SVERIGE: Praktgräl om klimatet

2022 05 22

– SD är största hotet mot våra ungas framtid, anser Miljöpartiet.

– MP ser inte ens hur de mest basala behoven fungerar, anser Sverigedemokraterna.

Med mindre än fyra månader till valet har Miljöpartiet och Sverigedemokraterna hamnat i ett praktgräl om klimatet.

SD skapar ångesten

Miljöpartiet anser att Sverigedemokraterna agerar som klimatförnekare.

– SD låtsas bry sig om unga som oroar sig för klimatet. Men det är den egna politiken som skapar ångesten. SD är nämligen det största hotet mot våra ungas framtid, framhåller MP:s klimatpolitiska talesperson Lorentz Tovatt i Aftonbladet.

Klimatförnekande politik

MP-profilen hänvisar till en studie som framhåller ungdomars klimatångest och kopplar den till att de unga anser att politikerna inte gör tillräckligt för klimatet.

– Det är alltså klimatförnekande politik – i stil med den som SD konsekvent driver – som skapar ångesten, betonar Tovatt.

MP skapar otrygghet

Miljöpartiets utpekande av SD kommer efter att SD gått till angrepp mot MP beträffande att ungdomar får klimatångest på grund av Miljöpartiet.

Sverigedemokraterna poängterar att det skapas otrygghet och rädsla när vuxnas ansvar och problem vältras över på barnen.

Domedagspropaganda

– Det är detta miljörörelsen, miljöaktivister och politiska partier som Miljöpartiet och Centerpartiet skapar hos våra svenska barn och ungdomar genom sin domedagspropaganda om klimatnödläge.

Det framhåller Martin Kinnunens som är SD:s miljöpolitiska talesperson och Clara Aranda som är riksdagsledamot i socialutskottet för SD.

SD-duon hänvisar till en studie som visar att 8 av 10 unga upplever klimatångest som bland annat påverkar sättet de äter och sover på.

Fokus där det gör mest nytta

– Samtidigt står Sverige för en mycket liten del av utsläppen framhäver de båda SD-politikerna.

– Klimatförändringar är ett globalt problem. Offentliga medel som avsätts för att bekämpa klimatförändringar bör riktas dit där de gör mest nytta.
– Fokus behöver istället ligga på att arbeta för lösningar i den fortsatta hanteringen av klimatfrågan, detta gör vi primärt globalt. Inget blir bättre av att barn och ungdomar i Sverige mår sämre, understryker SD-politikerna.
Anser att SD har fel

Miljöpartiet menar å sin sida att SD har fel.

– All erfarenhet visar att SD har fel – Sverige har redan haft enormt genomslag de senaste åren. Det var när Sverige, med MP i regering, drev igenom en förändring inom EU:s klimatpolitik som priset på utsläpp ökade mångfaldigt och land efter land började stänga ner kolkraftverk.
Faller som ett korthus

– Om små länder inte har ett ansvar att agera på klimatnödläget bara för att de är små, då behöver inte heller Portugal, Ungern, Serbien, Österrike eller något annat av de drygt 100 länder som har en befolkning på 10 miljoner eller mindre göra något.

– Då faller klimatpolitiken som ett korthus.
– Att SD i stället skulle vilja hantera klimatfrågan globalt är dessutom lögn. Även i Europaparlamentet säger man nämligen nej till alla former av klimatpolitik, svarar Lorentz Tovatt (MP).

Foto: Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen