SVERIGE: Ny kritik mot Iranavtal

2022 10 27

De svenska samarbetsavtalen med Iran ifrågasätts nu av riksdagsledamot från Vänsterpartiet.

År 2017 tecknade Ann Linde samarbetsavtal med Iran under sitt besök i Teheran.

Nu kritiseras avtalet av riksdagsledamoten Håkan Svenneling (V), rapporterar Aftonbladet.

Jag undrar om den nya utrikesministern Tobias Billström likt kvinnorna i Iran som klipper av sig håret är beredd att klippa de här avtalen med den iranska regimen, säger han.

Handlar om kvinnors rättigheter

Avtalen från 2017 handlar bland annat om forskningssamarbeten, vägtransporter och kvinnors rättigheter.

Målet med avtalen var att “stärka bilateralt samarbete”, uppger Aftonbladet.

Efter den senaste tidens händelser i Iran ifrågasätts avtalen.

Ifrågasatt under frågestund

Det var på riksdagens frågestund under torsdagen som Svenneling tog upp avtalen.

Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson riktade kritik mot utrikesminister Tobias Billström (M).

De här samarbetsavtalen med demokratin Sverige ger en bild av att man kan tänka sig att samarbeta med det totalitära Iran, menar Svenneling.

Uppmanas att riva avtalen

Svenneling uppmanar utrikesministern att riva avtalen med Iran i syfte att göra en markering mot Irans regim. 

Man behöver anmäla till den iranska regimen att man säger upp de här avtalen för att markera en skillnad i de svensk-iranska relationerna och att påtala att det är med anledning av att man inte lyssnar på folket, säger Svenneling enligt Aftonbladet.

Utrikesministern kommenterar

Tobias Billström svarar att han vill agera gemensamt med EU och måste konsultera med andra EU-länder.

Vi är alltid redo att ompröva bilaterala relationer med olika stater beroende på utvecklingen men vi måste också göra det konstaterat och fundera över hur övriga EU-stater betraktar utvecklingen, säger Tobias Billström till Aftonbladet.

Enorma protester i landet

Oroligheter har präglat Iran sedan 22-åriga Mahsa Amini dött efter att ha gripits av landets sedlighetspolis.

Tusentals demonstranter har protesterat mot regimen och bland annat bränt sina sjalar i stöd för Amini.

EU har infört sanktioner mot Iran efter att landet bistått Ryssland med drönare, och diskuterat ytterligare sanktioner efter de utbredda våldsamheterna, uppger Reuters.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen