SVERIGE: Nya krav på värnpliktiga

2023 02 21

Kraven rör en omfattande säkerhetsprövning innan det att man får besked om att man tillåts göra värnplikten, rapporterar Sveriges Radio.

Prövningen kan pågå under flera år – och den som vill göra värnplikten ska inte lov att säga nej.

"Säkerheten främst"

Ovanstående har nu lagts fram som ett förslag av regeringen i en lagrådsremiss.

Detta trots att partiet inom regeringen tidigare varit emot förändringen.

– Alla i Sverige känner den här oron över förändringar i Europa och i vårt eget land och då måste sätta säkerheten främst. Då tycker jag att det här är ett rimligt avvägt förslag, säger Anna Starbrink, Liberalernas ledamot i försvarsutskottet, till SR.

Ska ske återkommande – risk vid mobilisering

Säkerhetsprövningen består av en personlig intervju, men även en genomgång av personens register i form av exempelvis brottsdomar och ekonomisk situation.

Att man tidigare har kunnat säga nej är av integritetskränkande skäl, men har också fått effekten att personer har kunnat nekas att få göra värnplikten.

Det är det som försvarsminister Pål Jonsson (M) nu vill ändra på.

Prövningen ska dessutom ske återkommande som en personlig inskrivning – i de fall som Sverige skulle behöva mobilisera för krig.

– Det går inte att genomföra storskaliga säkerhetsprövningar precis innan vi exempelvis skulle genomföra en höjd beredskap, så då blir det naturligt att Försvarsmakten har uppdraget över tid, säger ministern.

Ändrade förutsättningar

Ytterligare en förändring är att den som redan har gjort värnplikten och har kunnat säga nej till säkerhetsprövningen får nya förutsättningar.

Nu får de inte längre göra så om de tar sig till repetitionsutbildning.

– I grunden gör Försvarsmakten värderingen att alla befattningar som är värnpliktiga är säkerhetskänslig verksamhet. Då tycker jag att det är en rimlig avvägning att den säkerhetsprövningen ska gälla så länge man är krigsplacerad, säger Pål Jonsson till SR.

Vill utöka antalet värnpliktiga

Strax före jul meddelade regeringen en annan förändring gällande värnplikten.

Det handlade då om att uppemot 10 000 svenska 18-åringar ska inkluderas i det militära framöver.

I så fall kommer var tionde ung person vara aktuell för värnplikten.

– Grunden är att Sverige ska ha ett starkare försvar, och då måste vi också kunna personalförsörja det. Därför behöver vi bygga ut värnplikten, sade Pål Jonson till SVT vid tillfället.

Stöds av S

Förslaget fick även stöd av oppositionen. Tidigare har Socialdemokraterna slagit fast ett mål på 8 000 – men kan tänka sig fler.

– Nu har vi sagt 8 000 till år 2025. Sedan vill vi att man ska gå upp till 10 000 så snabbt som möjligt, säger Socialdemokraternas försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist till tv-kanalen.

Foto: Kristoffer Olsson Försvarsmakten

Text: Redaktionen

JUST NU: Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen