SVERIGE: Ryska lögner om Gotland

2022 06 13

Ryssland har rätt att försvara ryska ättlingar på Gotland.

Det är ett påstånde som figurerar i ryska medier just nu, rapporterar Gotlands Allehandla.

Ursprunget till den ryska retoriken är en artikel som publicerades på den statskontrollerade tv-kanalen REN TV:s sajt.

Rubriken på artikeln lyder:

”Ryska medborgare/underlydande går med i Nato”.

Anspråk på Gotland enligt rysk lag

Artikelförfattaren skriver om Sveriges ansökan till Nato och vilken betydelse det får för upprustningen på Gotland.

Men en del av artikeln handlar om någonting helt annat. Nämligen Moskvas ”rättmätiga skäl” för att göra anspråk på Gotland.

I artikeln beskrivs det hur ryska ättlingar funnits på ön sedan den ryska invasionen 1808.

Den ryska lagen gör gällande att Ryssland har rätt att ”försvara tidigare medborgare i det ryska imperiet”, fastslår artikelförfattaren.

Historiesyn på steroider

– Det är ett besynnerligt sätt att argumentera. Men å andra sidan har vi ju Vladimir Putin som har suttit på bästa sändningstid och påpekat att eftersom det en gång fanns slaver i Finska viken så har man rätt att ta tillbaka historien. Det är som att historiesynen börjar gå på steroider, säger Carolina Vendil Pallin, Rysslandsexpert och forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, till DN.

Hon anser att artikeln inte bör tas på för stort allvar.

– Jag tror man kan se det som ett led i att försöka bygga den här patriotiska yran som fanns efter annekteringen av Krim. Det är ju bara det att den här gången har angreppskriget inte varit lika framgångsrikt.

Fakta Försvarsmaktens verksamhet på Gotland

  • Förutom de enheter som tillhör Gotlands regemente finns även andra förband permanent på Gotland.
  • Gotland hör formellt till Militärregion mitt. Regementsstaben fungerar även som MR-stab och har det övergripandet ansvaret att stödja och samordna verksamheten som sker inom det geografiska området.
  • Den 1 januari 2020 blev 18:e stridsgruppen en del av Gotlands regemente P 18 och fick namnet 181:a pansarbataljonen. Den består av ett mekaniserat kompani och ett trosskompani med mestadels heltidsanställda soldater och ett stridsvagnskompani där de flesta tjänstgör tidvis.
  • Gotlandsbataljonens, även kallad 32:a hemvärnsbataljonen, område omfattar Gotland. Majoriteten av all personal i förbandet är hemmahörande på ön. Bataljonen har uppgifter både på land och i skärgård. Bataljonen tillhör Gotlands regemente, P 18.
  • Utbildningsgrupp Gotland har som uppgift att stödja hemvärnsförband på Gotland med resurser för utbildning och administration. De stödjer också de frivilliga försvarsorganisationerna. 
  • Flygvapnet har sedan slutet av 1950-talet varit verksamt på Gotland. Från 2002 har basen tillhört Blekinge flygflottilj, F 17, med benämningen F 17 Gotland. Där finns personal för bland annat flygunderhåll, sambands- och informationstjänst samt brand och räddningsresurser.
  • Sjöinformationskompaniet har till uppgift att leverera en sjölägesbild samt stödja marina förband som befinner sig på Gotland. Sjöinformationscentralen i Visby är också en samlingspunkt för samverkan mellan myndigheter på Gotland
  • Försvarsmaktens logistik (FMLOG) har kontinuerligt haft en servicepunkt på Gotland med fast bemanning som bland annat servar förband med godshantering, övningsmateriel och kläder. Även Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband, FMTIS, finns på Gotland för service och underhåll av olika kommunikations- och informationssystem.
  • Källa: Försvarsmakten

Foto: President of Russia Office resp Försvarsmakten

Text: Redaktionen


23 sep 2026

S-ledarens första regeringsbesked

2026 09 23

Socialdemokraterna kommer att få ihop en ny regering för Sverige.

Så lyder beskedet från Magdalena Andersson (S) på onsdagseftermiddagen.

Det är första gången som S-ledaren kommenterar en eventuell regeringsbildning efter att ha fått sonderingsuppdraget från talmannen i fredags.

– Jag har haft bra samtal med flera, eller de flesta, av partiledarna i Sveriges riksdag, säger Andersson till SR.

Beskedet: "Ja"

Under eftermiddagen har Magdalena Andersson haft möte med Moderatledaren Ulf Kristersson, som i torsdags meddelade att han avgår som statsminister.

Enligt S-ledaren har de pågående samtalen gett “en bra bild över vilka partier som det är meningsfullt att fortsätta samtalen med”. Hon har tidigare sagt att hon ska tala med sex partier, vilket betyder samtliga riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna.

På frågan om S kommer få ihop en regering ger Andersson ett kort svar.

– Ja, säger partiledaren.

Bildar "kartell"

Tidigare idag meddelade Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterparitet och Centerpartiet om att de fyra partierna bildat en “kartell” i riksdagen. Samarbetet handlar om vilka som ska ta plats i riksdagens utskott och vilka som ska bli nya talmän.

– Vi går ihop och bildar kartell. Våra 176 mandat ska ställas mot Tidös 173, för då får vi majoritet i alla utskott, säger Socialdemokraternas gruppledare Lena Hallengren till DN.

Läs också: Vindkraft stoppas i Sverige

Vill inte ha Norlén

Enligt Lena Hallengren är det “självklart” att nuvarande talman Andreas Norlén inte ska sitta kvar på sin post. 

Det är Tidös kandidat. Vi backade upp honom sist för att det inte skulle bli en sverigedemokratisk talman. 

Hallengren menar att S, i egenskap av att vara största parti, bör ha talmansposten.

Läs mer: S lovar satsning för 500 000 svenskar – ”det första vi ska göra”

Arkivfoto: Socialdemokraterna, pressträff

Text: Redaktionen


23 sep 26

UPPGIFTER: Så kan högersidan vinna valet

2026 09 23

Det misstänkta valfusket i Borlänge skulle kunna leda till ett omval i Region Dalarna.

Det skulle innebära att 223 713 röstberättigade personer i regionen behöver rösta på nytt i riksdagsvalet.  

Om scenariot blir verklighet finns det en realistisk möjlighet för Tidöpartierna att vinna valet. Det uppger matematikern och nationalekonomen Gustav Karreskog Rehbinder, som är grundare av det statistiska prognosföretaget Vera Policy.

– Det är inte det mest sannolika, men det är inte omöjligt, säger han till Aftonbladet.

Karreskog Rehbinder hänvisar till att ett liknande resultat som i valet skulle innebära att ett mandat skiftar från MP till SD. Detta beror på att utjämningsmandaten i ett sådant läge fördelas som vanliga valkretsmandat.

Isak Kupersmidt, doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, gör samma bedömning.

– Vid ett omval fördelas alla mandat, inklusive valkretsens utjämningsmandat utifrån resultatet i valkretsen. Ingen nationell omräkning görs. Dalarna har 9 fasta och 2 utjämningsmandat, skriver han på X och tillägger:

– Det innebär att även vid samma resultat kan mandaten fördelas om. I det här fallet skulle SD ta ett mandat från MP. Allt som behövs är alltså att regeringssidan vinner över ett mandat till för att återfå majoriteten.

Liberalerna pekas ut

Dessutom skulle ytterligare ett mandat kunna skifta till Tidö om L går framåt, samtidigt som V, S eller C backar.

– Kortaste vägen för L att ta ett mandat från andra sidan, och där med ge Regeringen förnyad majoritet, skulle vara att vinna över 1387 väljare from V och 462 väljare från S. Det motsvarar en väljarrörelse på knappt en procent i valkretsen, framhåller Kupersmidt.

Läs mer: ”Hushållen är inte redo” – Ica uppmanar hela Sverige

Mycket osäkert

Huruvida ett omval kan bli aktuellt i Dalarna är mycket osäkert.

Enligt Erik Wångmar, statsvetare vid Linnéuniversitetet, finns det en omständighet som kan bli avgörande. 

– Om det bara är personkryssen det har fuskats med så är det tveksamt om det skulle bli omval. Men skulle det vara så att det har förekommit otillbörlig valpåverkan även när det gäller att de har valt Vänsterpartiet, då skulle det ju kunna bli ett omval i den valkretsen, säger han till Aftonbladet.

Läs också: Vindkraft stoppas i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen