SVERIGE: Positiva signaler för bolånetagare

2022 12 12

Allt fler svenska bolånekunder får nu hjälp att tillfälligt kapa en avgörande utmaning för hushållen.

Det handlar om att andelen beviljade ansökningar om att pausa amorteringar har ökat under hösten, rapporterar Sveriges Radio.

– Vi har sett en signifikant ökning av antalet ansökningar, framhåller bland annat banken SEB.

Flera undantag

Men det är alltså inte bara ansökningarna som ökat. Fler bolånekunder får nu alltså tillåtelse att under en tid pausa amorteringen, vilket rör sig om flera tusen kronor för hushåll varje månad.

– Vi har gjort en del sådana undantag där det känts relevant. Ofta beror det på flera faktorer, säger Anneli Adler, privatmarknadschef på Danske Bank.

Hon konstaterar samtidigt att efterfrågan på rådgivning är väldigt hög jämfört med tidigare.

Öppnade för nya möjligheter

I slutet av september fick Sveriges banker ta emot stora mängder samtal från sina kunder efter att Finansinspektionen lyft fram möjligheten att be om just en amorteringspaus om man hamnar i en pressad ekonomisk situation med anledning av höga omkostnader.

Någonting som tidigare enbart getts för exempelvis skilsmässa, arbetslöshet eller sjukdom.

Men nu skulle även höga elpriser kunna utgöra ett skäl att pausa amorteringen.

– Börjar det bli knapert är det bäst att ringa banken så startar man en dialog. Vi tycker det är bra om folk utnyttjar det här, sade Finansinspektionens chefsekonom Henrik Braconier till SR i september.

Lovade pausa amorteringskravet

I valrörelsen lovade Moderaterna att pausa amorteringskravet för att motverka lägre konsumtion och en djupare lågkonjunktur.

– Moderaterna kommer där tillfälligt pausa amorteringskravet – precis som under pandemin. Pausen ska revideras var sjätte månad. Det kan innebära en uppskjuten amortering på 7 500 kronor i månaden för en familj med lån på 3 miljoner, framhöll partiet på sin hemsida 6 september – fem dagar innan riksdagsvalet.

Inget besked

Hittills har det dock inget kommit något officiellt besked från regeringen om löftet.

– Vi för en diskussion med de berörda myndigheterna, Finansinspektionen och Riksbanken. Vi kommer att återkomma till frågan om amorteringskrav. Det är viktigt att veta att sedan augusti har prognoserna försämrats ytterligare. Inflationen beräknas högre och lågkonjunkturen djupare. Allt ska göras med försiktighet, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) till SR i slutet av november.

LÄS MER: Bakslag för stort vallöfte: Myndighet stänger dörren

Foto: A. Taissin

Text: Redaktionen

S-ledaren: ”Det är helt sjukt – hela personalen har lämnat”

2026 02 27

Magdalena Andersson (S) är besvärad.

Socialdemokraternas partiledare menar att det finns problem med systemet för arbetskraftsinvandring.

Detta efter att S-ledaren gjort ett besök i Norrbotten som lämnade avtryck.

Där har man enligt Andersson tvingats stänga avdelningar på äldreboenden – på grund av att “hela personalen har utvisats”, rapporterar Dagens industri.

“Det är helt sjuk”

Det nuvarande systemet fungerar inte, menar hon.

S-ledaren anser att förändringar krävs – detta efter bland annat ett besök i Norrbotten.

– Där har man fått stänga avdelningar på äldreboenden för att hela personalen har utvisats. Det är helt sjukt, säger hon till Di.

“Fungerar inte”

S-ledaren menar vidare att regeringen och SD försöker komma åt fusk med arbetstillstånd på “ett väldigt stelbent sätt” – och pekar på just exemplet i Norrbotten.

– Det är uppenbart att det som gäller nu, där det är helt upp till arbetsgivaren att bestämma vilka som kommer i kombination med ett lönegolv, inte fungerar, säger hon.

Läs mer: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

25 procent

I Harads i Norrbotten har 25 procent av äldreboendenas personal försvunnit på två år.

Personalrekryteraren Marie Mattson är besviken.

– Det säger ”de måste integrera sig, de måste lära sig språket”. Mina medarbetare har gjort allt rätt och ändå hjälpte det inte, säger hon till SVT.

Skärpta regler

“Skärpta regler för arbetskraftsinvandring ska stoppa missbruket och stärka kontrollen”.

Så lät det från regeringen mot slutet av 2025.

– Arbetskraftsinvandringen till Sverige ska ske under rättvisa och ordnade former, sade migrationsminister Johan Forssell (M) då.

– Därför genomför regeringen nu en omfattande reform som sätter stopp för missbruk och stärker kontrollen. Med skärpta regler, nya straffbestämmelser och tydligare ansvar bygger vi ett system som skyddar kvalificerade arbetstagare och gynnar seriösa arbetsgivare.

Läs mer: ”Lägg av, skärp dig” – Sverige dundrar mot Trump

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Massivt missillarm i Ryssland – första gången i kriget

2026 02 28

Ett historiskt larm ljuder över Ryssland.

Ryska myndigheter har utfärdat ett omfattande missillarm i ett dussintals regioner långt från gränsen mot Ukraina.

Aldrig tidigare under kriget har ett larm av denna omfattning gått ut över Ryssland, rapporterar ukrainska Pravda.

13 ryska regioner larmas

En ”missilriskvarning” i minst 13 ryska regioner har utfärdats i Ryssland – många av dem långt in i landet – inklusive Tatarstan, Bashkortostan, Udmurtia, Samara och Sverdlovsk.

Det är första gången sedan invasionen 2022 som dessa områden varnas för ett möjligt missilangrepp.

För åtminstone åtta av regionerna är det första gången någonsin som en sådan varning har utfärdats.

En lokal myndighet i Chuvashia uppger att en missil skjutits ner över regionen, medan en annan ska ha ändrat kurs och lämnat området.

LÄS MER: Ryskt panikdrag vid fronten – går emot alla regler

Evakueringar och nedstängingar

I flera städer ställdes kollektivtrafiken in tillfälligt och skolbarn evakuerades, rapporterar ryska medier.

– Vi uppmanar invånare att stanna inomhus och söka skydd om möjligt, uppger en talesperson för en av de ryska regionerna som drabbats.

I Samara utrymdes personal på Kurumoch internationella flygplats som en försiktighetsåtgärd när varningen trädde i kraft.

Under eftermiddagen meddelade Rysslands nödsituationstjänst att man avslutat missilvarningsläget i flera regioner efter att hotbilden ansågs ha avtagit.

Flamingo-missiler bakom larm

Uppmärksamheten kring det massiva larmet kommer i skuggan av rapporter om att Ukraina ökat användningen av sina långräckviddsmissiler, särskilt de så kallade Flamingo-missilerna.

Under hösten uppgav Ukraina att man hade börjat använda inhemskt producerade Flamingo-missiler för attacker mot mål inne i Ryssland.

Produktionen uppgavs under oktober ligga på två till tre missiler per dag, med planer på att öka till omkring sju per dag före månadens slut.

Nyligen uppgav president Volodymyr Zelenskyj att samtliga FP-5 Flamingo-missiler som avfyrades mot Votkinsks maskinbyggnadsfabrik i den ryska republiken Udmurtien nådde sina mål, vilket enligt honom visade vapensystemets höga precision och kvalitet.

– Det förekom luftförsvarsmissar och det förekom direkta träffar, men det viktigaste är att alla missiler som avfyrades nådde sina mål. Jag tycker det här är ett riktigt framsteg för vår industri, sa Zelenskyj.

LÄS MER: Ryssland trotsar väst – risk för konfrontation i Engelska kanalen

Foto: U.S.-Navy-Photo-by-Mass-Communication-Specialist-2nd-Class-Thomas-Gooley

Text: Redaktionen