SVERIGE: Positiva nyheter för betydande andel elkonsumenter

2022 09 07

Det är “omöjligt” för elbolag att ta sig ur ett bundet avtal med en konsument.

Det är beskedet från Christina Ramberg, professor i juridik vid Stockholms universitet och en av Sveriges främsta experter på avtalsrätt, rapporterar Sveriges Radio.

Något stöd för en sådan åtgärd finns inte i lagen, säger hon.

– Mot konsument är det mycket svårt elbolagen, för att inte säga omöjligt, att komma ur fastprisavtal.

Krävs att elledningarna bombas

Elbolag har under dagen uppgetts hänvisa till “force majeuer” för att avbryta avtal där kunden betalar ett fast pris för elen.

Men det kommer inte att hålla, enligt Christina Ramberg.

Force majeuer kan enbart aktiveras om elbolagen förhindras att överföra el.

– Till exempel om en viktig elledning skulle bombas. Då går det inte att föra fram elen och då kan det vara force majeuer. Men att det bara blivit en oförmånlig affär för elbolagen är det inte, säger Ramberg till SR.

Regeringen: gäller ett elbolag

Det var tidigare idag som Sveriges Radio rapporterade om att flera svenska elbolag vill säga upp bundna avtal med hänvisning till klausulen.

Finansmarknadsminister Max Elger (S) satte sig därefter i möte med Energiföretagen och ett antal myndigheter.

På onsdagseftermiddagen kallade regeringen till presskonferens och lät meddela att det handlar om ett elbolag som planerat för att säga upp fastavtal med konsumenter.

– Det är mycket beklagligt om de (konsumenterna, red. anm.) inte kan räkna med denna trygghet, säger Max Elger på pressträffen.

Var fjärde hushåll har bundet avtal

Enligt Statistiska centralbyrån hade cirka vart fjärde hushåll, 26 procent, ett fast avtal med sitt elbolag i slutet av 2021.

53 procent hade ett rörligt avtal medan resterande del antingen hade ett anvisat avtal eller någon annan form av elavtal.

Går inte att ångra sig

Men den fjärdedel av Sveriges elkonsumenter med bundet avtal bör inte drabbas av panik.

– Nej, det finns ingenting som talar för det, och det beror på att hela den fundamentala idén med ett fastprisavtal är att elbolagen tar på sig risken för att elen blir dyrare och jag som konsument tar på mig risken för att elen blir billigare. Då kan man inte sedan säga “oj, elen utvecklades på ett tråkigt sätt för mig, då vill jag riva upp avtalet”, säger Christina Ramberg till SR.

Foto: Diego PH

Text: Redaktionen

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 11

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

– Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet.

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen

Massiv attack mot Ryssland – regnar ned över Moskva

2025 12 11

Över 300 drönare har i natt skickats mot Ryssland.

Ryska myndigheter utfärdade då en varning om ett omedelbart drönarhot, uppger Kyiv Post med hänvisning till rysk media.

Under natten till torsdagen har attackerna fortsatt.

Ett massivt anfall har riktats mot Moskva med drönare som regnar ned över huvudstaden, uppger borgmästaren Sergej Sobjanin enligt Kyiv Independent.

Minst 31 drönare uppges ha skjutits ned av det ryska luftförsvarssystemet.

– Sobjanin började rapportera om attacker mot den ryska huvudstaden sent på kvällen den 9 december och uppdaterade då fler drönare påstås ha skjutits ner över staden. Explosioner rapporterades i förorter till Moskva, enligt den ryska nyhetskanalen Telegram Shot, skriver den ukrainska tidningen.

Akutstoppar flygen

Till följd av drönarna har flygtrafiken ställts in på samtliga flygplatser i Moskvaregionen, uppger finländska Iltalehti som hänvisar till den ryska flygtrafikmyndigheten Rosaviatiya.

Även på andra platser i centrala Ryssland har flyg ställts in med omedelbar verkan. Flera flyg på väg till Moskva har istället tvingats landa i Sankt Petersburg.

Inga dödsfall eller skador har hittills rapporterats av de ryska myndigheterna.

– Räddningstjänsten arbetar på kraschplatserna, uppger Sergej Sobjanin på Telegram under flera tillfällen i natt.

LÄS MER: Ukraina slår tillbaka – återtar mark från Ryssland

Slår till mot militära mål

Ukraina använder sig regelbundet av långdistansdrönare för att slå tillbaka mot den ryska invasionen. Drönarna används för att attackera ryska militära och industriella mål, exempelvis oljeraffinaderier, vapenfabriker och ammunitionsdepåer.

Senaste Ukraina gick till motattack mot Moskvaregionen i den här omfattningen var den 27 oktober tidigare i höstas.

LÄS MER: Stor byteshandel nära – Ukraina kan få stridsflyg

Arkivfoto: T. Odintsova resp J. Figueroa

Text: Redaktionen