SVERIGE: Polisen slår larm – varnar hundratusentals

2023 01 04

Polisen uppmanar folk i Östergötland och Jönköpings län att inte ge sig ut på vägarna under onsdagen.

Har man möjlighet att jobba hemma är det att rekommendera,  säger polisens presstalesperson Angelica Israelsson Silfver till P4 Östergötland.

Orsaken är den vädervarning som SMHI har gått ut med.

Väderinstitutet varnar för ett kraftigt snöoväder i Östergötland, Dalsland, Västergötland och norra Småland.

En orange varning – den näst högsta – har utfärdats.

– Måste man ändå ut i trafiken, så vill vi från polisen sida att man håller avståndet till andra bilar och att man anpassar farten till rådande väglag, säger Angelica Israelsson Silfver  till radiokanalen och tillägger:

– Om det blir stora mängder snö kan vi räkna med att trafiken kommer att gå långsammare på grund av halka, dålig sikt och snömodd. Det är jätteviktigt att ha gott om tid om man ska ut i trafiken. Undvik att stressa och det skadar inte att ta med varma kläder ifall man blir stillastående en längre stund.

Hundratusentals påverkas

Hundratusentals människor påverkas av polisens varning.

Sammanlagt uppgår befolkningsmängden till drygt 820 000 personer i Östergötland och Jönköpings län.

30 centimeter

SMHI har varnat för att det kan komma uppemot 30 centimeter snö på kort tid under onsdagen.

Utöver ett dålig väglag och en mycket begränsad framkomlighet, varnar väderinstitutet för att det kraftiga snöovädret kan slå ut elförsörjningen under dagen.

– Det är sannolikt med elbortfall i områden med luftburna elledningar, vilket även påverkar mobila nät för telekommunikationer, framhåller SMHI.

”Kan vara bra att tänka över”

Trafikverkets presskommunikatör Felicia Danielsson delar polisens uppfattning.

– När det kommer sådana här snöoväder kan det vara bra att tänka över om man faktiskt måste ta bilen och ge sig ut i trafiken, säger hon till SVT Nyheter.  

Snöovädret kommer även att påverka järnvägstrafiken.

Eftersom det är sannolikt med elbortfall kommer Trafikverket att stänga några av de banor som inte är stamsäkrade under dagen.  

– Vi kommer att stänga vissa av banorna utifrån vad väderleken tillåter. De stora stambanorna är stamsäkrade, men de mindre som inte är säkrade kan det till exempel falla ner träd på. Därför stänger vi dem, säger Felicia Danielsson till SVT Nyheter.

Foto: G. Meulemans

Text: Redaktionen


19nov25

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.  

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas 

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

-  Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner 

- Ukraina ska förbli neutralt 

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan 

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen


”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen