SVERIGE: Partiledare öppnar för att sända stridsplan till Ukraina

2023 03 11

Det anser Centerpartiet som vill att Sverige ökar sitt militära stöd ytterligare till Ukraina och president Zelensky.

Sanna Marin

Finlands statminister Sanna Marin öppnade för samma sak i går fredag.

– Vi kunde nog enligt mig föra en diskussion också vad gäller Hornetar, sa Sanna Marin enligt YLE.

– Att, vore det möjligt, överlåta sådana till Ukraina och hurudan utbildning det kräver som komplement, sa Marin.

Finska Flygvapnet har 62 så kallade Hornet-stridsplan varav 55 stycken är ensitsiga FA-18C Hornet-stridsplan och Marin vill att Finland ser över möjligheten att sända en del av planen när de skall ersättas med nya.

Gemensam sak med Finland

Att erhålla just stridsplan står mycket högst på Ukrainas önskelista för att stå emot den ryska diktaturens brutala anfallskrig.

Finland bör inte vara det enda nordiska landet som överväger att skicka stridsplan till Ukraina anser Centerns ledare Muharrem Demirok.

– Finland kliver fram och tydliggör att de kan tänka sig att skicka stridsflyg till Ukraina.

– Även Sverige bör tydliggöra detta, framhåller nu centerledaren.

Det parti som vill öka mest

Centern har redan tidigare betonat att Sverige bör hjälpa till med att utbilda ukrainska stridspiloter – något Storbritannien redan har inlett.

– Vi bör dessutom påta oss att redan nu utbilda ukrainska stridspiloter, betonar Muharrem Demirok (C).

Av Sveriges åtta riksdagspartier är Centern det parti som vill öka stödet till Ukraina allra mest.

– De europeiska länder som ligger längst fram ger mycket mer än Sverige, framhäver Demirok.

– Estland har redan givit mer än en procent av landets BNP, främst i vapen. Norge meddelade nyligen ett femårigt paket på totalt 75 miljarder norska kronor, över en procent av landets BNP, exemplifierar C-ledaren till Aftonbladet.

Samtidigt har Sverige bara givit 14 miljarder vilket motsvarar cirka 0,25 procent av BNP understryker Centern.

Fler C-förslag

Centern föreslår följande:

- Att Sverige ska utbilda ukrainska stridspiloter

- Att regeringen skyndsamt utarbetar en flerårig plan för hur Sveriges militära stöd till Ukraina kan skalas upp över tid.

- Att Sverige ska öka sitt finansiella stöd till Ukraina så att det uppgår till en halv procent av BNP, uppemot 30 miljarder kronor

- Att Sverige verkar för att EU upprättar en samordningsfunktion för det utländska stödet till Ukraina.

- Att Sverige ska ge Ukraina en bilateral kredit som de kan använda för att köpa vapen av svenska producenter.

Foto: Försvarsmakten, A. Sehlstedt

Text: Redaktionen

Risk för katastrof – men Sverige förbjuds att agera

2025 08 31

Riksväg 62 i norra Värmland riskerar att rasa.

Men svenska myndigheter kan inte vidta nödvändiga åtgärder för att säkra vägen.

EU:s miljöregelverk sätter stopp.

”Pågår dygnet runt”

Det råder akut rasrisk vid riksväg 62 i norra Värmland, rapporterar SVT.

Trafikverket vill säkra vägen genom att bygga erosionsskydd.

Men åtgärderna har stoppats i Mark- och miljödomstolen, enligt kanalen.

Anledningen är att området är skyddat enligt EU:s miljöregelverk, eftersom vägen går längs Klaraälven vars livsmiljöer för växt- och djurliv skyddas via Natura 2000.

Trafikverket varnar dock för att riksväg 62 ”kan rasa när som helst”.

– Vi ser att slänterna rör på sig. Det är en pågående erosion dygnet runt, säger Kenth Henriksson, Trafikverkets projektledare, till kanalen.

”Är en akut fråga”

Fallet har nu gått vidare till Högsta domstolen.

Den kan besluta att lämna över ärendet till regeringen som kan i sin tur kan besluta om ett undantag från de strikta miljöreglerna.

Trafikverket påpekar att det är farligt att låta folk resa på vägen om det finns en rasrisk.

– Men samtidigt måste de som bor och lever där kunna ta sig fram. Det är en akut fråga, säger Kenth Henriksson till kanalen.

Frågan har hamnat i fokus efter gårdagens kraftiga ras på E6 i Norge.

En befaras död i Norge

På lördagsmorgonen inträffade ett stort ras på E6:an vid Levanger, nordost om Trondheim i Norge.

En dansk man som arbetade på platsen när raset inträffade, saknas fortfarande och befaras vara död, rapporterar Dagbladet.

Ytterligare en person drogs med i raset, och befinner sig nu på sjukhus, enligt tidningen.

Flera hus har också evakuerats.

Boende i området säger att de har pratat om den instabila marken i flera generationer.

Man har också försökt varna i samband med att Bane Nor, som ansvarar för järnvägen, skulle bygga dubbelspår på platsen.

– Så hela byn har förväntat sig att det här inte skulle gå bra. Men Bane Nor har inte velat lyssna på oss, säger Sissel Buchholdt, som har bott på en gård i närheten i hela sitt liv, till tidningen.

Foto: Melvin

Text: Redaktionen