SVERIGE: Rikspolischefen kommenterar Tidöavtalet

2022 10 26

Tidöavtalet innehåller bland annat reformförslag som visitationszoner, anonyma vittnen och utökad kameraövervakning.

Nu kommenterar Sveriges rikspolischef Anders Thornberg högerpartiernas överenskommelse.

– Jag pekar inte ut någon enskild åtgärd, jag tycker det är viktigt att alla förslag utreds och prövas noggrant. Inriktningen ser bra ut, säger han till Dagens Nyheter.

Samarbete med Danmark

Flera av förslagen i Tidöavtalet är inspirerade av dansk praxis. 

Polisen i Sverige har enligt Thornberg redan tätt samarbete med Danmark, men han menar att det inte innebär att danska förhållningssätt fungerar perfekt här i Sverige.

– Allt går inte att applicera rakt av. Vi har en delvis annorlunda situation och måste skruva på våra arbetsmetoder på många fronter. Dagens situation med unga, känslostyrda gärningsmän utan konsekvenstänk kräver att vi ställer om, säger han enligt DN.

60 sidor långt

Tidöavtalet presenterades den 14 oktober i år och är en överenskommelse av reformförslag som stöttas av Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna.

Avtalet är över 60 sidor långt och innehållet ska enligt partierna “lösa de stora samhällsproblemen i Sverige”, rapporterar SVT.

Avtalet innehåller knappt 200 reformförslag.

Önskar preventiva tvångsmedel

Thornberg eftersöker utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel.

Det innebär bland annat användning av hemlig avlyssning i förebyggande syfte.

– Att få tillgång till mer krypterad information skulle hjälpa oss otroligt mycket i kampen mot den organiserade brottsligheten och med att få stopp på våldsspiralen, säger rikspolischefen, uppger DN.

Flera nya reformförslag

I Tidöavtalet finns många förslag kring kriminalitet och integration som väntas bli utredda den kommande tiden.

Där finns bland annat möjligheten att utvisa gängkriminella som saknar svenskt medborgarskap utan att de dömts för brott.

Ett annat förslag handlar om skärpta krav för svenskt medborgarskap och en utredning om krav på egenförsörjning.

Foto: Moderaterna resp Polisen

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen