SVERIGE: Nytt bötesbelopp för bilister som kör mot gult

2025 02 06

Snart införs ett nytt bötesbelopp för alla som kör mot gult.

I dagsläget kostar det 3 000 kronor att köra mot såväl gult som rött ljus.

Om bara ett par veckor så kommer det att ändras - och ett nytt bötesbelopp införs för bilister som kör mot gult ljus.

Det rör sig om en sänkning, rapporterar Teknikens värld.

Sänker beloppet

Riksåklagaren har enligt Teknikens värld beslutat att göra skillnad på straffet för om man kör mot gult respektive rött ljus.

Därmed har det fastställts att den som kör mot gult ljus inte begår ett lika allvarligt brott som den som kör mot rött ljus.

Det nya bötesbeloppet kommer att vara på 2 000 kronor istället för 3 000 kronor som tidigare.

Det kommer att gälla från och med den 21 februari 2025.

“Görs en differentiering”

Johan Bülow, kammaråklagare vid Utvecklingscentrum, som har arbetat med saken, säger så här:

– När signalen visar gult är trafikfaran inte lika påtaglig eftersom det finns en marginal i förhållande till när övrig trafik kommer ut i korsningen. Det är därför en differentiering görs mellan dessa två situationer.

Bötesbeloppet för att köra mot rött ligger kvar på 3 000 kronor.

Inte högst prioriterat

Vad gäller olyckor i trafiken är hastighetsöverträdelser och framförande av fordon under onyktert tillstånd allvarligare brott.

På torsdagen har flera trafikolyckor inträffat runt om i landet av olika anledningar.

Polis larmades tidigare under dagen till LV288 i höjd med Örby mellan Rasbo och Uppsala, efter att två personbilar varit inblandade i en trafikolycka.

Det finns i nuläget inga uppgifter om personskador.

Olyckan tycks ha uppkommit då den ena föraren, en man i 80-årsåldern, ej iakttagit väjningsplikt.

Körkortet omhändertaget

Samtidigt har en person fått körkortet omhändertaget efter att ha kört mot rött ljus på Västra esplanaden i Umeå under torsdagsförmiddagen.

– Under förmiddagen utfärdade polisen ordningsbot till en man som kört mot rött trafikljus på Västra esplanaden i Umeå. Föraren fick också sitt körkort omhändertaget, framhåller polisen via sin webbsida på torsdagen.

Foto: M. Jerabek

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen