SVERIGE: Nytt bötesbelopp för bilister som kör mot gult

2025 02 06

Snart införs ett nytt bötesbelopp för alla som kör mot gult.

I dagsläget kostar det 3 000 kronor att köra mot såväl gult som rött ljus.

Om bara ett par veckor så kommer det att ändras - och ett nytt bötesbelopp införs för bilister som kör mot gult ljus.

Det rör sig om en sänkning, rapporterar Teknikens värld.

Sänker beloppet

Riksåklagaren har enligt Teknikens värld beslutat att göra skillnad på straffet för om man kör mot gult respektive rött ljus.

Därmed har det fastställts att den som kör mot gult ljus inte begår ett lika allvarligt brott som den som kör mot rött ljus.

Det nya bötesbeloppet kommer att vara på 2 000 kronor istället för 3 000 kronor som tidigare.

Det kommer att gälla från och med den 21 februari 2025.

“Görs en differentiering”

Johan Bülow, kammaråklagare vid Utvecklingscentrum, som har arbetat med saken, säger så här:

– När signalen visar gult är trafikfaran inte lika påtaglig eftersom det finns en marginal i förhållande till när övrig trafik kommer ut i korsningen. Det är därför en differentiering görs mellan dessa två situationer.

Bötesbeloppet för att köra mot rött ligger kvar på 3 000 kronor.

Inte högst prioriterat

Vad gäller olyckor i trafiken är hastighetsöverträdelser och framförande av fordon under onyktert tillstånd allvarligare brott.

På torsdagen har flera trafikolyckor inträffat runt om i landet av olika anledningar.

Polis larmades tidigare under dagen till LV288 i höjd med Örby mellan Rasbo och Uppsala, efter att två personbilar varit inblandade i en trafikolycka.

Det finns i nuläget inga uppgifter om personskador.

Olyckan tycks ha uppkommit då den ena föraren, en man i 80-årsåldern, ej iakttagit väjningsplikt.

Körkortet omhändertaget

Samtidigt har en person fått körkortet omhändertaget efter att ha kört mot rött ljus på Västra esplanaden i Umeå under torsdagsförmiddagen.

– Under förmiddagen utfärdade polisen ordningsbot till en man som kört mot rött trafikljus på Västra esplanaden i Umeå. Föraren fick också sitt körkort omhändertaget, framhåller polisen via sin webbsida på torsdagen.

Foto: M. Jerabek

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen