SVERIGE: Populärt tv-program läggs ner

2022 12 31

Från och med 2 januari kommer tv-programmet Bolibompaklubben inte längre att visas.

Detta då SVT tagit beslutet att avveckla produktionssätt och program som inte tycks locka en tillräckligt stor publik.

– Vår barnpublik är dom som snabbast anammat våra digitala plattformar. Men det var länge sedan vi nådde en halv miljon tittare per kväll när vi sände Bolibompa i broadcast, förklarar programchef för SVT Barn, Anna Alandh.

Kanalen vill dock fortsätta använda sig av den klassiska Bolibompadraken.

Rattar om produktionen

Produktionen förändras och beslutet är ett resultat av kanalens modernisering.

– Det är därför vi nu rattar om vår produktion och utvecklar Bolibompas universum till olika playserier och slutar rama in småbarnsutbudet i broadcast. Vi testar och utforskar men samtidigt bevarar vi det som är heligt, menar Alandh.

Bolibompaklubben går därmed i graven, programmet hade under en tid så mycket som en halv miljon unga tittare.

Nya tider

Barn tillbringar mindre tid framför linjär tv och mer tid med olika play-utbud via Ipads, mobiltelefoner eller datorer.

Föräldrar rekommenderas att hjälpa sina barn reglera omfattningen och innehållet när det gäller skärmtiden.

– På surfplattan finns oändligt mycket lärorikt och kul, men också sådant som kan verka skrämmande eller orsaka konflikt när apparaten stängs av eller försvinner ur den lillas makt. Barn vill gärna ha mer av det roliga, uppger 1177.

Fasta regler

Vuxnas vägledning är mycket viktigt när det kommer till den tid som barnen tillbringar vid skärmen.

Fasta regler kan underlätta och förhindra konflikter i familjen.

– Reglerna kan innebära viss maxtid per dag eller att undvika skärmar under vissa tider. Vissa familjer väljer att ha fasta skärmfria dagar i veckan. Zoner i hemmet kan hållas skärmfria som till exempel matbordet under måltiderna eller barnens rum.

Slutet på en epok

Bolibompaklubben har varit ett mycket populärt segment och uppskattats av yngre tittare.

Programmet har sänts på vardagar klockan 18 i kanalen SVT Barn men SVT:s beslut innebär nu slutet på en epok.

Foto: A. Jasso

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen