SVERIGE: Praktgräl om klimatet

2022 05 22

– SD är största hotet mot våra ungas framtid, anser Miljöpartiet.

– MP ser inte ens hur de mest basala behoven fungerar, anser Sverigedemokraterna.

Med mindre än fyra månader till valet har Miljöpartiet och Sverigedemokraterna hamnat i ett praktgräl om klimatet.

SD skapar ångesten

Miljöpartiet anser att Sverigedemokraterna agerar som klimatförnekare.

– SD låtsas bry sig om unga som oroar sig för klimatet. Men det är den egna politiken som skapar ångesten. SD är nämligen det största hotet mot våra ungas framtid, framhåller MP:s klimatpolitiska talesperson Lorentz Tovatt i Aftonbladet.

Klimatförnekande politik

MP-profilen hänvisar till en studie som framhåller ungdomars klimatångest och kopplar den till att de unga anser att politikerna inte gör tillräckligt för klimatet.

– Det är alltså klimatförnekande politik – i stil med den som SD konsekvent driver – som skapar ångesten, betonar Tovatt.

MP skapar otrygghet

Miljöpartiets utpekande av SD kommer efter att SD gått till angrepp mot MP beträffande att ungdomar får klimatångest på grund av Miljöpartiet.

Sverigedemokraterna poängterar att det skapas otrygghet och rädsla när vuxnas ansvar och problem vältras över på barnen.

Domedagspropaganda

– Det är detta miljörörelsen, miljöaktivister och politiska partier som Miljöpartiet och Centerpartiet skapar hos våra svenska barn och ungdomar genom sin domedagspropaganda om klimatnödläge.

Det framhåller Martin Kinnunens som är SD:s miljöpolitiska talesperson och Clara Aranda som är riksdagsledamot i socialutskottet för SD.

SD-duon hänvisar till en studie som visar att 8 av 10 unga upplever klimatångest som bland annat påverkar sättet de äter och sover på.

Fokus där det gör mest nytta

– Samtidigt står Sverige för en mycket liten del av utsläppen framhäver de båda SD-politikerna.

– Klimatförändringar är ett globalt problem. Offentliga medel som avsätts för att bekämpa klimatförändringar bör riktas dit där de gör mest nytta.
– Fokus behöver istället ligga på att arbeta för lösningar i den fortsatta hanteringen av klimatfrågan, detta gör vi primärt globalt. Inget blir bättre av att barn och ungdomar i Sverige mår sämre, understryker SD-politikerna.
Anser att SD har fel

Miljöpartiet menar å sin sida att SD har fel.

– All erfarenhet visar att SD har fel – Sverige har redan haft enormt genomslag de senaste åren. Det var när Sverige, med MP i regering, drev igenom en förändring inom EU:s klimatpolitik som priset på utsläpp ökade mångfaldigt och land efter land började stänga ner kolkraftverk.
Faller som ett korthus

– Om små länder inte har ett ansvar att agera på klimatnödläget bara för att de är små, då behöver inte heller Portugal, Ungern, Serbien, Österrike eller något annat av de drygt 100 länder som har en befolkning på 10 miljoner eller mindre göra något.

– Då faller klimatpolitiken som ett korthus.
– Att SD i stället skulle vilja hantera klimatfrågan globalt är dessutom lögn. Även i Europaparlamentet säger man nämligen nej till alla former av klimatpolitik, svarar Lorentz Tovatt (MP).

Foto: Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen