SVERIGE: Nytt bötesbelopp för bilister som kör mot gult

2025 02 06

Snart införs ett nytt bötesbelopp för alla som kör mot gult.

I dagsläget kostar det 3 000 kronor att köra mot såväl gult som rött ljus.

Om bara ett par veckor så kommer det att ändras - och ett nytt bötesbelopp införs för bilister som kör mot gult ljus.

Det rör sig om en sänkning, rapporterar Teknikens värld.

Sänker beloppet

Riksåklagaren har enligt Teknikens värld beslutat att göra skillnad på straffet för om man kör mot gult respektive rött ljus.

Därmed har det fastställts att den som kör mot gult ljus inte begår ett lika allvarligt brott som den som kör mot rött ljus.

Det nya bötesbeloppet kommer att vara på 2 000 kronor istället för 3 000 kronor som tidigare.

Det kommer att gälla från och med den 21 februari 2025.

“Görs en differentiering”

Johan Bülow, kammaråklagare vid Utvecklingscentrum, som har arbetat med saken, säger så här:

– När signalen visar gult är trafikfaran inte lika påtaglig eftersom det finns en marginal i förhållande till när övrig trafik kommer ut i korsningen. Det är därför en differentiering görs mellan dessa två situationer.

Bötesbeloppet för att köra mot rött ligger kvar på 3 000 kronor.

Inte högst prioriterat

Vad gäller olyckor i trafiken är hastighetsöverträdelser och framförande av fordon under onyktert tillstånd allvarligare brott.

På torsdagen har flera trafikolyckor inträffat runt om i landet av olika anledningar.

Polis larmades tidigare under dagen till LV288 i höjd med Örby mellan Rasbo och Uppsala, efter att två personbilar varit inblandade i en trafikolycka. 

Det finns i nuläget inga uppgifter om personskador.

Olyckan tycks ha uppkommit då den ena föraren, en man i 80-årsåldern, ej iakttagit väjningsplikt.

Körkortet omhändertaget

Samtidigt har en person fått körkortet omhändertaget efter att ha kört mot rött ljus på Västra esplanaden i Umeå under torsdagsförmiddagen.

– Under förmiddagen utfärdade polisen ordningsbot till en man som kört mot rött trafikljus på Västra esplanaden i Umeå. Föraren fick också sitt körkort omhändertaget, framhåller polisen via sin webbsida på torsdagen.

Foto: M. Jerabek

Text: Redaktionen


11 jun 26

Midsommarmaten hotad – kan saknas på mångas bord

2026 06 11

En midsommarfavorit kan saknas vid den uppdukade lunchen.

Midsommar är högtiden där maten står i centrum, där traditionella rätter och klassiska smaker spelar en avgörande roll för firandet.

Men nu är en av de viktigaste råvarorna hotad, rapporterar DN.

Midsommarmat hotad

Det finns några stapelvaror som nästan är självklara inslag och som många betraktar som ett måste för ett lyckat midsommarbord.

Nu kan dock en av de viktigaste råvarorna till midsommarbordet vara på väg att bli svår att få tag på.

Det är färskpotatisen som pekas ut.

Potatisen har i år nått butikerna något senare än förra säsongen.

Enligt Roger Nolsa, ordförande i Potatisodlarna, är tillgången dessutom något mer begränsad än vanligt, då skördarna är förhållandevis låga jämfört med hur prisbilden ser ut just nu.

Han förklarar att den tidigaste potatisen odlas under väv för att bevara värmen i marken, medan den som normalt äts till midsommar odlas utan skydd.

– Det gör att det uppstår ett glapp i leveranserna. Förra veckan fanns det relativt gott om färskpotatis, men nu har tillgången blivit mer begränsad, säger han, till DN.

LÄS MER: Norge förlorar miljarder – pekar ut Sverige

Risk för brist

Han förklarar även att väderförhållanden kan slå direkt mot möjligheten att skörda.

Om det blir kraftigt regn de kommande dagarna kan stora delar av den potatis som skulle ha nått midsommarborden i stället bli kvar i jorden.

– Det går inte att plocka potatis när det regnar, och kommer det mycket regn fastnar maskinerna, säger Roger Nolsa.

Han menar att även om vädret skulle förbättras i efterhand så är det svårt att ta igen tappet i tid.

Svårt för jordgubbar

Även svenska jordgubbar får det svårt i år.

Kalla nätter under april och maj har försenat utvecklingen i odlingarna, samtidigt som midsommar infaller tidigare än vanligt i kalendern.

Jordgubbsodlaren Herman Hagberg, som driver odling utanför Karlstad, har försökt skydda skörden genom att använda tunnlar och väv för att hålla värmen.

– Vi får bär till midsommar, men den totala marknaden kommer att vara en lägre skörd än normalt, sade han nyligen till SR.

LÄS MER: Flamingo-missiler har slagit ner

Foto: Mammela

Text: Redaktionen


12 jun 26

UPPGIFTER: Putins armé nära enormt fiasko

2026 06 12

Ukrainas har inlett en omfattande militär kampanj med syfte att skära av den ryskockuperade Krymhalvön från fastlandet.

Under natten lyckades den ukrainska militären slå ut flera broförbindelser till Krym, rapporterar RBC Ukraine.

Flera broar har förstörts.

– Det verkar som att det inte finns några intakta broar kvar vid landförbindelserna till halvön, uppger lokala Telegramkanaler enligt nyhetsbyrån.

Nu kommenterar Robert ”Madyar” Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade systemstyrkor (USF), de senaste attackerna.

Han uppger att Ukrainas målsättning är att tvinga ryska trupper att dra sig tillbaka från Krym.

Enligt Brovdi kan målet snart vara uppfyllt.

– Vi kommer att isolera Krym inom en snar framtid, säger han till Reuters.

– Vi kommer att skapa förhållanden som gör det extremt svårt för militär personal eller de som arbetar inom försvarsindustrin att stanna kvar på Krym, fortsätter han.

Enormt fiasko

Ett ryskt tillbakadragande från Krym skulle vara ett enormt fiasko för den ryske diktatorn Vladimir Putin.

Halvön är central för Putins drömmar om ett nytt ryskt imperium.

– Putin är helt besatt av Krym. Ukraina är viktigt för honom, men Krym är det viktigaste av allt och dessutom ett mycket unikt område, har Jussi Lassila, forskare vid Finlands utrikespolitiska institut, tidigare sagt till Yle.

ANDRA LÄSER: Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad

”Små gröna män”

Ryssland annekterade Krym 2014.

Den ryska militären skickade soldater utan nationella symboler till den ukrainska halvön.

Soldaterna tog snabbt kontroll över viktiga byggnader, flygplatser och militära installationer. Samtidigt förnekade Ryssland all inblandning.

Krym överlämnades till Ukraina 1954. Beslutet fattades av den dåvarande Sovjetledaren Nikita Chrusjtjov.

LÄS OCKSÅ: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen