SVERIGE: Polisen varnar för mystisk röst

2023 09 06

Polisen går ut med en varning för samtal med en person med märklig röst.

Under onsdagen har flera personer kontaktat Polisens kontaktcenter, PKC.

Alla har larmat om samma sak: en mystisk person har ringt till deras telefoner.

Och i samtliga rapporter har uppringaren ett specifikt kännetecken.

Personen tycks nämligen ha en märklig, robotliknande röst.

– De har blivit uppringda från ett mobilnummer där en “robotröst” säger att de ringer från “Swedish police headquarters”, informerar polisen på sin hemsida.

"Olaglig aktivitet" på personnumret

Misstanken är därmed att den som ringer försöker lura mottagarna om att det är den svenska polisen som är i andra änden av luren.

– Efter det får personen göra ett knappval, meddelar polisen vidare.

– Vid ett av valen får personen information om att det pågår en olaglig aktivitet på deras personnummer.

Varnar: "Polisen jobbar inte så"

Med anledning av den breda förekomsten av dessa samtal har nu polisen varnat för dessa bluffsamtal.

– På förekommen anledning vill vi därför informera om att det här pågår i Polisregion Bergslagen just nu.

– Polisen agerar inte på det här sättet, framhåller myndigheten.

Inte lättlurade

Enligt polisen verkar det som tur är vara få som har gått på “robotröstens” bedrägeri.

I sitt pressutskick meddelar man att de flesta bara lagt på luren och därefter, med all rätt, kontaktat polisen.

Det finns i skrivande stund inga anmälningar eller rapporter om att den mystiska rösten har lyckats lura något av sina offer på pengar eller någonting annat.

Inte unikt

Att bedragare låtsas vara poliser är inget nytt fenomen.

I somras dömdes exempelvis två män efter att ha lurat en 100 år gammal kvinna om att lämna ifrån sig smycken.

Detta genom att påstå att man kom från polisen och skulle “kontrollera dem på stationen”, skriver Göteborgs-Posten.

I ett annat fall, i Skåne, har en 26-årig kvinna som låtsades vara polis och lurade äldre personer på besparingar åtalats.

Hon har själv uppgett att hon började med brotten för att tjäna snabba pengar, efter att ha fastnat i missbruk och blivit skuldsatt.

– Då dök den här grejen upp. Jag tror jag blev tillfrågad samma dag. Jag hakade bara på, jag tänkte inte på konsekvenserna, berättar 26-åringen enligt Sydsvenskan.

Foto: P. van Eijk

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen