SVERIGE: Nya krav på värnpliktiga

2023 02 21

Regeringen vill införa nya krav på de som ska göra värnplikten framöver.

Kraven rör en omfattande säkerhetsprövning innan det att man får besked om att man tillåts göra värnplikten, rapporterar Sveriges Radio.

Prövningen kan pågå under flera år – och den som vill göra värnplikten ska inte lov att säga nej.

"Säkerheten främst"

Ovanstående har nu lagts fram som ett förslag av regeringen i en lagrådsremiss.

Detta trots att partiet inom regeringen tidigare varit emot förändringen.

– Alla i Sverige känner den här oron över förändringar i Europa och i vårt eget land och då måste sätta säkerheten främst. Då tycker jag att det här är ett rimligt avvägt förslag, säger Anna Starbrink, Liberalernas ledamot i försvarsutskottet, till SR.

Ska ske återkommande – risk vid mobilisering

Säkerhetsprövningen består av en personlig intervju, men även en genomgång av personens register i form av exempelvis brottsdomar och ekonomisk situation.

Att man tidigare har kunnat säga nej är av integritetskränkande skäl, men har också fått effekten att personer har kunnat nekas att få göra värnplikten.

Det är det som försvarsminister Pål Jonsson (M) nu vill ändra på.

Prövningen ska dessutom ske återkommande som en personlig inskrivning – i de fall som Sverige skulle behöva mobilisera för krig.

– Det går inte att genomföra storskaliga säkerhetsprövningar precis innan vi exempelvis skulle genomföra en höjd beredskap, så då blir det naturligt att Försvarsmakten har uppdraget över tid, säger ministern.

Ändrade förutsättningar

Ytterligare en förändring är att den som redan har gjort värnplikten och har kunnat säga nej till säkerhetsprövningen får nya förutsättningar.

Nu får de inte längre göra så om de tar sig till repetitionsutbildning.

– I grunden gör Försvarsmakten värderingen att alla befattningar som är värnpliktiga är säkerhetskänslig verksamhet. Då tycker jag att det är en rimlig avvägning att den säkerhetsprövningen ska gälla så länge man är krigsplacerad, säger Pål Jonsson till SR.

Vill utöka antalet värnpliktiga

Strax före jul meddelade regeringen en annan förändring gällande värnplikten.

Det handlade då om att uppemot 10 000 svenska 18-åringar ska inkluderas i det militära framöver.

I så fall kommer var tionde ung person vara aktuell för värnplikten.

– Grunden är att Sverige ska ha ett starkare försvar, och då måste vi också kunna personalförsörja det. Därför behöver vi bygga ut värnplikten, sade Pål Jonson till SVT vid tillfället.

Stöds av S

Förslaget fick även stöd av oppositionen. Tidigare har Socialdemokraterna slagit fast ett mål på 8 000 – men kan tänka sig fler.

– Nu har vi sagt 8 000 till år 2025. Sedan vill vi att man ska gå upp till 10 000 så snabbt som möjligt, säger Socialdemokraternas försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist till tv-kanalen.

Foto: Kristoffer Olsson Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Efterlängtat besked för Ukraina – akut hjälp på väg

2026 01 25

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har det hektiskt.

Efter att ha lett Ukraina under snart fyra år av krig finns nu en liten strimma av hopp om fred, efter att Ukraina mött USA och Ryssland i ett trepartssamtal i Abu Dhabi i veckan.

Mötet ägde rum kort efter den ukrainske presidentens besök på World Economic Forum i Davos, och idag har Zelenskyj mött Litauen i ett möte i Vilnius.

Och efter mötet meddelar Volodymyr Zelenskyj att han fått ett välkommet besked.

Ryska attacker fortsätter

De ryska attackerna fortsätter med full kraft.

Den senaste tiden har måltavlan i stor utsträckning varit ukrainsk infrastruktur och energiförsörjning, vilket slår hårt mot Ukrainas befolkning där många är utan ström i den bitande vinterkylan.

– Under mötet med president Gitanas Nausėda diskuterade vi först och främst stöd för Ukrainas energisystem. Ryssland attackerar vår energisektor varje dag, uppger Volodymyr Zelenskyj i ett inlägg på X.

– Jag informerade Gitanas om detta och även om Ukrainas behov av att stärka sin motståndskraft gällande energiförsörjningen och landets luftförsvar.

Får akut stöd

Den ukrainske presidenten meddelar också att Litauen har gett ett löfte om akut stöd för att hjälpa det krigsdrabbade folket i misären.

Ett stort antal generatorer ska skickas till Ukraina för att stötta upp vid elavbrott efter ryska attacker.

– Tack för stödet. Litauen har redan nu beslutat att hjälpa ukrainska städer och samhällen genom att skicka nästan hundra generatorer, framhåller den ukrainske presidenten i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Iran i skarp varning till USA – ”finger på avtryckaren”

Militärt samarbete

Under mötet diskuterades också ländernas militära samarbete och de pågående fredssamtalen med Ryssland.

– Vi diskuterade också militärt samarbete, gemensamma försvarsprojekt och Litauens förslag att lansera en vapenexportplattform i Vilnius, uppger Volodymyr Zelenskyj.

– Jag delade också de senaste detaljerna om våra diplomatiska fredsinsatser, inklusive mötena i Abu Dhabi där ukrainska, amerikanska och ryska delegationer deltog. Ukraina gör som alltid allt som är möjligt för att få kriget avslutat.

LÄS MER: Trump riktar hot mot hela världen – “kan genomföra attacker överallt“

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Ny trafikregel på gång – finns redan i Tyskland

2026 01 26

Flera europeiska länder har en trafikregel som i dagsläget saknas i Sverige.

Nu kan Sverige vara på väg att följa i fotspåren av bland annat Tyskland.

Transportstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att utreda en ny regel kring minimiavstånd vid omkörning av cyklister.

– Uppdraget till Transportstyrelsen går ut på att öka trafiksäkerheten för cyklister utan att försämra trafiksäkerheten i andra delar av trafiken eller påtagligt minska framkomligheten för motorfordon, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD), i ett uttalande.

Redovisas 30 augusti

Myndigheten har till den 30 augusti 2026 på sig för att utreda frågan.

Då ska uppdraget redovisas till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

– Inom ramen för uppdraget ska Transportstyrelsen också genomföra en analys av trafiksäkerhetseffekter, internationella erfarenheter och skillnader mellan tätort och landsväg, uppger regeringen.

”Dra lärdom av andra länder”

Förhoppningen är att en tydligare reglering ska skapa en säkrare trafikmiljö, men också uppmuntra fler till att cykla.

– För att skapa trygga förutsättningar för att cykla är det viktigt att skapa säkra och tydliga regler om ett tillräckligt avstånd för säker omkörning av cyklister och dra lärdom av hur andra europeiska länder arbetat för detta, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), i ett uttalande.

– Vi hoppas att det kommer uppmuntra till ännu mer till cykling, både som träningsform och i vardagen.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Populäraste elbilarna i Sverige – hela listan

Tyskland och Spanien

Liknande regler finns redan i exempelvis Tyskland och Spanien.

I Tyskland måste motortrafik hålla minst 1,5 meters avstånd i sidled i städer, och två meter på landsvägar.

I Spanien måste motorfordon, utöver att hålla ett avstånd på 1,5 meter, också sänka hastigheten till 20 kilometer i timmen under hastighetsgränsen vid omkörning av cyklister, rapporterar Vi Bilägare.

Transportstyrelsen kritisk

Transportstyrelsen har tidigare ställt sig kritiska till införandet av liknande regler med motiveringen att det kan stoppa upp trafiken.

– Olika typer av trafikmiljöer innebär olika förutsättningar och en tvingande regel kan få negativ påverkan på trafiken. Exempelvis kan lastbilar och bussar få svårt att köra om cyklister, säger Christopher Patten, till Vi Bilägare.

LÄS MER: BEKRÄFTAT: Glatt besked för alla som tankar bilen

Foto: Musa Haef

Text: Redaktionen