SVERIGE: Ny utrustning till Försvarsmakten – ska kunna användas mot civila

2022 12 20

Det finns över en halv miljon drönare av slaget i landet och under de senaste åren har rapporterna strömmat in om flygningar över bland annat skyddsobjekt.

Försvarsmakten har därför kommit till slutsatsen att myndigheten snabbt behöver införskaffa sig förmågan att både upptäcka och verka mot obemannade flygsystem, som till exempel drönare som styrs av civila. Det framgår i ett pressmeddelande.

"Behövs även i fredstider"

Redan innan nyår kommer enheter inom flygpvapnet och marinen ha sin utrustning på plats. Under nästa år kommer systemen är bli tillgängliga för exempelvis hemvärnet.

– Den här förmågan behövs både i fred, i kris och i väpnad konflikt. Det har varit bråttom och tack vare ett intensivt arbete som startade 2018 är vi nu i mål med den här första delen i projektet, som handlar om obemannade flygsystem där drönaren väger under 25 kilo, säger Ulf Lepp, överstelöjtnant och huvudman för Counter Unmanned Aerial Vehicle, C-uas, inom Försvarsmakten.

Köps från Danmark

Processen har gått snabbt och Försvarsmakten köper in sin utrustning från ett danskt företag.

– Det handlar om två system. Det är bärbart och ska gå till förband med bevakningsuppgifter. Det har en enhet som varnar för drönare och en som stör ut den. Systemet heter Wingman och Pitbull och köps från Danmark, säger Ulf Lepp till myndighetens hemsida.

Återkommande säkerhetsbrott

Anledningen till att Försvarsmakten agerar är som sagt att drönare återkommande tagit sig in över anläggningar som bland annat flygbaser och marinbaser de senaste åren.

Planen är nu att dessutom installera än mer kvalificerade och fasta system för att skydda sådana platser i framtiden.

– Försvarsmakten genomför transporter som behöver skyddas från insyn utifrån. Därför köps också fordonsmonterad utrustning för att identifiera och verka mot drönare. Den kommer från samma danska tillverkare och heter Dobberman, framhåller myndigheten i sitt pressmeddelande.

Nya regler 2021

Från och med 1 januari 2021 infördes nya regler för drönarflygning i Sverige. Till exempel behöver man ta ett drönarkort för 130 kronor och registrera sig som operatör i den öppna klassen. Det behövs också särskilt tillstånd för att flyga högre än 120 meter över marken.

De drönare som är under 25 kilo, samma som Försvarsmakten nu rustar sig för att kunna skydda sig mot, behövs emellertid inget tillstånd om de håller sig under nämnda höjdgräns.

– Dessa drönare omfattas av den öppna kategorin. Däremot kan tillstånd från andra krävas, som från Lantmäteriet för spridningstillstånd av bild och film, eller från den lokala flygtrafikledningen vid närmsta flygplats för flygning inom kontrollzon, framhåller Transportstyrelsen på sin hemsida.

Flyger man över ett skyddsområde kan man göra sig skyldig till brott mot skyddslagen. 

“Våld mot farkosten får då användas om andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt” står det i lagen.

Foto: D. Henrichs resp Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Risk för katastrof – men Sverige förbjuds att agera

2025 08 31

Riksväg 62 i norra Värmland riskerar att rasa.

Men svenska myndigheter kan inte vidta nödvändiga åtgärder för att säkra vägen.

EU:s miljöregelverk sätter stopp.

”Pågår dygnet runt”

Det råder akut rasrisk vid riksväg 62 i norra Värmland, rapporterar SVT.

Trafikverket vill säkra vägen genom att bygga erosionsskydd.

Men åtgärderna har stoppats i Mark- och miljödomstolen, enligt kanalen.

Anledningen är att området är skyddat enligt EU:s miljöregelverk, eftersom vägen går längs Klaraälven vars livsmiljöer för växt- och djurliv skyddas via Natura 2000.

Trafikverket varnar dock för att riksväg 62 ”kan rasa när som helst”.

– Vi ser att slänterna rör på sig. Det är en pågående erosion dygnet runt, säger Kenth Henriksson, Trafikverkets projektledare, till kanalen.

”Är en akut fråga”

Fallet har nu gått vidare till Högsta domstolen.

Den kan besluta att lämna över ärendet till regeringen som kan i sin tur kan besluta om ett undantag från de strikta miljöreglerna.

Trafikverket påpekar att det är farligt att låta folk resa på vägen om det finns en rasrisk.

– Men samtidigt måste de som bor och lever där kunna ta sig fram. Det är en akut fråga, säger Kenth Henriksson till kanalen.

Frågan har hamnat i fokus efter gårdagens kraftiga ras på E6 i Norge.

En befaras död i Norge

På lördagsmorgonen inträffade ett stort ras på E6:an vid Levanger, nordost om Trondheim i Norge.

En dansk man som arbetade på platsen när raset inträffade, saknas fortfarande och befaras vara död, rapporterar Dagbladet.

Ytterligare en person drogs med i raset, och befinner sig nu på sjukhus, enligt tidningen.

Flera hus har också evakuerats.

Boende i området säger att de har pratat om den instabila marken i flera generationer.

Man har också försökt varna i samband med att Bane Nor, som ansvarar för järnvägen, skulle bygga dubbelspår på platsen.

– Så hela byn har förväntat sig att det här inte skulle gå bra. Men Bane Nor har inte velat lyssna på oss, säger Sissel Buchholdt, som har bott på en gård i närheten i hela sitt liv, till tidningen.

Foto: Melvin

Text: Redaktionen