01 16

Konsumentverket varnar för att bedragare har börjat ringa och utge sig för att vara en representant från myndigheten.

Myndigheten bekräftar att de har mottagit flera anmälningar om liknande incidenter.

Det är inte Konsumentverket som ringer.

– Det är bedragare som utger sig för att vara från Konsumentverket, betonar myndigheten och tillägger att det dessvärre blivit ett återkommande problem att bedragare ringer till konsumenter och utger sig för att vara från Konsumentverket. 

– Vår upplysningstjänst Hallå konsument märker nu en ökning av oroliga konsumenter som hör av sig och undrar om det verkligen är vi som ringer, skriver myndigheten.

Konsumentverket understryker att de aldrig ringer den här typen av samtal.

–  Konsumentverket betalar heller aldrig ut någon ersättning till konsumenter. Bedragarna använder Konsumentverkets namn för att lura in konsumenter i falsk trygghet.

Påstår tre saker

Vad bedragarna säger i samtalen varierar.

– En del konsumenter som blir uppringda har tidigare blivit utsatta för ett bedrägeri, andra blir under samtalet informerade om ett påhittat bedrägeri som ska ha skett, framhåller Konsumentverket.

I samtalen uppges bedragarna bland annat påstå att konsumenten ska ha blivit id-kapad, utsatt för bankbedrägeri eller pålurad påhittade telefonabonnemang.

Det finns flera gemensamma nämnare i samtalen:

- Bedragaren påstår sig kunna hjälpa konsumenten att avsluta ett påhittat abonnemang

-  Bedragaren påstår sig kunna hjälpa konsumenten att få tillbaka pengar, som uppringaren påstår att konsumenten förlorat

- För att få ta del av hjälpen som erbjuds uppmanas konsumenten att legitimera sig med bank-id eller uppge sina bankuppgifter

Så ska du agera

Det här ska du tänka på om du blir uppringd:

- Lämna aldrig ut personuppgifter över telefonen

- Om du har fått eller får liknande samtal ska du genast kontakta polisen

- Anteckna gärna bedragarens telefonnummer, deras namn och vad de säger

Foto: T. Grote

Text: Redaktionen


UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 04

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen