SVERIGE: Ny kritik mot Iranavtal

2022 10 27

De svenska samarbetsavtalen med Iran ifrågasätts nu av riksdagsledamot från Vänsterpartiet.

År 2017 tecknade Ann Linde samarbetsavtal med Iran under sitt besök i Teheran.

Nu kritiseras avtalet av riksdagsledamoten Håkan Svenneling (V), rapporterar Aftonbladet.

Jag undrar om den nya utrikesministern Tobias Billström likt kvinnorna i Iran som klipper av sig håret är beredd att klippa de här avtalen med den iranska regimen, säger han.

Handlar om kvinnors rättigheter

Avtalen från 2017 handlar bland annat om forskningssamarbeten, vägtransporter och kvinnors rättigheter.

Målet med avtalen var att “stärka bilateralt samarbete”, uppger Aftonbladet.

Efter den senaste tidens händelser i Iran ifrågasätts avtalen.

Ifrågasatt under frågestund

Det var på riksdagens frågestund under torsdagen som Svenneling tog upp avtalen.

Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson riktade kritik mot utrikesminister Tobias Billström (M).

De här samarbetsavtalen med demokratin Sverige ger en bild av att man kan tänka sig att samarbeta med det totalitära Iran, menar Svenneling.

Uppmanas att riva avtalen

Svenneling uppmanar utrikesministern att riva avtalen med Iran i syfte att göra en markering mot Irans regim. 

Man behöver anmäla till den iranska regimen att man säger upp de här avtalen för att markera en skillnad i de svensk-iranska relationerna och att påtala att det är med anledning av att man inte lyssnar på folket, säger Svenneling enligt Aftonbladet.

Utrikesministern kommenterar

Tobias Billström svarar att han vill agera gemensamt med EU och måste konsultera med andra EU-länder.

Vi är alltid redo att ompröva bilaterala relationer med olika stater beroende på utvecklingen men vi måste också göra det konstaterat och fundera över hur övriga EU-stater betraktar utvecklingen, säger Tobias Billström till Aftonbladet.

Enorma protester i landet

Oroligheter har präglat Iran sedan 22-åriga Mahsa Amini dött efter att ha gripits av landets sedlighetspolis.

Tusentals demonstranter har protesterat mot regimen och bland annat bränt sina sjalar i stöd för Amini.

EU har infört sanktioner mot Iran efter att landet bistått Ryssland med drönare, och diskuterat ytterligare sanktioner efter de utbredda våldsamheterna, uppger Reuters.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


16 november 2025

JUST NU: Putin nekar – “Vi ville bara hjälpa”

2025 12 04

Vladimir Putin nekar till att Ryssland annekterat Krym.

Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Men redan år 2014 annekterade Ryssland Krym.

Nu nekar Vladimir Putin till att det har hänt – och säger att Ryssland bara ville hjälpa invånarna på halvön.

Putin nekar

Ryssland bröt mot internationell lag och skapade geopolitiska spänningar i och med annekteringen av Krym.

Något sådant vill inte Vladimir Putin påminnas om.

– Vi annekterade inte Krym. Jag vill vara tydlig med detta, hävdar den ryska ledaren enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

– Vi kom helt enkelt för att bistå människor som inte ville se sina liv och framtider lämnas åt nåderna hos dem som iscensatte kuppen i Ukraina.

Fortsatt krig

Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina fortsätter utan tydligt slut i sikte – om än fredsförhandlingar pågår.

Intensiva strider pågår längs med frontlinjen i öst – samtidigt som Ukraina återkommande riktar drönaranfall mot militära mål och energiinfrastruktur på den rysk-ockuperade halvön.

Läs mer: Ukrainska barn kidnappade – skickas till annat land än Ryssland

Natos ord

För sex år sedan påminde Nato omvärlden om Rysslands olagliga annektering av Krym.

– Ryssland använde våld mot Ukraina för att illegalt annektera Krym, framhöll Nato då.

– Denna kränkning av Ukrainas suveränitet och territoriella integritet är ett allvarligt brott mot internationell lag och en stor utmaning för den euroatlantiska säkerheten. Vi fördömer starkt denna handling, som vi inte erkänner och inte kommer att erkänna.

Putins mål

Vladimir Putin har gjort tydligt att han inte har för avsikt att sluta kriga förrän hela Donbass är ryskt.

Samtidigt pågår amerikansk medling där intensivt arbete just nu pågår för att försöka hitta ett slut på kriget.

Än så länge har dock inga konkreta framsteg gjorts.

Läs mer: En av Rysslands största producenter under attack

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


4dec2025

Ny jättesatsning på elbilarna – gäller från 1 februari

2025 12 04

Regeringen fattar beslut om en ny satsning på elektrifieringen av den svenska bilflottan.

Beslutet, som presenterades under eftermiddagen, syftar till att påskynda utbyggnaden av infrastruktur för laddning av elbilar runt om i Sverige.

– Utbyggd laddinfrastruktur är helt avgörande för en fortsatt elektrifiering av fordonsflottan. Klimatklivet är ett av regeringens viktigaste stöd för att påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur i hela vårt avlånga land, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, i ett uttalande.

Ändrar stödet

Dagens beslut innebär att det ekonomiska stödet för utbyggnad av laddinfrastruktur breddas och innefattar fler, vilket kommer både personbilstrafiken och lätta lastbilar till dels.

Ändringen gäller från och med den 1 februari.

– Det handlar om att bredda det så kallade Ladda bilen-stödet till fler sökande och användarområden, framhåller regeringen.

– Ändringarna innebär bland annat att stora aktörer som fastighetsbolag ska kunna söka stödet. Det blir också möjligt att söka stödet för laddinfrastruktur vid gästparkeringar, som vid hotell och campingar.

LÄS OCKSÅ: Kraftigt ras på bilmarknaden

”Största satsningarna någonsin”

Stödet för utbyggnad av elbilsladdstationer är en del av stödet Klimatklivet och administreras av Naturvårdsverket.

Bostadsrättsföreningar, företag och andra organisationer kan söka stödet för att bygga laddstationer vid bostäder och arbetsplatser.

Under 2024 beviljades stöd till runt 43 000 laddplatser och en total summa på omkring en halv miljard kronor.

– Under den här mandatperioden gör vi de största satsningarna någonsin. Nu breddar vi stödet så fler stora aktörer får incitament att installera den laddinfrastruktur som omställningen kräver, säger Romina Pourmokhtari.  

Gör ytterligare satsningar

Samtidigt som regeringen breddar stödet till utbyggnaden av laddinfrastrukturen så görs också ytterligare satsningar på Klimatklivet.

– I budgetpropositionen för 2026 föreslås anslaget att öka med 1,5 miljarder kronor till totalt cirka 4,5 miljarder kronor, uppger regeringen.

LÄS OCKSÅ: EBBA BUSCH: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Elima Mwinyipembe Regeringskansliet resp K. Media

Text: Redaktionen