SVERIGE: Ryska lögner om Gotland

2022 06 13

Ryssland har rätt att försvara ryska ättlingar på Gotland.

Det är ett påstånde som figurerar i ryska medier just nu, rapporterar Gotlands Allehandla.

Ursprunget till den ryska retoriken är en artikel som publicerades på den statskontrollerade tv-kanalen REN TV:s sajt.

Rubriken på artikeln lyder:

”Ryska medborgare/underlydande går med i Nato”.

Anspråk på Gotland enligt rysk lag

Artikelförfattaren skriver om Sveriges ansökan till Nato och vilken betydelse det får för upprustningen på Gotland.

Men en del av artikeln handlar om någonting helt annat. Nämligen Moskvas ”rättmätiga skäl” för att göra anspråk på Gotland.

I artikeln beskrivs det hur ryska ättlingar funnits på ön sedan den ryska invasionen 1808.

Den ryska lagen gör gällande att Ryssland har rätt att ”försvara tidigare medborgare i det ryska imperiet”, fastslår artikelförfattaren.

Historiesyn på steroider

– Det är ett besynnerligt sätt att argumentera. Men å andra sidan har vi ju Vladimir Putin som har suttit på bästa sändningstid och påpekat att eftersom det en gång fanns slaver i Finska viken så har man rätt att ta tillbaka historien. Det är som att historiesynen börjar gå på steroider, säger Carolina Vendil Pallin, Rysslandsexpert och forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, till DN.

Hon anser att artikeln inte bör tas på för stort allvar.

– Jag tror man kan se det som ett led i att försöka bygga den här patriotiska yran som fanns efter annekteringen av Krim. Det är ju bara det att den här gången har angreppskriget inte varit lika framgångsrikt.

Fakta Försvarsmaktens verksamhet på Gotland

Förutom de enheter som tillhör Gotlands regemente finns även andra förband permanent på Gotland.
Gotland hör formellt till Militärregion mitt. Regementsstaben fungerar även som MR-stab och har det övergripandet ansvaret att stödja och samordna verksamheten som sker inom det geografiska området.
Den 1 januari 2020 blev 18:e stridsgruppen en del av Gotlands regemente P 18 och fick namnet 181:a pansarbataljonen. Den består av ett mekaniserat kompani och ett trosskompani med mestadels heltidsanställda soldater och ett stridsvagnskompani där de flesta tjänstgör tidvis.
Gotlandsbataljonens, även kallad 32:a hemvärnsbataljonen, område omfattar Gotland. Majoriteten av all personal i förbandet är hemmahörande på ön. Bataljonen har uppgifter både på land och i skärgård. Bataljonen tillhör Gotlands regemente, P 18.
Utbildningsgrupp Gotland har som uppgift att stödja hemvärnsförband på Gotland med resurser för utbildning och administration. De stödjer också de frivilliga försvarsorganisationerna.
Flygvapnet har sedan slutet av 1950-talet varit verksamt på Gotland. Från 2002 har basen tillhört Blekinge flygflottilj, F 17, med benämningen F 17 Gotland. Där finns personal för bland annat flygunderhåll, sambands- och informationstjänst samt brand och räddningsresurser.
Sjöinformationskompaniet har till uppgift att leverera en sjölägesbild samt stödja marina förband som befinner sig på Gotland. Sjöinformationscentralen i Visby är också en samlingspunkt för samverkan mellan myndigheter på Gotland
Försvarsmaktens logistik (FMLOG) har kontinuerligt haft en servicepunkt på Gotland med fast bemanning som bland annat servar förband med godshantering, övningsmateriel och kläder. Även Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband, FMTIS, finns på Gotland för service och underhåll av olika kommunikations- och informationssystem.
Källa: Försvarsmakten

Foto: President of Russia Office resp Försvarsmakten

Text: Redaktionen

UPPMANINGEN TILL SD: Hämnas

2025 11 26

SD:s väljare skickar en tydlig signal till partiet.

Relationen mellan Tidöpartierna, inte minst mellan SD och L, har varit kaotisk den senaste tiden.

Detta har väckt reaktioner bland SD-väljare – som nu vill att partiet hämnas.

Vill att SD hämnas

Liberalerna säger tvärnej till att släppa in Sverigedemokraterna i en eventuell högerregering efter valet.

SD:s väljare vill att Åkessons parti ska svara på detta – genom att ge igen med samma mynt, enligt en ny undersökning från DN/Ipsos.

Undersökningen visar att SD-väljare vill att partiet ska säga nej till att ge L ministerposter i en framtida regering.

Endast var sjunde SD-väljare vill ha med L i nästa regering, medan var fjärde bara kan tänka sig det om det är absolut nödvändigt.

– Det kan nog ses som en direkt konsekvens av Simona Mohamssons besked i regeringsfrågan, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

LÄS OCKSÅ: Populär julmat rusar i pris - 1 200 procent dyrare

Tidöväljare föredrar SD

Enligt undersökningen har SD-väljares sympati för L minskat sedan förra valet, och L-ledaren Simona Mohamssons bestämda nej till SD-ministrar tycks irritera många sverigedemokrater.

Mätningen visar dessutom att Tidöväljare överlag hellre vill se SD i regeringen än L.

Bland L-väljarna själva säger dock majoriteten nej till SD i regeringen. Fler L-väljare är villiga att släppa fram S än att släppa fram SD.

Tungt för Mohamsson

Liberalerna har det dock väldigt tufft i opinionen just nu.

En mätning från Novus som släpptes i morse visar att förtroendet för partiledaren Simona Mohamsson ligger på 4 procent, vilket ger henne en bottenplacering i förtroenderankingen trots att det är en ökning med en procentenhet jämfört med oktobermätningen.

Samtidigt har förtroendet för Jimmie Åkesson ökat, framför allt bland väljare som röstar på regeringspartierna.

29 procent av väljarna har förtroende för Åkesson, vilket innebär att han har det tredje största förtroendet efter Magdalena Andersson (S) och Ulf Kristersson (M).

– Uppgången för Åkesson är bland regeringspartiernas sympatisörer, där nu 47 procent har förtroende för honom. I oktober var det 35 procent av regeringspartiernas sympatisörer som hade förtroende för honom, skriver Novus i sin analys.

LÄS OCKSÅ: Omtyckt restaurangkedja riskerar konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Kreml går emot USA – bistra ordvalet avslöjar

2025 11 26

USA har gjort ”enorma framsteg” i förhandlingarna om ett fredsavtal i Ukraina.

Det framhöll Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt under tisdagen.

– Under den senaste veckan har USA gjort enorma framsteg mot ett fredsavtal genom att föra både Ukraina och Ryssland till förhandlingsbordet, skrev hon i ett inlägg på X.

Kreml ger helt annan beskrivning

President Trump har gjort liknande uttalanden om fredsförhandlingarna.

Men den amerikanska optimismen delas inte av Ryssland.

Det framgår av ett färskt uttalande från Kremls talesperson Dmitrij Peskov. Han kallar framstegen i förhandlingarna för ”blygsamma”.

Peskov utdelar det svala omdömet i samband med att han kommenterar det läckta samtalet mellan USA:s särskilda sändebud, Steve Witkoff, och Vladimir Putins utrikespolitiska rådgivare, Jurij Usjakov.

– De röster som nu kräver Witkoffs avskedande syftar sannolikt främst till att störa de blygsamma framstegen som gjorts för att nå en överenskommelse genom förhandlingar, säger Peskov enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

LÄS MER: Ukrainska elitstyrkor slår tillbaka

Trump och Kreml slår tillbaka mot kritiken

I det läckta samtalet ger Witkoff råd till sin ryske motpart om hur denne bäst kan sälja in Rysslands ståndpunkter till president Trump. Efter läckan har Witkoff anklagats för att stå på Kremls sida och röster har höjts för hans avgång.

Dmitrij Peskov avfärdar kritiken.

Han hänvisar till president Trump som kallat samtalet för en ”standardgrej” under en förhandlingsprocess.

– Som president Trump själv sagt, detta är något som ingår i en förhandlares dagliga arbete, säger Peskov.

LÄS OCKSÅ:

Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Natochefen sätter ned foten – trotsar USA och Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen