SVERIGE: Positiva nyheter för betydande andel elkonsumenter

2022 09 07

Det är “omöjligt” för elbolag att ta sig ur ett bundet avtal med en konsument.

Det är beskedet från Christina Ramberg, professor i juridik vid Stockholms universitet och en av Sveriges främsta experter på avtalsrätt, rapporterar Sveriges Radio.

Något stöd för en sådan åtgärd finns inte i lagen, säger hon.

– Mot konsument är det mycket svårt elbolagen, för att inte säga omöjligt, att komma ur fastprisavtal.

Krävs att elledningarna bombas

Elbolag har under dagen uppgetts hänvisa till “force majeuer” för att avbryta avtal där kunden betalar ett fast pris för elen.

Men det kommer inte att hålla, enligt Christina Ramberg.

Force majeuer kan enbart aktiveras om elbolagen förhindras att överföra el.

– Till exempel om en viktig elledning skulle bombas. Då går det inte att föra fram elen och då kan det vara force majeuer. Men att det bara blivit en oförmånlig affär för elbolagen är det inte, säger Ramberg till SR.

Regeringen: gäller ett elbolag

Det var tidigare idag som Sveriges Radio rapporterade om att flera svenska elbolag vill säga upp bundna avtal med hänvisning till klausulen.

Finansmarknadsminister Max Elger (S) satte sig därefter i möte med Energiföretagen och ett antal myndigheter.

På onsdagseftermiddagen kallade regeringen till presskonferens och lät meddela att det handlar om ett elbolag som planerat för att säga upp fastavtal med konsumenter.

– Det är mycket beklagligt om de (konsumenterna, red. anm.) inte kan räkna med denna trygghet, säger Max Elger på pressträffen.

Var fjärde hushåll har bundet avtal

Enligt Statistiska centralbyrån hade cirka vart fjärde hushåll, 26 procent, ett fast avtal med sitt elbolag i slutet av 2021.

53 procent hade ett rörligt avtal medan resterande del antingen hade ett anvisat avtal eller någon annan form av elavtal.

Går inte att ångra sig

Men den fjärdedel av Sveriges elkonsumenter med bundet avtal bör inte drabbas av panik.

– Nej, det finns ingenting som talar för det, och det beror på att hela den fundamentala idén med ett fastprisavtal är att elbolagen tar på sig risken för att elen blir dyrare och jag som konsument tar på mig risken för att elen blir billigare. Då kan man inte sedan säga “oj, elen utvecklades på ett tråkigt sätt för mig, då vill jag riva upp avtalet”, säger Christina Ramberg till SR.

Foto: Diego PH

Text: Redaktionen

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryssland ger sig in i nytt krig

2026 03 06

Ryssland blandar sig i ytterligare ett krig.

Putinregimens krig i Ukraina har fått allvarliga konsekvenser även för det ryska samhället.

Trots det väljer Ryssland nu att ge sig in i ännu ett krig.

Möjliggör attacker

Ryssland ger ett aktivt stöd till Iran i dess krig med USA och Israel, rapporterar Washington Post.

Ryssland förser Iran med underrättelseinformation som hjälper dem att attackera amerikanska styrkor och mål i Mellanöstern, uppger tre tjänstemän med insyn i ärendet, enligt tidningen.

Sedan kriget inleddes i lördags har Ryssland delat med sig av information om platser där amerikanska tillgångar finns, enligt tjänstemännen.

Det handlar bland annat om uppgifter om var amerikanska krigsfartyg och flygplan befinner sig.

Amerikaner har dödats

Den exakta omfattningen av Rysslands aktiva stöd till Iran är okänd, men klart är att Putinregimen i direkt mening hjälper Iran att attackera amerikanska mål – en hjälp som Iran är beroende av i kriget, eftersom deras förmåga att lokalisera amerikanska mål har försämrats.

Under konflikten har sex amerikanska soldater dödats och ännu fler skadats i samband med en drönarattack i Kuwait på söndagen.

Iran har avfyrat tusentals drönare och hundratals missiler mot amerikanska militära anläggningar, ambassader och så vidare.

Ryssland, som har beskrivit USA:s attack mot Iran som en ”oprovocerad väpnad aggression”, stödjer nu alltså sin allierade. Detta trots tidigare uppgifter om att Kreml inte hjälper Iran eftersom de har fullt upp med kriget i Ukraina.

Enligt tjänstemännen har Ryssland hjälpt Iran ända sedan konflikten inleddes.

LÄS OCKSÅ: KREML: "Början på en era av fullständig kollaps"

Attackerat 2 000 mål

Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA vill inte kommentera uppgifterna om Rysslands stöd till Iran. Inte heller Pentagon vill kommentera rapporten.

Samtidigt fortsätter USA och Israel att attackera Iran. Över 2 000 iranska mål har attackerats, inklusive uppskjutningsramper för ballistiska robotar, flera fartyg och platser med koppling till Irans högsta ledning.

– Den iranska regimen har fullständigt krossats, säger Vita husets talesperson Anna Kelly på en pressträff.

– Deras vedergällningsattacker med ballistiska robotar minskar i styrka för varje dag, deras flotta utplånas, deras produktionskapacitet raseras, och deras ombud utgör knappt något hot, fortsätter hon.

LÄS OCKSÅ: Rysk superhelikopter nedskjuten

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen