SVERIGE: Ryska lögner om Gotland

2022 06 13

Ryssland har rätt att försvara ryska ättlingar på Gotland.

Det är ett påstånde som figurerar i ryska medier just nu, rapporterar Gotlands Allehandla.

Ursprunget till den ryska retoriken är en artikel som publicerades på den statskontrollerade tv-kanalen REN TV:s sajt.

Rubriken på artikeln lyder:

”Ryska medborgare/underlydande går med i Nato”.

Anspråk på Gotland enligt rysk lag

Artikelförfattaren skriver om Sveriges ansökan till Nato och vilken betydelse det får för upprustningen på Gotland.

Men en del av artikeln handlar om någonting helt annat. Nämligen Moskvas ”rättmätiga skäl” för att göra anspråk på Gotland.

I artikeln beskrivs det hur ryska ättlingar funnits på ön sedan den ryska invasionen 1808.

Den ryska lagen gör gällande att Ryssland har rätt att ”försvara tidigare medborgare i det ryska imperiet”, fastslår artikelförfattaren.

Historiesyn på steroider

– Det är ett besynnerligt sätt att argumentera. Men å andra sidan har vi ju Vladimir Putin som har suttit på bästa sändningstid och påpekat att eftersom det en gång fanns slaver i Finska viken så har man rätt att ta tillbaka historien. Det är som att historiesynen börjar gå på steroider, säger Carolina Vendil Pallin, Rysslandsexpert och forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, till DN.

Hon anser att artikeln inte bör tas på för stort allvar.

– Jag tror man kan se det som ett led i att försöka bygga den här patriotiska yran som fanns efter annekteringen av Krim. Det är ju bara det att den här gången har angreppskriget inte varit lika framgångsrikt.

Fakta Försvarsmaktens verksamhet på Gotland

Förutom de enheter som tillhör Gotlands regemente finns även andra förband permanent på Gotland.
Gotland hör formellt till Militärregion mitt. Regementsstaben fungerar även som MR-stab och har det övergripandet ansvaret att stödja och samordna verksamheten som sker inom det geografiska området.
Den 1 januari 2020 blev 18:e stridsgruppen en del av Gotlands regemente P 18 och fick namnet 181:a pansarbataljonen. Den består av ett mekaniserat kompani och ett trosskompani med mestadels heltidsanställda soldater och ett stridsvagnskompani där de flesta tjänstgör tidvis.
Gotlandsbataljonens, även kallad 32:a hemvärnsbataljonen, område omfattar Gotland. Majoriteten av all personal i förbandet är hemmahörande på ön. Bataljonen har uppgifter både på land och i skärgård. Bataljonen tillhör Gotlands regemente, P 18.
Utbildningsgrupp Gotland har som uppgift att stödja hemvärnsförband på Gotland med resurser för utbildning och administration. De stödjer också de frivilliga försvarsorganisationerna.
Flygvapnet har sedan slutet av 1950-talet varit verksamt på Gotland. Från 2002 har basen tillhört Blekinge flygflottilj, F 17, med benämningen F 17 Gotland. Där finns personal för bland annat flygunderhåll, sambands- och informationstjänst samt brand och räddningsresurser.
Sjöinformationskompaniet har till uppgift att leverera en sjölägesbild samt stödja marina förband som befinner sig på Gotland. Sjöinformationscentralen i Visby är också en samlingspunkt för samverkan mellan myndigheter på Gotland
Försvarsmaktens logistik (FMLOG) har kontinuerligt haft en servicepunkt på Gotland med fast bemanning som bland annat servar förband med godshantering, övningsmateriel och kläder. Även Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband, FMTIS, finns på Gotland för service och underhåll av olika kommunikations- och informationssystem.
Källa: Försvarsmakten

Foto: President of Russia Office resp Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Regeringsfrågan: Kristersson går emot Busch

2026 10 14

I går lanserades ett nytt regeringsalternativ.

Magdalena Andersson (S) kommer av allt att döma inte att få tillräckligt med stöd i morgondagens omröstning för att bli vald till statsminister i en S-regering.

Till nästa sonderingsuppdrag finns nu ett nytt regeringsalternativ, uppgav Ebba Busch (KD) på tisdagen. Enligt partiledaren har hon målet att bilda en mitten-högerregering och för samtal med både C och SD.

Nu låter det annorlunda.

Åtminstone från statsminister Ulf Kristersson (M). Han förnekar att några förhandlingar om en höger-mittenregering alls äger rum.

– Det finns inga sådana förhandlingar. Vi pratar förstås med alla hela tiden, säger Kristersson till SvD.

Kristersson: Inga förutsättningar

Efter valet har Ulf Kristersson flera gånger sagt att det finns en “icke-socialistisk majoritet” och då syftat på Tidöpartierna samt Centerpartiet. Men enligt M-ledaren saknas förutsättningar för att han ska kunna bilda regering och bli statsminister på nytt.

– Så länge det är 176 mandat som pekar på en socialdemokratiskt ledd regering så finns det inte parlamentariska förutsättningar för en icke-socialistisk regering. Om det skulle förändras så står jag beredd, säger Kristersson enligt DN.

"Slösar tålamodet"

Ulf Kristersson vill dock inte kommentera om han vill ha sonderingsuppdraget av talmannen om, eller när, Andersson röstas ned imorgon.

– Det här handlar om att seriöst pröva en regering som kan tolereras och väljas av Sveriges riksdag, och det måste alltid börja i mandatfördelningen. Att slänga bort omröstningar som man vet misslyckas är att slösa på svenska folkets tålamod, säger partiledaren.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Busch: Söker möjligheten

Ebba Busch höger-mitten-alternativ lanserades efter att hon förra veckan träffat C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist för ett bastubad. Mötet avhandlade bland annat valresultatet och möjligheterna att bilda en ny regering, enligt Busch.

– Det är en del av vårt sätt att försöka vara konstruktiva och ha bra samtal med de partier där vi har gemensamma frågor som vi skulle kunna samarbeta kring, där jag såklart också söker en möjlighet för en mitten-högerregering, sade hon till Di igår.

Läs också: En matkedja har fler kunder än någonsin

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

“Är ni så dumma?” – Putin officiellt varnad

2026 10 14

– Ryssland kan attackera Nato. Jag är inte säker på att vi kan avskräcka galningen.

Så säger Martin Herem, Estlands nya försvarsminister, och syftar på Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Om deras första attack blir mot Estland är jag inte säker på. Det kan vara Lettland eller någon annanstans. De vill uppnå inflytande. De behöver makt, säger Herem i en intervju med European Pravda.

Varnas av Natochefen

Utspelet kommer i samma veva som Natos generalsekreterare Mark Rutte är på besök i Estland. Under ett tal i Tallin tar han upp säkerhetsfrågan och hotet mot medlemsländerna i försvarsalliansen.

Enligt Natochefen finns i dagsläget inget “överhängande hot” mot Natos territorium.

Men.

Putin är officiellt varnad.

– Naturligtvis, exakt vad vi kommer att göra om ryssarna är dumma nog att attackera, det får ni se då, säger Rutte enligt Sky News.

– Jag kommer inte att gå in på detaljer. Men ni kan vara säkra på att vi kommer att försvara oss.

Sverige rycker in

Mark Rutte understryker också att Nato aldrig kommer att vara den som går till attack.

– Vi är en försvarsallians och vill skydda vår livsstil, våra intressen och våra värderingar, säger generalsekreteraren.

Talet kommer i samband med att fler varningar hörs om säkerhetsläget i Europa. I september gick den danska försvarsunderrättelsetjänsten, FE, ut med att man nyligen dokumenterat tio allvarliga incidenter i Europa, bland annat drönarupptäckten vid Leipzigs flygplats i Tyskland.

Läs mer: ”Tiden är inne” – Natojätte slår larm

FE gör bedömningen att Ryssland under de kommande månaderna kommer att intensifiera hybridkriget med “mer frekventa attacker” mot väst och Nato. Dessutom med "större konsekvenser för de drabbade länderna än tidigare”.

Nato har även nyligen stärkt försvaret i östra Europa. Bland annat ska Sverige skicka Patriotluftvärn och bidra med stridsflyg till en Natoinsats vid den polska östgränsen i december, ett besked som kom så sent som förra veckan.

– Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Läs mer: Kaos i Ryssland – smäller om och om igen

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen