SVERIGE: Myndigheter varnas – Ryssland pekas ut

2023 02 16

I myndighetsrapporter varnas för en ökad hotbild under närmaste tiden.

På sistone har cyberattacker plågat Sverige och bland annat har flygbolag och mediasajter drabbats av angreppen.

Gruppen “Anonymous Sudan” har tagit på sig aktionerna som i flera fall varnats för av gruppen på förhand.

Nu kommer uppgifter om att det i myndighetsrapporter varnas för en ökad hotbild gällande risken för cyberangrepp under den kommande tiden, rapporterar Aftonbladet.

– Här finns en statsaktör i bakgrunden och jag gör ingen annan bedömning än att det handlar om Ryssland, som pekats ut. ”Anonymous Sudan” har varit relativt okända fram tills nu och Sudan är inte heller kända för att ha någon särskilt stor hacker-community, säger en en källa med insyn i svensk underrättelsetjänst.

“Rysk påverkansoperation”

Under onsdagen gick Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ut med råd till myndigheter kring kring hur man kan minska risken för överbelastningsattacker.

Syftet med de ökade cyberangreppen uppges vara att skapa oro.

– Det här är troligen en rysk påverkansoperation där man skapar lite oro och stör. Man skapar brus och vill skapa bilden att samhället inte har kontroll över sig självt, säger källan.

Flera angrepp

Flygbolaget SAS och Skellefteå flygplats har båda utsatts för angrepp under den senaste tiden.

På tisdagen läckte kunduppgifter från SAS och bolagets sajt och app låg nere under flera timmar.

– Det var en del kunder som fick fram andra kunders uppgifter, såsom kontaktuppgifter, kommande resor och fyra sista siffrorna i kreditkortsnumret, sade Anna Sandell, presschef för SAS Sverige till SVT.

Inte kända för cyberattacker

Efter att gruppen “Anonymous Sudan” tagit på sig flera av attackerna så har ett antal experter varit skeptiska till aktörerna.

Pontus Johnson, professor i nätverk och systemteknik vid KTH, menar att det afrikanska landet ”inte är kända för sina cyberförmågor”.

"Anonymous Sudan" har slagit tillbaka och menar fortsatt att de är ansvariga.

– Det här är riktat mot de idiotiska svenska experterna. Ryssland har inget med dessa attacker att göra, har gruppen sedermera uttryckt via Telegram.

“Proryska intressen”

It-säkerhetsexperten Marcus Murray är en annan som tror på rysk inblandning.

– Anonymous Sudan har agerat i linje med proryska intressen, har Murray sagt till SVT.

Foto: Joel Thunberg Försvarsmakten

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen