SVERIGE: Risk för prisras – över hälften av alla villaägare påverkas

2022 11 18

Över hälften av Sveriges villaägare bor i områden som riskerar att bli särskilt utsatta för naturkatastrofer på grund av klimatförändringar.  

Nu varnar banker och försäkringsbolag för att husens värde drastiskt kan sjunka.

– Vissa objekt kan sjunka kraftigt i värde som en konsekvens av det som sker, säger Axel Wallin, hållbarhetschef på SBAB, till DN.

Enligt en ny kartläggning från banken finns det tio riskområden, bland annat mycket tätbefolkade delar av Sverige som Skånes och Hallands kuster, Mälardalen och Götaälvdalen. 

Oro i försäkringsbranschen

Risken för översvämningar har ökat som en följd av klimatförändringarna.

I augusti 2021 förstördes egendom för minst 1,6 miljarder efter ett kraftigt skyfall i Dalarna och Gävleborg. I Gävle rapporterades över 161,6 millimeter regn på ett dygn, enligt SMHI.

De ökade riskerna har även skapat oro inom försäkringsbranschen. Flera försäkringsbolag funderar på att sluta erbjuda ersättning för exempelvis översvämningar i vissa utsatta områden, erfar DN.

– Det som hände i Gävle är exakt sådant man ska ha en försäkring till, alltså enskilda stora katastrofer. Men om ett och samma område gång på gång utsätts för samma sak, då måste man fråga sig hur länge det som sker kommer att klassas som plötsligt och oförutsett, säger  Staffan Moberg, klimatexpert på försäkringsbolagens branschorganisation Svensk försäkring, till tidningen.

Han tillägger:

– När den gränsen passeras kommer vi att dra oss ur.  Enskilda villaägare kan inte göra så himla mycket, det är problemet. Jag tror att politiken måste peka ut områden där det inte kommer att vara hållbart att bo i framtiden, så att invånarna blir medvetna om det.

Stor osäkerhet på marknaden

Den framtida utvecklingen på bostadsmarknaden är oviss.  Det visar SBAB:s mätning av knappt 1100 bostadsägares prisförväntningar (HPE) för årets sista kvartal.

– Den absolut största andelen (42 procent) tror att bostadspriserna faller. Av dessa anger 89 procent stigande räntor som orsak till detta. 16 procent tror på en ökning medan 26 procent tror att bostadspriserna kommer att stå stilla, skriver banken.

Osäkerheten om boprisutvecklingen, sett till hur många som svarar ”vet inte”, har aldrig varit så stor som nu, uppger SBAB.

– På ett- respektive treårshorisonten är det 41 respektive 25 procent fler än det historiska snittet som svarat ”vet ej” på frågan om vad de tror om bostadsprisernas utveckling, framhåller banken.

– Att så många svarar att de är osäkra på hur bostadspriserna kommer att utvecklas är signifikativt för hela den situation vi nu befinner oss i. En förklaring kan vara att de stora prognosmakarna har reviderat ned sina prognoser i rask takt och pekat på en annalkande lågkonjunktur, samtidigt som sysselsättningen har fortsatt att stiga och arbetslösheten falla. För hushållen kan det vara svårt att tolka alla olika signaler och bilda sig en egen uppfattning om den ekonomiska utvecklingen, säger Robert Boije, Chefsekonom på SBAB.

Foto: T. Kent 

Text: Redaktionen


06 maj 26

6,5 miljoner svenskar får pengar på kontot – nu på fredag

2026 05 07

Miljontals svenskar får i veckan dela på 8,2 miljarder kronor.

På fredagar kommer pengarna.

Då sätter nämligen Pensionsmyndigheten in 8,2 miljarder kronor till pensionssparares och pensionärers premiepensionskonton.

För de som är nära pensionen blir pengarna tillgängliga inom kort. Redan tre år före riktåldern går det att ta ut premiepension.

Fondrabatter och arvsvinster  

Insättningen omfattas av fondrabatter och arvsvinster. Avdrag har gjorts för premiepensionsavgifter.

– Den som tjänar in allmän pension tjänar också in en del till premiepensionen vars fonder har en rabatterad avgift för att få vara med på fondtorget. Rabatten fördelas nu tillsammans med arvsvinster som betalas ut månadsvis, säger Agneta Claesson, pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten.

Över sex miljoner svenskar

Enligt Pensionsmyndigheten finns det omkring 6,5 miljoner premiepensionssparare i Sverige.

Premiepensionen är en del av den allmänna pensionen. Varje år avsätts 2,5 procent av din lön till pensionsformen. De intjänade pengarna placeras i fonder.

– Om du vill kan du göra ett eget val i premiepensionen. Valet innebär att du väljer i vilka fonder dina premiepensionspengar ska placeras. Om du inte gör ett val placeras din premiepension i det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa, framhåller Pensionsmyndigheten.  

LÄS MER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

FAKTA: Premiepension när du går i pension

- Du kan tidigast ta ut din premiepension tre år före din riktålder och då som ett månadsbelopp. 

- När du går i pension kan du välja att ha kvar dina premiepensionspengar i fondförsäkring eller byta till traditionell försäkring.

- Du kan välja att bara ta ut premiepensionsbeloppet eller bara inkomstpensionen.

- Storleken på månadsbeloppet kan inte höjas, men du kan ändra din uttagsandel så ofta du vill. Du kan välja mellan att ta ut 100 procent, 75, 50 eller 25 procent av ditt månadsbelopp.

- Premiepensionen får man livet ut, precis som inkomstpensionen.

- I vissa fall kan du lägga till ett efterlevandeskydd. Då betalas din premiepension ut till din make/maka/registrerade partner/sambo om du avlider.

Källa: Pensionsmyndigheten

LÄS OCKSÅ: Nytt förbud på flygplatser aktuellt

Foto: Firmbee

Text: Redaktionen


6 maj 2026

Hemlig tunnel upptäckt i Europa – trodde inte den fanns på riktigt

2026 05 07

Under flera decennier har folk trott att allting var en myt.

Enligt ryktena ska det finnas ett hemligt nätverk av underjordiska tunnlar under den byn Bloxham i brittiska Oxfordshire.

Få har kanske egentligen trott på det, och historierna har avfärdats som hörsägen.

Tills nu.

Efter en rad anmärkningsvärda genombrott har nu forskare och entusiaster kunnat bekräfta de mytomspunna tunnlarna, rapporterar Daily Mail.

– Vi tror verkligen att det finns ett helt komplex av dessa tunnlar, säger Dave Green, ordförande för Bloxham Underground Tunnel Society, till tidningen.

Från medeltiden

Enligt legenden finns det ett stort nätverk av tunnlar under Bloxham. En del hävdar att de användes av munkar och präster under medeltiden, andra att de utgjort flyktvägar eller använts till smuggling.

Inga bevis för gångarna har dock funnits, fram tills nu.

Den första upptäckten gjordes bakom en liten dörr inbäddad i en trädgårdsmur.

Tunneln visade sig vara tolv meter lång.

– Men det fanns andra kanaler som ledde ut från den och som hade blockerats, säger Dave Green.

ANDRA LÄSER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Kammare och grottor

I mars tidigare i år hittade ytterligare en tunnel. Den upptäcktes av en slump efter att marken gett vika under förberedelserna till ett garagebygge.

– Den var 40 meter långt. Men det fanns också kammare och stora grottor som jag kunde se ovanför spillrorna, säger Dave Green.

Entusiasten tror att tunnlarna kan vara så gamla som 500 år. I de underjordiska gången har man även träffat på djurben. Däribland vad man tror är en kronhjortskalle, vilket gör fyndet än mer häpnadsväckande – kronhjortar har knappt funnits i området på hundratals år.

ANDRA LÄSER: Nytt förbud på flygplatser aktuellt

Arkivfoto: V Lee Bird

Text: Redaktionen