SVERIGE: Populärt tv-program läggs ner

2022 12 31

SVT beslutar att avsluta produktionen av den populära långköraren.

Från och med 2 januari kommer tv-programmet Bolibompaklubben inte längre att visas.

Detta då SVT tagit beslutet att avveckla produktionssätt och program som inte tycks locka en tillräckligt stor publik.

– Vår barnpublik är dom som snabbast anammat våra digitala plattformar. Men det var länge sedan vi nådde en halv miljon tittare per kväll när vi sände Bolibompa i broadcast, förklarar programchef för SVT Barn, Anna Alandh.

Kanalen vill dock fortsätta använda sig av den klassiska Bolibompadraken.

Rattar om produktionen

Produktionen förändras och beslutet är ett resultat av kanalens modernisering.

– Det är därför vi nu rattar om vår produktion och utvecklar Bolibompas universum till olika playserier och slutar rama in småbarnsutbudet i broadcast. Vi testar och utforskar men samtidigt bevarar vi det som är heligt, menar Alandh.

Bolibompaklubben går därmed i graven, programmet hade under en tid så mycket som en halv miljon unga tittare.

Nya tider

Barn tillbringar mindre tid framför linjär tv och mer tid med olika play-utbud via Ipads, mobiltelefoner eller datorer.

Föräldrar rekommenderas att hjälpa sina barn reglera omfattningen och innehållet när det gäller skärmtiden.

På surfplattan finns oändligt mycket lärorikt och kul, men också sådant som kan verka skrämmande eller orsaka konflikt när apparaten stängs av eller försvinner ur den lillas makt. Barn vill gärna ha mer av det roliga, uppger 1177.

Fasta regler

Vuxnas vägledning är mycket viktigt när det kommer till den tid som barnen tillbringar vid skärmen.

Fasta regler kan underlätta och förhindra konflikter i familjen.

Reglerna kan innebära viss maxtid per dag eller att undvika skärmar under vissa tider. Vissa familjer väljer att ha fasta skärmfria dagar i veckan. Zoner i hemmet kan hållas skärmfria som till exempel matbordet under måltiderna eller barnens rum.

Slutet på en epok

Bolibompaklubben har varit ett mycket populärt segment och uppskattats av yngre tittare.

Programmet har sänts på vardagar klockan 18 i kanalen SVT Barn men SVT:s beslut innebär nu slutet på en epok.

Foto: A. Jasso

Text: Redaktionen


31 aug 2026

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt. 

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


31 aug 2026

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen