SVERIGE: Nya krav på värnpliktiga

2023 02 21

Regeringen vill införa nya krav på de som ska göra värnplikten framöver.

Kraven rör en omfattande säkerhetsprövning innan det att man får besked om att man tillåts göra värnplikten, rapporterar Sveriges Radio.

Prövningen kan pågå under flera år – och den som vill göra värnplikten ska inte lov att säga nej.

"Säkerheten främst"

Ovanstående har nu lagts fram som ett förslag av regeringen i en lagrådsremiss.

Detta trots att partiet inom regeringen tidigare varit emot förändringen.

– Alla i Sverige känner den här oron över förändringar i Europa och i vårt eget land och då måste sätta säkerheten främst. Då tycker jag att det här är ett rimligt avvägt förslag, säger Anna Starbrink, Liberalernas ledamot i försvarsutskottet, till SR.

Ska ske återkommande – risk vid mobilisering

Säkerhetsprövningen består av en personlig intervju, men även en genomgång av personens register i form av exempelvis brottsdomar och ekonomisk situation.

Att man tidigare har kunnat säga nej är av integritetskränkande skäl, men har också fått effekten att personer har kunnat nekas att få göra värnplikten.

Det är det som försvarsminister Pål Jonsson (M) nu vill ändra på.

Prövningen ska dessutom ske återkommande som en personlig inskrivning – i de fall som Sverige skulle behöva mobilisera för krig.

– Det går inte att genomföra storskaliga säkerhetsprövningar precis innan vi exempelvis skulle genomföra en höjd beredskap, så då blir det naturligt att Försvarsmakten har uppdraget över tid, säger ministern.

Ändrade förutsättningar

Ytterligare en förändring är att den som redan har gjort värnplikten och har kunnat säga nej till säkerhetsprövningen får nya förutsättningar.

Nu får de inte längre göra så om de tar sig till repetitionsutbildning.

– I grunden gör Försvarsmakten värderingen att alla befattningar som är värnpliktiga är säkerhetskänslig verksamhet. Då tycker jag att det är en rimlig avvägning att den säkerhetsprövningen ska gälla så länge man är krigsplacerad, säger Pål Jonsson till SR.

Vill utöka antalet värnpliktiga

Strax före jul meddelade regeringen en annan förändring gällande värnplikten.

Det handlade då om att uppemot 10 000 svenska 18-åringar ska inkluderas i det militära framöver.

I så fall kommer var tionde ung person vara aktuell för värnplikten.

Grunden är att Sverige ska ha ett starkare försvar, och då måste vi också kunna personalförsörja det. Därför behöver vi bygga ut värnplikten, sade Pål Jonson till SVT vid tillfället.

Stöds av S

Förslaget fick även stöd av oppositionen. Tidigare har Socialdemokraterna slagit fast ett mål på 8 000 – men kan tänka sig fler.

– Nu har vi sagt 8 000 till år 2025. Sedan vill vi att man ska gå upp till 10 000 så snabbt som möjligt, säger Socialdemokraternas försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist till tv-kanalen.

Foto: Kristoffer Olsson Försvarsmakten

Text: Redaktionen


1 december 2025

JUST NU: Trump riktar sylvass varning – till nära allierad

2025 12 01

Spänningarna eskalerar i en känslig region.

President Donald Trump riktar en skarp varning till en av USA:s närmaste allierade.

Efter en skottlossning på fredagen, där 13 personer dog, vill Trump förhindra ytterligare eskalering.

”Inget störande får ske”

Trump kräver nu att det USA-allierade Israel inte stör utvecklingen i Syrien, rapporterar Newsweek.

Detta efter att Israel utfört razzior i en syrisk by på fredagen och haft en dödlig konfrontation med invånare i byn.

– Det är mycket viktigt att Israel upprätthåller en stark och sann dialog med Syrien, och att inget sker som kommer att störa Syriens utveckling till en välmående stat, skriver Donald Trump i ett inlägg på Truth Social på måndagen.

För några veckor sedan besöktes Trump i Vita huset av den syriska presidenten Ahmed al-Sharaa, som har ersatt den avsatta Bashar al-Assad.

– Syriens nya president, Ahmed al-Sharaa, arbetar flitigt för att säkerställa att goda saker händer, och att både Syrien och Israel får en lång och framgångsrik relation tillsammans, skriver Trump.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Trump kallar till stormöte

Syrien har bett om hjälp

Trump-administrationen har som mål att uppnå fred i Mellanöstern, och Trump har bland annat verkat för eldupphöret mellan Israel och Hamas i oktober.

Nu hoppas man även på att uppnå stabilitet och utveckling i Syrien, efter att al-Assad avsattes för nästan ett år sedan.

Men läget är alltså spänt, och Israel har förutom räder i syriska byar – som bemötts av beväpnade invånare – även genomfört flyganfall mot syriska militära anläggningar, enligt tidningen.

Från syriskt håll har man fördömt Israels agerande och beskrivit det som ett brott mot Syriens suveränitet.

Den syriska regeringen har också vädjat till det internationella samfundet.

I fredags bad man omvärlden att vidta ”akuta åtgärder” för att stoppa Israels agerande.

Nu reagerar alltså Donald Trump – och uppmanar Israel att föra en dialog med Syrien samt att inte störa utvecklingen i landet.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian flickr 

Text: Redaktionen


1 december 2025

Ukraina slår rekord – huvudvärk för Putin

2025 12 02

Ukrainas attacker blir allt mer intensiva.

En viktig del av den ukrainska taktiken är att genomföra attacker inne i Ryssland mot den ryska energiinfrastrukturen.

I november har attackerna trappats upp rejält.

Stora drönarattacker

Ukraina genomförde rekordmånga drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier i november, rapporterar Moscow Times.

Minst 14 drönarattacker har genomförts mot raffinaderierna under den gångna månaden, vilket är nytt månadsrekord.

Uppgifterna bygger på offentliga uttalanden från både Ukraina och Ryssland, och har sammanställts av Bloomberg.

Ukraina har bland annat attackerat Afipsky-anläggningen nära Krasnodar, som tillhör de största i södra Ryssland och har en årlig kapacitet på 9,1 miljoner ton, enligt tidningen. Det var dessutom andra gången sedan september som anläggningen träffades.

Ukrainska drönare har också inaktiverat Rosnefts huvudraffinaderi i Ryazan, som nu har varit ur funktion i flera veckor.

Även Lukoils raffinaderi i Volgograd har träffats i ukrainska drönarattacker. En viktig anläggning som står för cirka 20 procent av raffinaderiets kapacitet har inaktiverats.

LÄS OCKSÅ: Kängan till Europa – ”Har inget att säga till om”

Påverkar finansieringen av kriget

Dessutom har Ukraina genomfört fyra attacker mot oljehanteringsanläggningar vid Svarta havet.

Attackerna lär ge Vladimir Putin en rejäl huvudvärk, eftersom de riktar in sig på den ryska finansieringen av kriget.

– Rysslands genomsnittliga dagliga raffinaderivolym har sjunkit till omkring 5 miljoner fat per dag som ett resultat av den intensifierade kampanjen, ner från de 5,3–5,5 miljoner fat per dag som vanligtvis bearbetas i senhösten, uppger analysföretaget Kpler, enligt tidningen.

Problem även för Ukraina

Samtidigt kommer det dock även siffror som är desto dystrare för Zelenskyj och Ukraina, när det gäller ryska framgångar på slagfältet.

Ryssland tog cirka 90 procent mer territorium i november än i oktober, enligt en bedömning från DeepState, rapporterar Kyiv Independent.

Ryska styrkor erövrade 505 kvadratkilometer ukrainskt territorium i november, enligt bedömningen.

LÄS OCKSÅ: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen