SVERIGE: Positiva nyheter för betydande andel elkonsumenter

2022 09 07

Det är “omöjligt” för elbolag att ta sig ur ett bundet avtal med en konsument.

Det är beskedet från Christina Ramberg, professor i juridik vid Stockholms universitet och en av Sveriges främsta experter på avtalsrätt, rapporterar Sveriges Radio.

Något stöd för en sådan åtgärd finns inte i lagen, säger hon.

– Mot konsument är det mycket svårt elbolagen, för att inte säga omöjligt, att komma ur fastprisavtal.

Krävs att elledningarna bombas

Elbolag har under dagen uppgetts hänvisa till “force majeuer” för att avbryta avtal där kunden betalar ett fast pris för elen.

Men det kommer inte att hålla, enligt Christina Ramberg.

Force majeuer kan enbart aktiveras om elbolagen förhindras att överföra el.

– Till exempel om en viktig elledning skulle bombas. Då går det inte att föra fram elen och då kan det vara force majeuer. Men att det bara blivit en oförmånlig affär för elbolagen är det inte, säger Ramberg till SR.

Regeringen: gäller ett elbolag

Det var tidigare idag som Sveriges Radio rapporterade om att flera svenska elbolag vill säga upp bundna avtal med hänvisning till klausulen.

Finansmarknadsminister Max Elger (S) satte sig därefter i möte med Energiföretagen och ett antal myndigheter.

På onsdagseftermiddagen kallade regeringen till presskonferens och lät meddela att det handlar om ett elbolag som planerat för att säga upp fastavtal med konsumenter.

– Det är mycket beklagligt om de (konsumenterna, red. anm.) inte kan räkna med denna trygghet, säger Max Elger på pressträffen.

Var fjärde hushåll har bundet avtal

Enligt Statistiska centralbyrån hade cirka vart fjärde hushåll, 26 procent, ett fast avtal med sitt elbolag i slutet av 2021.

53 procent hade ett rörligt avtal medan resterande del antingen hade ett anvisat avtal eller någon annan form av elavtal.

Går inte att ångra sig

Men den fjärdedel av Sveriges elkonsumenter med bundet avtal bör inte drabbas av panik.

– Nej, det finns ingenting som talar för det, och det beror på att hela den fundamentala idén med ett fastprisavtal är att elbolagen tar på sig risken för att elen blir dyrare och jag som konsument tar på mig risken för att elen blir billigare. Då kan man inte sedan säga “oj, elen utvecklades på ett tråkigt sätt för mig, då vill jag riva upp avtalet”, säger Christina Ramberg till SR.

Foto: Diego PH

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen