Sverige riskerar jättesmäll: ”290 miljarder kronor”

2025 10 07

En minskad reduktionsplikt och sänkt skatt på drivmedel har lett till ökade utsläpp från transportsektorn.

Bland annat väntas Sverige missa det så kallade ESR-målet (växthusgaser som omfattas av EU:s ansvarsförordning) med hela 4,3 miljoner ton växthusgaser, rapporterar SVT.

Ett misslyckande som kan bli en dyr historia.

Enligt en uträkning från Irlands klimatpolitiska råd kan länder som missar målet tvingas betala mellan 90 och 290 miljarder kronor.

– Det handlar om kostnader för utsläppskrediter som man skulle tvingas köpa av de länder som överträffar sina mål, rapporterar SR Ekot.

Medger: Kan bli dyrt

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) medger att det kan bli dyrt för Sverige om EU:s klimatmål inte uppfylls.

– Men det är inte straffavgifter som oroar oss, det är global uppvärmning. Sverige ska ta sitt ansvar och bidra till Parisavtalet, säger hon till radion.

LÄS MER: Trumpmynt lanseras – se bilderna här

Här är klimatmålen  

Exempel på EU:s klimatmål:

- Utsläppen av växthusgaser ska minska med 55 procent fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer.

- Den slutliga energianvändningen ska minska med minst 11,7 procent jämfört med prognoserna för 2030.

- Utbyggnaden av förnybar energi ska påskyndas för att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 42,5 procent men helst 45 procent till 2030.

Sverige har å sin sida tre nationella etappmål:

- Utsläppen år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990.

- Utsläppen år 2030 bör vara 63 procent lägre än utsläppen år 1990.

- Utsläppen år 2040 bör vara 75 procent lägre än utsläppen år 1990.

Det långsiktiga målet är att utsläppen av växthusgaser ska vara nettonoll senast 2045. Därefter ska Sverige ha negativa utsläpp.

– Målet innebär att utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre senast år 2045 än utsläppen år 1990. De kvarvarande utsläppen ned till noll kan uppnås genom så kallade kompletterande åtgärder. För att nå målet får även avskiljning och lagring av koldioxid av fossilt ursprung räknas som en åtgärd där rimliga alternativ saknas, framhåller Naturvårdsverket.

LÄS OCKSÅ: Svensk fotbollsklubb begärs i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

JUST NU: Akut larm om 700 000 svenskar

2025 10 15

Tidöpartierna planerar en stor bidragsreform som bland annat omfattar förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden – i syfte att minska bidragsberoendet.

Men nu slår Sveriges Stadsmissioner larm om att reformen riskerar att få allvarliga konsekvenser.

Larm om 700 000 svenskar

Siffror från SCB visar att nästan 700 000 människor i Sverige levde i materiell och social fattigdom 2024, vilket är nästan dubbelt så många som 2021, framhåller Sveriges Stadsmissioner i en debattartikel i DN.

Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, menar att regeringens bidragsreform kommer att förvärra en redan svår situation.

– Den nya bidragsreformen kommer att öka fattigdomen, kriminaliteten och den psykiska ohälsan. Den är ett systemskifte – staten drar sig undan ansvaret att skydda människor från fattigdom, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Han vädjar till regeringen att ”värna barns rättigheter” och att ”inte urholka skyddsnätet för familjer”.

– Regeringens förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden nedmonterar Sveriges välfärdsmodell som ska skydda människor i utsatthet från fattigdom. Förslagen drabbar särskilt barnen i familjer som lever i ekonomisk utsatthet och kommer att öka utsattheten, menar Sveriges Stadsmissioners generalsekreterare.

LÄS OCKSÅ: Priset för parkering chockhöjs

”Riskerar öka brottsligheten”

Sveriges Stadsmissioner har tagit hjälp av forskare för att granska reformen i sin nya fattigdomsrapport.

De menar att ytterligare cirka 130 000 kommer att drabbas av fattigdom.

De anser också att bidragsreformen riskerar att ”tvinga ut människor i ett skuggsamhälle”.

– Förslagen riskerar att öka brottsligheten och de ekonomiska och sociala klyftorna mellan inrikes och utrikes födda och utgör ett stort avsteg från den svenska välfärds- och samhällsmodellen, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Men regeringen och Tidöpartierna menar att bidragsreformen är nödvändig för att bryta bidragsberoendet, öka motivationen att arbeta och stärka arbetslinjen.

Tidöpartier vill minska bidragsberoendet

De ser det som en rättvisefråga att det ska löna sig att arbeta – men också som ett sätt att minska människors beroende av välfärden.

– Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande. Både för den som cementeras in i ett bidragsberoende och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet, har äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tidigare sagt i ett uttalande.

Även regeringens stödparti Sverigedemokraterna stödjer bidragsreformen.

– Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle, säger Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg.

LÄS OCKSÅ: Flera matvaror störtdyker i pris - här är hela listan

Foto: Ryoji Iwata

Text: Redaktionen