SVERIGE: Nya krav på värnpliktiga

2023 02 21

Regeringen vill införa nya krav på de som ska göra värnplikten framöver.

Kraven rör en omfattande säkerhetsprövning innan det att man får besked om att man tillåts göra värnplikten, rapporterar Sveriges Radio.

Prövningen kan pågå under flera år – och den som vill göra värnplikten ska inte lov att säga nej.

"Säkerheten främst"

Ovanstående har nu lagts fram som ett förslag av regeringen i en lagrådsremiss.

Detta trots att partiet inom regeringen tidigare varit emot förändringen.

– Alla i Sverige känner den här oron över förändringar i Europa och i vårt eget land och då måste sätta säkerheten främst. Då tycker jag att det här är ett rimligt avvägt förslag, säger Anna Starbrink, Liberalernas ledamot i försvarsutskottet, till SR.

Ska ske återkommande – risk vid mobilisering

Säkerhetsprövningen består av en personlig intervju, men även en genomgång av personens register i form av exempelvis brottsdomar och ekonomisk situation.

Att man tidigare har kunnat säga nej är av integritetskränkande skäl, men har också fått effekten att personer har kunnat nekas att få göra värnplikten.

Det är det som försvarsminister Pål Jonsson (M) nu vill ändra på.

Prövningen ska dessutom ske återkommande som en personlig inskrivning – i de fall som Sverige skulle behöva mobilisera för krig.

– Det går inte att genomföra storskaliga säkerhetsprövningar precis innan vi exempelvis skulle genomföra en höjd beredskap, så då blir det naturligt att Försvarsmakten har uppdraget över tid, säger ministern.

Ändrade förutsättningar

Ytterligare en förändring är att den som redan har gjort värnplikten och har kunnat säga nej till säkerhetsprövningen får nya förutsättningar.

Nu får de inte längre göra så om de tar sig till repetitionsutbildning.

– I grunden gör Försvarsmakten värderingen att alla befattningar som är värnpliktiga är säkerhetskänslig verksamhet. Då tycker jag att det är en rimlig avvägning att den säkerhetsprövningen ska gälla så länge man är krigsplacerad, säger Pål Jonsson till SR.

Vill utöka antalet värnpliktiga

Strax före jul meddelade regeringen en annan förändring gällande värnplikten.

Det handlade då om att uppemot 10 000 svenska 18-åringar ska inkluderas i det militära framöver.

I så fall kommer var tionde ung person vara aktuell för värnplikten.

Grunden är att Sverige ska ha ett starkare försvar, och då måste vi också kunna personalförsörja det. Därför behöver vi bygga ut värnplikten, sade Pål Jonson till SVT vid tillfället.

Stöds av S

Förslaget fick även stöd av oppositionen. Tidigare har Socialdemokraterna slagit fast ett mål på 8 000 – men kan tänka sig fler.

– Nu har vi sagt 8 000 till år 2025. Sedan vill vi att man ska gå upp till 10 000 så snabbt som möjligt, säger Socialdemokraternas försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist till tv-kanalen.

Foto: Kristoffer Olsson Försvarsmakten

Text: Redaktionen


JUST NU: Varning om ryska stridsflyg – ”Nato kan inte svara”

2025 11 30

Forskare varnar om ryska stridsflygplan.

Ryska stridsflygplan har varit framgångsrika i kriget i Ukraina.

Fiender har skjutits ned från upp till 177 kilometers avstånd med jaktrobotar.

Nu varnar forskare för att många Natovapen inte kan matcha den ryska förmågan.

Stora ryska framgångar

Ryska defensiva jaktflygpatruller har varit anmärkningsvärt framgångsrika, rapporterar Iltalehti.

Forskare vid Royal United Services Institute menar att ryska jaktflygplan av modellen Sukhoi Su-35S har haft särskilt stora framgångar.

Det har hindrat Ukraina från att använda sina stridsflygplan nära frontlinjen i någon större utsträckning, enligt forskarna, med undantag för när man använder långdistansvapen.

Ryssland har ofta kunnat uppnå segrar i luften mot ukrainska stridsflygplan, även på långt avstånd. Jaktroboten Vympel R-37M har varit av stor betydelse för Ryssland, och ukrainska plan har kunnat skjutas ned från ett avstånd på upp till 177 kilometer.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Ryska förmågan utvecklas

Nu varnar forskarna för att Natoländer behöver se över sin egen förmåga.

– Enligt forskarna är detta (177 km) en betydligt längre sträcka än vad majoriteten av Natos luft-till-luft-vapen skulle klara av, rapporterar tidningen.

Ryssland har dock i stor utsträckning gynnats av att Ukrainas utrustning inte har haft effektiva radarvarningen, åtminstone när det gäller äldre stridsflygplan, enligt tidningen.

Nato har överlag en högre förmåga än Ryssland när det gäller luftstrid, ändå menar forskarna att många Natoländer måste se upp.

Ryssarna har också utvecklat sin Su-35S-flotta under kriget, menar de.

– Särskilt har bildkapaciteten hos syntetisk aperturradar (SAR) förbättrats både för målmålsökning och skadebedömning, rapporterar tidningen.

Förhandlar om fredsplan

Den ryska aggressiviteten fortsätter att skapa oro i världen, samtidigt som förhandlingar om den föreslagna fredsplanen pågår.

En ukrainsk delegation har nu rest till USA för att fortsätta förhandla om fredsplanen, rapporterar Kyiv Independent.

Volodymyr Zelenskyj säger sig vara hoppfull och menar att amerikanarna har visat tecken på konstruktivitet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Foto: Anna Zvereva Wikimedia

Text: Redaktionen


29 november 2025

Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 30

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen