SVERIGE: Positiva nyheter för betydande andel elkonsumenter

2022 09 07

Det är “omöjligt” för elbolag att ta sig ur ett bundet avtal med en konsument.

Det är beskedet från Christina Ramberg, professor i juridik vid Stockholms universitet och en av Sveriges främsta experter på avtalsrätt, rapporterar Sveriges Radio.

Något stöd för en sådan åtgärd finns inte i lagen, säger hon.

– Mot konsument är det mycket svårt elbolagen, för att inte säga omöjligt, att komma ur fastprisavtal.

Krävs att elledningarna bombas

Elbolag har under dagen uppgetts hänvisa till “force majeuer” för att avbryta avtal där kunden betalar ett fast pris för elen.

Men det kommer inte att hålla, enligt Christina Ramberg.

Force majeuer kan enbart aktiveras om elbolagen förhindras att överföra el.

– Till exempel om en viktig elledning skulle bombas. Då går det inte att föra fram elen och då kan det vara force majeuer. Men att det bara blivit en oförmånlig affär för elbolagen är det inte, säger Ramberg till SR.

Regeringen: gäller ett elbolag

Det var tidigare idag som Sveriges Radio rapporterade om att flera svenska elbolag vill säga upp bundna avtal med hänvisning till klausulen.

Finansmarknadsminister Max Elger (S) satte sig därefter i möte med Energiföretagen och ett antal myndigheter.

På onsdagseftermiddagen kallade regeringen till presskonferens och lät meddela att det handlar om ett elbolag som planerat för att säga upp fastavtal med konsumenter.

– Det är mycket beklagligt om de (konsumenterna, red. anm.) inte kan räkna med denna trygghet, säger Max Elger på pressträffen.

Var fjärde hushåll har bundet avtal

Enligt Statistiska centralbyrån hade cirka vart fjärde hushåll, 26 procent, ett fast avtal med sitt elbolag i slutet av 2021.

53 procent hade ett rörligt avtal medan resterande del antingen hade ett anvisat avtal eller någon annan form av elavtal.

Går inte att ångra sig

Men den fjärdedel av Sveriges elkonsumenter med bundet avtal bör inte drabbas av panik.

– Nej, det finns ingenting som talar för det, och det beror på att hela den fundamentala idén med ett fastprisavtal är att elbolagen tar på sig risken för att elen blir dyrare och jag som konsument tar på mig risken för att elen blir billigare. Då kan man inte sedan säga “oj, elen utvecklades på ett tråkigt sätt för mig, då vill jag riva upp avtalet”, säger Christina Ramberg till SR.

Foto: Diego PH

Text: Redaktionen

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen