SVERIGE: Risk för prisras – över hälften av alla villaägare påverkas

2022 11 18

Över hälften av Sveriges villaägare bor i områden som riskerar att bli särskilt utsatta för naturkatastrofer på grund av klimatförändringar.  

Nu varnar banker och försäkringsbolag för att husens värde drastiskt kan sjunka.

– Vissa objekt kan sjunka kraftigt i värde som en konsekvens av det som sker, säger Axel Wallin, hållbarhetschef på SBAB, till DN.

Enligt en ny kartläggning från banken finns det tio riskområden, bland annat mycket tätbefolkade delar av Sverige som Skånes och Hallands kuster, Mälardalen och Götaälvdalen. 

Oro i försäkringsbranschen

Risken för översvämningar har ökat som en följd av klimatförändringarna.

I augusti 2021 förstördes egendom för minst 1,6 miljarder efter ett kraftigt skyfall i Dalarna och Gävleborg. I Gävle rapporterades över 161,6 millimeter regn på ett dygn, enligt SMHI.

De ökade riskerna har även skapat oro inom försäkringsbranschen. Flera försäkringsbolag funderar på att sluta erbjuda ersättning för exempelvis översvämningar i vissa utsatta områden, erfar DN.

– Det som hände i Gävle är exakt sådant man ska ha en försäkring till, alltså enskilda stora katastrofer. Men om ett och samma område gång på gång utsätts för samma sak, då måste man fråga sig hur länge det som sker kommer att klassas som plötsligt och oförutsett, säger  Staffan Moberg, klimatexpert på försäkringsbolagens branschorganisation Svensk försäkring, till tidningen.

Han tillägger:

– När den gränsen passeras kommer vi att dra oss ur.  Enskilda villaägare kan inte göra så himla mycket, det är problemet. Jag tror att politiken måste peka ut områden där det inte kommer att vara hållbart att bo i framtiden, så att invånarna blir medvetna om det.

Stor osäkerhet på marknaden

Den framtida utvecklingen på bostadsmarknaden är oviss.  Det visar SBAB:s mätning av knappt 1100 bostadsägares prisförväntningar (HPE) för årets sista kvartal.

– Den absolut största andelen (42 procent) tror att bostadspriserna faller. Av dessa anger 89 procent stigande räntor som orsak till detta. 16 procent tror på en ökning medan 26 procent tror att bostadspriserna kommer att stå stilla, skriver banken.

Osäkerheten om boprisutvecklingen, sett till hur många som svarar ”vet inte”, har aldrig varit så stor som nu, uppger SBAB.

– På ett- respektive treårshorisonten är det 41 respektive 25 procent fler än det historiska snittet som svarat ”vet ej” på frågan om vad de tror om bostadsprisernas utveckling, framhåller banken.

– Att så många svarar att de är osäkra på hur bostadspriserna kommer att utvecklas är signifikativt för hela den situation vi nu befinner oss i. En förklaring kan vara att de stora prognosmakarna har reviderat ned sina prognoser i rask takt och pekat på en annalkande lågkonjunktur, samtidigt som sysselsättningen har fortsatt att stiga och arbetslösheten falla. För hushållen kan det vara svårt att tolka alla olika signaler och bilda sig en egen uppfattning om den ekonomiska utvecklingen, säger Robert Boije, Chefsekonom på SBAB.

Foto: T. Kent 

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen