12 september 2026

SVERIGE: Praktgräl om klimatet

2022 05 22

– SD är största hotet mot våra ungas framtid, anser Miljöpartiet.

– MP ser inte ens hur de mest basala behoven fungerar, anser Sverigedemokraterna.

Med mindre än fyra månader till valet har Miljöpartiet och Sverigedemokraterna hamnat i ett praktgräl om klimatet.

SD skapar ångesten

Miljöpartiet anser att Sverigedemokraterna agerar som klimatförnekare.

–  SD låtsas bry sig om unga som oroar sig för klimatet. Men det är den egna politiken som skapar ångesten. SD är nämligen det största hotet mot våra ungas framtid, framhåller MP:s klimatpolitiska talesperson Lorentz Tovatt i Aftonbladet.

Klimatförnekande politik

MP-profilen hänvisar till en studie som framhåller ungdomars klimatångest och kopplar den till att de unga anser att politikerna inte gör tillräckligt för klimatet.

– Det är alltså klimatförnekande politik – i stil med den som SD konsekvent driver – som skapar ångesten, betonar Tovatt.

MP skapar otrygghet

Miljöpartiets utpekande av SD kommer efter att SD gått till angrepp mot MP beträffande att ungdomar får klimatångest på grund av Miljöpartiet.

Sverigedemokraterna poängterar att det skapas otrygghet och rädsla när vuxnas ansvar och problem vältras över på barnen.

Domedagspropaganda

– Det är detta miljörörelsen, miljöaktivister och politiska partier som Miljöpartiet och Centerpartiet skapar hos våra svenska barn och ungdomar genom sin domedagspropaganda om klimatnödläge.

Det framhåller Martin Kinnunens som är SD:s miljöpolitiska talesperson och Clara Aranda som är riksdagsledamot i socialutskottet för SD.

SD-duon hänvisar till en studie som visar att 8 av 10 unga upplever klimatångest som bland annat påverkar sättet de äter och sover på.

Fokus där det gör mest nytta

– Samtidigt står Sverige för en mycket liten del av utsläppen framhäver de båda SD-politikerna.

– Klimatförändringar är ett globalt problem. Offentliga medel som avsätts för att bekämpa klimatförändringar bör riktas dit där de gör mest nytta.
– Fokus behöver istället ligga på att arbeta för lösningar i den fortsatta hanteringen av klimatfrågan, detta gör vi primärt globalt. Inget blir bättre av att barn och ungdomar i Sverige mår sämre, understryker SD-politikerna.
Anser att SD har fel

Miljöpartiet menar å sin sida att SD har fel.

– All erfarenhet visar att SD har fel – Sverige har redan haft enormt genomslag de senaste åren. Det var när Sverige, med MP i regering, drev igenom en förändring inom EU:s klimatpolitik som priset på utsläpp ökade mångfaldigt och land efter land började stänga ner kolkraftverk.
Faller som ett korthus

– Om små länder inte har ett ansvar att agera på klimatnödläget bara för att de är små, då behöver inte heller Portugal, Ungern, Serbien, Österrike eller något annat av de drygt 100 länder som har en befolkning på 10 miljoner eller mindre göra något.

– Då faller klimatpolitiken som ett korthus.
– Att SD i stället skulle vilja hantera klimatfrågan globalt är dessutom lögn. Även i Europaparlamentet säger man nämligen nej till alla former av klimatpolitik, svarar Lorentz Tovatt (MP).

Foto: Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen


29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen


29 okt 26

Svenskt rekordfynd hittat – kan räcka i åratal

2026 10 29

En rekordhög guldhalt har upptäckts.

Ett svenskt gruvbolag har gjort ett rekordfynd.

Bolaget har hittat berg med extremt höga guldhalter.

Rekordhög guldhalt

Gruvbolaget Lundin Gold har hittat ett ovanligt guldrikt berg vid Bonza Sur i Ecuador. Företaget, som driver guldgruvan Fruta del Norte, har efter nya borresultat i området, sett att marken innehåller betydligt högre guldhalter än vad man hade hoppats på.

I ett borrprov på drygt 140 meters djup uppmättes i genomsnitt 242,64 gram guld per ton berg, över en sträcka på 3,3 meter.

I en del av samma prov, som var 70 centimeter lång, var halten ännu högre: 1 090 gram guld per ton berg. Det motsvarar mer än ett kilo.

– Borrhålet BLP-2026-559 visade den högsta guldhalten som hittills uppmätts vid fyndigheten. Det tyder på att det kan finnas mer guld att hitta i området, uppger bolaget.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister 

Fler guldfynd i området

Även vid den närliggande fyndigheten Fruta del Norte South har bolaget hittat berg med höga guldhalter.

Där uppmättes i ett borrprov i genomsnitt 124,27 gram guld per ton berg över en sträcka på 11 meter. Inom samma borrhål fanns också en meter där halten uppgick till 1 290 gram per ton.

– Den snabba utvecklingen i Fruta del Norte-området, där flera guldfyndigheter av samma geologiska typ har upptäckts, visar på områdets mycket stora geologiska potential, säger Jamie Beck, vd på Lundin Golds i ett uttalande.

Lundin Gold grundades av den svensk-kanadensiske affärsmannen Lukas Lundin och är noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget ingår i Lundin-gruppen och är baserat i Kanada och driver sin guldgruva i Ecuador.

Kan ge guld i många år

Jamie Beck beskriver resultaten som exceptionella. Enligt honom stärker fynden bolagets möjligheter att fortsätta producera guld under lång tid.

– Våra prospekteringsprogram nära gruvan fortsätter att leverera exceptionella resultat vid FDNS, FDN East och Bonza Sur, säger han.

Tre borriggar arbetar nu vid Bonza Sur för att undersöka fyndigheten närmare. Hur mycket guld som i slutändan kan utvinnas är ännu inte fastställt, men resultaten kan bidra till att stärka gruvans framtida produktion.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland 

Foto: MiningWatch-Portugal

Text: Redaktionen