SVERIGE: Praktgräl om klimatet

2022 05 22

– SD är största hotet mot våra ungas framtid, anser Miljöpartiet.

– MP ser inte ens hur de mest basala behoven fungerar, anser Sverigedemokraterna.

Med mindre än fyra månader till valet har Miljöpartiet och Sverigedemokraterna hamnat i ett praktgräl om klimatet.

SD skapar ångesten

Miljöpartiet anser att Sverigedemokraterna agerar som klimatförnekare.

–  SD låtsas bry sig om unga som oroar sig för klimatet. Men det är den egna politiken som skapar ångesten. SD är nämligen det största hotet mot våra ungas framtid, framhåller MP:s klimatpolitiska talesperson Lorentz Tovatt i Aftonbladet.

Klimatförnekande politik

MP-profilen hänvisar till en studie som framhåller ungdomars klimatångest och kopplar den till att de unga anser att politikerna inte gör tillräckligt för klimatet.

– Det är alltså klimatförnekande politik – i stil med den som SD konsekvent driver – som skapar ångesten, betonar Tovatt.

MP skapar otrygghet

Miljöpartiets utpekande av SD kommer efter att SD gått till angrepp mot MP beträffande att ungdomar får klimatångest på grund av Miljöpartiet.

Sverigedemokraterna poängterar att det skapas otrygghet och rädsla när vuxnas ansvar och problem vältras över på barnen.

Domedagspropaganda

– Det är detta miljörörelsen, miljöaktivister och politiska partier som Miljöpartiet och Centerpartiet skapar hos våra svenska barn och ungdomar genom sin domedagspropaganda om klimatnödläge.

Det framhåller Martin Kinnunens som är SD:s miljöpolitiska talesperson och Clara Aranda som är riksdagsledamot i socialutskottet för SD.

SD-duon hänvisar till en studie som visar att 8 av 10 unga upplever klimatångest som bland annat påverkar sättet de äter och sover på.

Fokus där det gör mest nytta

– Samtidigt står Sverige för en mycket liten del av utsläppen framhäver de båda SD-politikerna.

– Klimatförändringar är ett globalt problem. Offentliga medel som avsätts för att bekämpa klimatförändringar bör riktas dit där de gör mest nytta.
– Fokus behöver istället ligga på att arbeta för lösningar i den fortsatta hanteringen av klimatfrågan, detta gör vi primärt globalt. Inget blir bättre av att barn och ungdomar i Sverige mår sämre, understryker SD-politikerna.
Anser att SD har fel

Miljöpartiet menar å sin sida att SD har fel.

– All erfarenhet visar att SD har fel – Sverige har redan haft enormt genomslag de senaste åren. Det var när Sverige, med MP i regering, drev igenom en förändring inom EU:s klimatpolitik som priset på utsläpp ökade mångfaldigt och land efter land började stänga ner kolkraftverk.
Faller som ett korthus

– Om små länder inte har ett ansvar att agera på klimatnödläget bara för att de är små, då behöver inte heller Portugal, Ungern, Serbien, Österrike eller något annat av de drygt 100 länder som har en befolkning på 10 miljoner eller mindre göra något.

– Då faller klimatpolitiken som ett korthus.
– Att SD i stället skulle vilja hantera klimatfrågan globalt är dessutom lögn. Även i Europaparlamentet säger man nämligen nej till alla former av klimatpolitik, svarar Lorentz Tovatt (MP).

Foto: Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen


Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen