SVERIGE: Partiet kräver möte med SR efter ny felaktig översättning

2022 05 05

Två redaktioner på Sveriges Radio har översatt Ebba Busch uttalande efter påskhelgens upplopp på ett felaktigt sätt.

DN rapporterade tidigare i veckan om att Sveriges Radios arabiska redaktion översatt ordet ”islamister” till ”muslimer”.

Meningen ”Varför har vi inte 100 skadade islamister” översattes till: ”Varför har vi inte 100 skadade muslimer”.

Ny felaktig översättning

Efter DN:s avslöjande konstaterade Sveriges Radios redaktion Radio Sweden, som står för den samlade delen av SR:s internationella och multikulturella programverksamhet, att publiceringen var ett misstag och att felet uppstått vid inläsning av nyheten.

Nya uppgifter avslöjar dock att den felaktiga översättning inte endast skedde på SR:s arabiska redaktion. Även den somaliska redaktionen har översatt Ebba Buschs uttalande på ett felaktigt sätt, rapporterar sajten Doku.

Bild med bildtext

I likhet med SR:s arabiska redaktion har ”islamister” översatts till ”muslimer”. Men den somaliska redaktionen har även publicerat en bild på Ebba Busch med en tillhörande bildtext.

– KD:s partiledare Ebba anklagar polisen för att de inte dödade många muslimer, lyder texten.

Kräver ett möte

Avslöjandet om att ännu en redaktion har översatt Ebba Buschs uttalande fel har väckt starka reaktioner från KD-håll.

 – Vi är oerhört upprörda, de sprider ju rena lögner. Och de gör det i de kanaler där det är svårast att upptäcka, säger partisekreteraren Peter Kullgren till Doku och tillägger:

– Vi kräver en förklaring och ett möte med ledningen för Sveriges Radio. De har nu att förklara hur de sköter sitt utgivarskap. Det är fyra månader till valet och vi accepterar inte desinformation från någon.

Redaktionschefen svarar

Sveriges Radio har tagit bort bildtexten och ersatt den med en ny.

Redaktionschefen Gaby Katz har svarat på anklagelserna.

– Det är väldigt tråkigt att det har blivit fel, och därför bra att det påpekas så att vi också kan rätta felen och att detta också når ut – vi är nu tydliga att rättelser gjorts i de aktuella publiceringar där vi ändrar. Vi säkrar också att det inte finns något liknande i andra publiceringar kring detta. Vi vill ingenting annat än att rapporteringen ska vara korrekt och riktig, framhäver han till Doku.

Foto: Emanuel Ström Kristdemokraterna

Text: Redaktionen


23 okt 2026

Rysk jätte paralyserad – har ingen chans

2026 10 24

Det knakar i fogarna för en rysk oljegigant.

Ukrainska drönarattacker har paralyserat den ryska oljejätten Rosneft.

Den ryska jätten har ingen chans att återställa reparationerna innan Ukraina slår till igen, rapporterar oberoende Moscow Times.

Attackerat över 100 gånger

Ukrainas attacker mot ryska oljetillgångar ökade kraftigt under det senaste året. Antalet bekräftade träffar mellan januari och oktober var mer än dubbelt så stort 2026 som under motsvarande period 2025.

– Sedan årets början har Ukrainas väpnade styrkor attackerat ryska oljeraffinaderier vid 114 tillfällen, enligt Bloombergs beräkningar, skriver tidningen.

Rosneft har drabbats särskilt hårt.

Det statliga bolaget är Rysslands största oljeföretag och driver tolv raffinaderier som tillsammans står för en tredjedel av landets oljeraffinering.

Enligt Bloomberg, som hänvisar till företagsledare och interna dokument, har attackerna försatt bolaget i en allt svårare situation.

Källor uppger för nyhetsbyrån att ytterligare två månader av krig i samma omfattning är ”ohållbart” för Rosnefts verksamhet.

Läs också: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Raffinaderier står stilla

Flera av bolagets anläggningar har haft stora problem efter attackerna.

Rjazanraffinaderiet, det största i bolagets nätverk, har stoppat bränsleproduktionen minst fyra gånger under året och har ännu inte återhämtat sig helt.

Syzrans raffinaderi har under de senaste sex månaderna nästan hela tiden stått stilla eller arbetat med bara en tredjedel av sin kapacitet.

Även raffinaderiet i Tuapse vid Svarta havet har drabbats. Anläggningen har inte återupptagit verksamheten sedan den stoppades i april.

Samtidigt växer kostnaderna för reparationer och ny utrustning. Enligt Bloombergs källor har vissa reparationer medvetet dragit ut på tiden, så att arbeten som kunde ha genomförts på några dagar i stället tagit flera veckor.

– Behovet av reparationer och utrustning vid raffinaderierna, liksom de tillhörande kostnaderna, samlas på Rosnefts balansräkning och når nivåer som företaget inte längre klarar av att upprätthålla, uppger Bloombergs källor.

Sanktioner försvårar reparationerna

Rosneft har dessutom svårt att få tag på reservdelar till de anläggningar där motorbränsle produceras.

På grund av västerländska sanktioner är reservdelar från väst inte tillgängliga. Alternativ från Kina och Ryssland kan kräva flera månaders väntan och passar ofta inte ihop med den befintliga utrustningen.

Försök att skydda raffinaderierna med drönarnät, stålvajrar och till och med fraktcontainrar har inte gett önskat resultat, enligt Bloomberg, som hänvisar till interna dokument från Rosneft.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen


24 okt 2026

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata 

Text: Redaktionen