SVERIGE: Nya krav på värnpliktiga

2023 02 21

Regeringen vill införa nya krav på de som ska göra värnplikten framöver.

Kraven rör en omfattande säkerhetsprövning innan det att man får besked om att man tillåts göra värnplikten, rapporterar Sveriges Radio.

Prövningen kan pågå under flera år – och den som vill göra värnplikten ska inte lov att säga nej.

"Säkerheten främst"

Ovanstående har nu lagts fram som ett förslag av regeringen i en lagrådsremiss.

Detta trots att partiet inom regeringen tidigare varit emot förändringen.

– Alla i Sverige känner den här oron över förändringar i Europa och i vårt eget land och då måste sätta säkerheten främst. Då tycker jag att det här är ett rimligt avvägt förslag, säger Anna Starbrink, Liberalernas ledamot i försvarsutskottet, till SR.

Ska ske återkommande – risk vid mobilisering

Säkerhetsprövningen består av en personlig intervju, men även en genomgång av personens register i form av exempelvis brottsdomar och ekonomisk situation.

Att man tidigare har kunnat säga nej är av integritetskränkande skäl, men har också fått effekten att personer har kunnat nekas att få göra värnplikten.

Det är det som försvarsminister Pål Jonsson (M) nu vill ändra på.

Prövningen ska dessutom ske återkommande som en personlig inskrivning – i de fall som Sverige skulle behöva mobilisera för krig.

– Det går inte att genomföra storskaliga säkerhetsprövningar precis innan vi exempelvis skulle genomföra en höjd beredskap, så då blir det naturligt att Försvarsmakten har uppdraget över tid, säger ministern.

Ändrade förutsättningar

Ytterligare en förändring är att den som redan har gjort värnplikten och har kunnat säga nej till säkerhetsprövningen får nya förutsättningar.

Nu får de inte längre göra så om de tar sig till repetitionsutbildning.

– I grunden gör Försvarsmakten värderingen att alla befattningar som är värnpliktiga är säkerhetskänslig verksamhet. Då tycker jag att det är en rimlig avvägning att den säkerhetsprövningen ska gälla så länge man är krigsplacerad, säger Pål Jonsson till SR.

Vill utöka antalet värnpliktiga

Strax före jul meddelade regeringen en annan förändring gällande värnplikten.

Det handlade då om att uppemot 10 000 svenska 18-åringar ska inkluderas i det militära framöver.

I så fall kommer var tionde ung person vara aktuell för värnplikten.

Grunden är att Sverige ska ha ett starkare försvar, och då måste vi också kunna personalförsörja det. Därför behöver vi bygga ut värnplikten, sade Pål Jonson till SVT vid tillfället.

Stöds av S

Förslaget fick även stöd av oppositionen. Tidigare har Socialdemokraterna slagit fast ett mål på 8 000 – men kan tänka sig fler.

– Nu har vi sagt 8 000 till år 2025. Sedan vill vi att man ska gå upp till 10 000 så snabbt som möjligt, säger Socialdemokraternas försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist till tv-kanalen.

Foto: Kristoffer Olsson Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Stor anstormning till Sverige väntas nästa vecka

2026 03 30

Nästa vecka väntas det bli rusning till Sverige.

Den kommande veckan förväntas ovanligt många norrmän resa över gränsen till Sverige.

Skälet är att de vill köpa billiga livsmedelsvaror.

Stort tryck på butikerna

Den 1 april, alltså på onsdag nästa vecka, sänks matmomsen.

Det gör att extra många norrmän väntas söka sig till gränshandeln i Sverige, rapporterar SR.

Intresset för att åka över gränsen till Sverige för att handla billigare mat är redan stort bland norrmän, och när matmomsen sänks väntas trycket på butikerna öka ytterligare.

– Vi är sällan i Sverige, men när vi är här så handlar vi det vi behöver för längre perioder. Kaffe, te, ost, en del sådana basvaror och varor som håller sig länge, berättar Tom, en av många norrmän som har åkt till Strömstad för att handla, för radiokanalen.

”Har laddat länge”

Butikerna förbereder sig nu för en väntad rusning nästa vecka.

– Vi har ju laddat inför det länge och förstått att det är en stor sak för oss, så vi har jobbat stenhårt här nu några nätter för att ändra alla prisskyltar och system och allt vad det är, säger Patrik Zäll, butikschef i Strömstad, till radiokanalen.

Norrmännen åker sällan till Sverige för små vardagsinköp, det är vanligare att de åker över några gånger om året och då fyller upp sina korgar rejält.

Intresset är stort: Norrmän handlade för över 11 miljarder kronor vid gränshandeln förra året, visar norsk statistik, enligt radiokanalen.

Både priserna och utbudet lockar, och sänkningen av matmomsen gör att prisskillnaden mellan Sverige och Norge blir ännu större.

LÄS OCKSÅ: Storhandla inte - ovanlig uppmaning till svenska folket

Butiker ”tjuvstartar” med prissänkningar

Vissa butiker vid gränsen har redan ”tjuvstartat” med lägre priser, trots att momssänkningen inte infaller förrän den 1 april.

Redan i onsdags, en vecka före momssänkningen, valde exempelvis Coop-ägda Grensemats butiker i Strömstad och Svinesund att sänka priserna, rapporterar Dagligvarunytt.

Trycket väntas bli extra högt också för att påsken närmar sig.

– Vi gör en rejäl investering i pris inför årets största försäljningsvecka. Man ska inte behöva vänta till 1 april, utan vi valde att gå ut en vecka innan, säger Göran Lundgren, driftchef på Grensemat, till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Motståndsgrupp till attack i Ryssland

Foto: Mohamed B.

Text: Redaktionen


29 mars 26

Ny lag i Ryssland: Tillåts stjäla från Sverige

2026 03 29

Ryssar ska få stjäla i Sverige, enligt Putinregimen.

Putinregimens Ryssland planerar en lagändring som gör det tillåtet att i Ryssland sälja och registrera bilar som har stulits i bland annat Sverige och andra europeiska länder.

Lagändringen beskrivs som en hjälpande hand till biltjuvar, och nu varnas det för att Europa kan drabbas av en våg av bilstölder.

Får stjäla från ”fientliga stater”

Om lagändringen går igenom så kommer Ryssland inte ens att ta hänsyn till om det inkommer en internationell brottsanmälan, rapporterar Iltalehti.

Bilar som har stulits från ”fientliga länder” ska kunna köpas och registreras i eget namn och få ryska nummerplåtar.

Det skulle underlätta avsevärt för biltjuvar som slår till bland annat i Sverige och i resten av Europa. Dessa kommer bara behöva transportera bilarna till Ryssland, där de alltså inte kommer att räknas som stulna.

Att äga en stulen bil blir alltså lagligt på villkoret att den har stulits i ett land som Ryssland klassar som en fientlig stat.

Sverige räknas definitivt till den kategorin, liksom de flesta västländer.

LÄS OCKSÅ: Ryska planen går i kras - "dömd att misslyckas"

Reaktioner i Ryssland

Lagförslaget har mottagits med entusiasm i vissa ryska medier.

Tidningen Novie Izvestia gläder sig åt de ”enorma importmöjligheter” som lagändringen skulle medföra, och landar i den något oväntade slutsatsen att ”alla vinner” på upplägget.

Europeiska bilägare kan sälja bilen svart till en mellanhand och samtidigt anmäla den som stulen och få ut pengar på försäkringen, samtidigt som den ryska köparen också är en vinnare eftersom han eller hon får köpa en bil under marknadspris, resonerar den ryska tidningen.

Bloggaren Oleg på den ryska affärssajten Smart-Lab konstaterar att bilstölder i Europa lär skjuta i höjden.

– Wow, om det här går igenom kommer det att bli en boom av bilstölder i Europa. Jag är säker på att olika semi-kriminella gäng kommer att kunna ordna leverans av bilar från fientliga länder till Ryssland, skriver bloggaren.

– Det här kommer att bli en riktig guldgruva för dem och samtidigt en möjlighet för ryssarna att få bra bilar till ett billigare pris, tillägger han.

Efter viss eftertanke landar han ändå i att lagändringen är problematisk.

– Av någon anledning är jag dock inte särskilt entusiastisk över trenden att legalisera stulna saker. Efter bilar kan samma praxis gälla andra stulna föremål, konstaterar bloggaren Oleg, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Skamlig" intervju med Lavrov väcker ilska

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen