SVERIGE: Nya krav på värnpliktiga

2023 02 21

Regeringen vill införa nya krav på de som ska göra värnplikten framöver.

Kraven rör en omfattande säkerhetsprövning innan det att man får besked om att man tillåts göra värnplikten, rapporterar Sveriges Radio.

Prövningen kan pågå under flera år – och den som vill göra värnplikten ska inte lov att säga nej.

"Säkerheten främst"

Ovanstående har nu lagts fram som ett förslag av regeringen i en lagrådsremiss.

Detta trots att partiet inom regeringen tidigare varit emot förändringen.

– Alla i Sverige känner den här oron över förändringar i Europa och i vårt eget land och då måste sätta säkerheten främst. Då tycker jag att det här är ett rimligt avvägt förslag, säger Anna Starbrink, Liberalernas ledamot i försvarsutskottet, till SR.

Ska ske återkommande – risk vid mobilisering

Säkerhetsprövningen består av en personlig intervju, men även en genomgång av personens register i form av exempelvis brottsdomar och ekonomisk situation.

Att man tidigare har kunnat säga nej är av integritetskränkande skäl, men har också fått effekten att personer har kunnat nekas att få göra värnplikten.

Det är det som försvarsminister Pål Jonsson (M) nu vill ändra på.

Prövningen ska dessutom ske återkommande som en personlig inskrivning – i de fall som Sverige skulle behöva mobilisera för krig.

– Det går inte att genomföra storskaliga säkerhetsprövningar precis innan vi exempelvis skulle genomföra en höjd beredskap, så då blir det naturligt att Försvarsmakten har uppdraget över tid, säger ministern.

Ändrade förutsättningar

Ytterligare en förändring är att den som redan har gjort värnplikten och har kunnat säga nej till säkerhetsprövningen får nya förutsättningar.

Nu får de inte längre göra så om de tar sig till repetitionsutbildning.

– I grunden gör Försvarsmakten värderingen att alla befattningar som är värnpliktiga är säkerhetskänslig verksamhet. Då tycker jag att det är en rimlig avvägning att den säkerhetsprövningen ska gälla så länge man är krigsplacerad, säger Pål Jonsson till SR.

Vill utöka antalet värnpliktiga

Strax före jul meddelade regeringen en annan förändring gällande värnplikten.

Det handlade då om att uppemot 10 000 svenska 18-åringar ska inkluderas i det militära framöver.

I så fall kommer var tionde ung person vara aktuell för värnplikten.

– Grunden är att Sverige ska ha ett starkare försvar, och då måste vi också kunna personalförsörja det. Därför behöver vi bygga ut värnplikten, sade Pål Jonson till SVT vid tillfället.

Stöds av S

Förslaget fick även stöd av oppositionen. Tidigare har Socialdemokraterna slagit fast ett mål på 8 000 – men kan tänka sig fler.

– Nu har vi sagt 8 000 till år 2025. Sedan vill vi att man ska gå upp till 10 000 så snabbt som möjligt, säger Socialdemokraternas försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist till tv-kanalen.

Foto: Kristoffer Olsson Försvarsmakten

Text: Redaktionen

23feb26

VÄNDNINGEN: ”Ukraina är på väg att vinna kriget”

2026 02 23

En tung aktör menar att Ukraina vinner kriget.

Putin och Ryssland går mot fiasko i kriget mot Ukraina.

Som det ser ut nu kommer Ukraina att vinna, menar Finlands president Alexander Stubb.

”Kolossalt misstag av Putin”

Alexander Stubb är optimistisk till Ukrainas möjligheter att vinna kriget, och han anser att rapportering kring detta behöver bli mer positiv.

– De ryska förlustsiffrorna är inte hållbara för Ryssland. På deras värsta dagar dör en ukrainsk soldat för 25 ryssar. Faktum är att Ukraina vinner kriget, säger Stubb till Politiken.

Vladimir Putin gjorde en enorm felbedömning när han startade det här kriget, enligt Finlands president.

– Strategiskt sett har det varit ett kolossalt misstag av Vladimir Putin, vilket varken han eller ryssarna kommer att erkänna av förståeliga skäl, säger Alexander Stubb till tidningen.

Långt ifrån sina mål

Putin är också långt ifrån att uppfylla sina strategiska mål, menar Finlands president.

Han har inte lyckats göra Ukraina ryskt, istället har kriget bland annat lett till att Europa rustar upp rejält.

Det ser inte heller ut som att Ryssland har det lätt på slagfältet, särskilt inte med tanke på den senaste tidens rapporter om 20 000 döda ryska soldater i december, och 30 000 i januari.

– Jämför det med Afghanistan, där Sovjetunionen var i tio år och förlorade 18 000 soldater, säger han.

Han menar därför att västvärldens grundläggande berättelse om kriget i Ukraina är fel. Det borde framgå tydligare av rapporteringen att Putin är på väg att förlora kriget.

LÄS OCKSÅ: "Borde skämmas" - USA rasar mot Danmark

Har inte råd att avsluta kriget

Samtidigt varnar Alexander Stubb för att Putin kanske inte har rådet att avsluta kriget i Ukraina.

Rysslands ekonomi är i botten, och om kriget avslutas kan kaos och social oro vänta.

– De har ett stort budgetunderskott, deras tillväxt är noll, deras inflation är tvåsiffrig och deras ränta är 16 procent. Så Putin kan inte avsluta detta krig, säger Alexander Stubb till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Rysk region i lågor - attackerats i 24 timmar

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Orbáns livlina står i lågor – massiv attack

2026 02 23

Det kommer larm om explosioner i flera ryska regioner.

Ukraina har genomfört ett massivt missil-och drönaranfall mot Ryssland.

Infrastruktur har skadats i bland annat gränsregionen Belgorod – samtidigt som uppgifter om explosioner kommer från Saratov och Tatarstan.

Ukraina ska ha skickat iväg hundratals drönare mot ryska städer – filmklipp som cirkulerar på sociala medier visar stora bränder efter attacken, rapporterar Kyiv Independent.

Stor attack

Gränsregionen Belgorod ska ha träffats av ukrainska missiler.

Tjänstemän uppger att den omfattande attacken orsakade betydande skador på lokal infrastruktur.

Belgorods guvernör Vjatjeslav Gladkov meddelar att staden har drabbats av avbrott i el-, vatten- och värmeförsörjningen efter skador på energianläggningar.

Orbans livlina i lågor

Oljepumpstationen Kalejkino i den ryska delrepubliken Tatarstan har också träffats – men det är oklart om det är av drönare eller missiler.

Cisternerna vid pumpstationen lagrar och balanserar oljeflöden innan de pumpas vidare genom pipelinen Druzhba, som försörjer raffinaderier i länder som Ungern och Slovakien.

För Ungerns Viktor Orban är tillförseln av rysk olja via Druzhba-pipelinen mycket viktig – men problem kan nu uppstå i och med den ukrainska attacken.

Ungern får stora delar av sin olja från just Druzhba – som i sin tur får olja från bland annat Kalejkino.

Ukraina skickade hundratals drönare mot Ryssland – utöver Tatarstan och Belgorod även mot bland annat Saratov och Engels.

Läs mer: ”Borde skämmas” – USA rasar mot Danmark

Trappar upp kampanjen

Ryssland trappar samtidigt upp en sabotagekampanj med syfte att försämra ukrainarnas förtroende för sin säkerhet och destabilisera det ukrainska samhället.

– Lvivs borgmästare Andrij Sadovyj uppgav den 22 februari att Ryssland vill destabilisera situationen i Ukraina, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Borgmästaren noterade att Ryssland medvetet valde att utföra attacken i staden Lviv eftersom många turister och militär personal befann sig i staden vid tidpunkten för attacken.

Har varnat

ISW fortsätter.

– Ukrainas säkerhetstjänst SBU varnade vid tillfället för att Ryssland har för avsikt att använda dessa uppmärksammade lönnmord för att sprida panik och destabilisera den sociopolitiska situationen i Ukraina.

Läs mer: Storskaliga attacker i Asien – dussintals döda

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Sociala medier

Text: Redaktionen