SVERIGE: Ny kritik mot Iranavtal

2022 10 27

De svenska samarbetsavtalen med Iran ifrågasätts nu av riksdagsledamot från Vänsterpartiet.

År 2017 tecknade Ann Linde samarbetsavtal med Iran under sitt besök i Teheran.

Nu kritiseras avtalet av riksdagsledamoten Håkan Svenneling (V), rapporterar Aftonbladet.

Jag undrar om den nya utrikesministern Tobias Billström likt kvinnorna i Iran som klipper av sig håret är beredd att klippa de här avtalen med den iranska regimen, säger han.

Handlar om kvinnors rättigheter

Avtalen från 2017 handlar bland annat om forskningssamarbeten, vägtransporter och kvinnors rättigheter.

Målet med avtalen var att “stärka bilateralt samarbete”, uppger Aftonbladet.

Efter den senaste tidens händelser i Iran ifrågasätts avtalen.

Ifrågasatt under frågestund

Det var på riksdagens frågestund under torsdagen som Svenneling tog upp avtalen.

Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson riktade kritik mot utrikesminister Tobias Billström (M).

De här samarbetsavtalen med demokratin Sverige ger en bild av att man kan tänka sig att samarbeta med det totalitära Iran, menar Svenneling.

Uppmanas att riva avtalen

Svenneling uppmanar utrikesministern att riva avtalen med Iran i syfte att göra en markering mot Irans regim. 

Man behöver anmäla till den iranska regimen att man säger upp de här avtalen för att markera en skillnad i de svensk-iranska relationerna och att påtala att det är med anledning av att man inte lyssnar på folket, säger Svenneling enligt Aftonbladet.

Utrikesministern kommenterar

Tobias Billström svarar att han vill agera gemensamt med EU och måste konsultera med andra EU-länder.

Vi är alltid redo att ompröva bilaterala relationer med olika stater beroende på utvecklingen men vi måste också göra det konstaterat och fundera över hur övriga EU-stater betraktar utvecklingen, säger Tobias Billström till Aftonbladet.

Enorma protester i landet

Oroligheter har präglat Iran sedan 22-åriga Mahsa Amini dött efter att ha gripits av landets sedlighetspolis.

Tusentals demonstranter har protesterat mot regimen och bland annat bränt sina sjalar i stöd för Amini.

EU har infört sanktioner mot Iran efter att landet bistått Ryssland med drönare, och diskuterat ytterligare sanktioner efter de utbredda våldsamheterna, uppger Reuters.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 mars 2026

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen