SVERIGE: Positiva signaler för bolånetagare

2022 12 12

Det handlar om att andelen beviljade ansökningar om att pausa amorteringar har ökat under hösten, rapporterar Sveriges Radio.

– Vi har sett en signifikant ökning av antalet ansökningar, framhåller bland annat banken SEB.

Flera undantag

Men det är alltså inte bara ansökningarna som ökat. Fler bolånekunder får nu alltså tillåtelse att under en tid pausa amorteringen, vilket rör sig om flera tusen kronor för hushåll varje månad.

– Vi har gjort en del sådana undantag där det känts relevant. Ofta beror det på flera faktorer, säger Anneli Adler, privatmarknadschef på Danske Bank.

Hon konstaterar samtidigt att efterfrågan på rådgivning är väldigt hög jämfört med tidigare.

Öppnade för nya möjligheter

I slutet av september fick Sveriges banker ta emot stora mängder samtal från sina kunder efter att Finansinspektionen lyft fram möjligheten att be om just en amorteringspaus om man hamnar i en pressad ekonomisk situation med anledning av höga omkostnader.

Någonting som tidigare enbart getts för exempelvis skilsmässa, arbetslöshet eller sjukdom.

Men nu skulle även höga elpriser kunna utgöra ett skäl att pausa amorteringen.

– Börjar det bli knapert är det bäst att ringa banken så startar man en dialog. Vi tycker det är bra om folk utnyttjar det här, sade Finansinspektionens chefsekonom Henrik Braconier till SR i september.

Lovade pausa amorteringskravet

I valrörelsen lovade Moderaterna att pausa amorteringskravet för att motverka lägre konsumtion och en djupare lågkonjunktur.

– Moderaterna kommer där tillfälligt pausa amorteringskravet – precis som under pandemin. Pausen ska revideras var sjätte månad.  Det kan innebära en uppskjuten amortering på 7 500 kronor i månaden för en familj med lån på 3 miljoner, framhöll partiet på sin hemsida 6 september – fem dagar innan riksdagsvalet.

Inget besked

Hittills har det dock inget kommit något officiellt besked från regeringen om löftet.

–  Vi för en diskussion med de berörda myndigheterna, Finansinspektionen och Riksbanken. Vi kommer att återkomma till frågan om amorteringskrav. Det är viktigt att veta att sedan augusti har prognoserna försämrats ytterligare. Inflationen beräknas högre och lågkonjunkturen djupare. Allt ska göras med försiktighet, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) till SR i slutet av november.

LÄS MER: Bakslag för stort vallöfte: Myndighet stänger dörren

Foto: A. Taissin

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen