SVERIGE: Ryska lögner om Gotland

2022 06 13

Det är ett påstånde som figurerar i ryska medier just nu, rapporterar Gotlands Allehandla.

Ursprunget till den ryska retoriken är en artikel som publicerades på den statskontrollerade tv-kanalen REN TV:s sajt.

Rubriken på artikeln lyder:

”Ryska medborgare/underlydande går med i Nato”.

Anspråk på Gotland enligt rysk lag

Artikelförfattaren skriver om Sveriges ansökan till Nato och vilken betydelse det får för upprustningen på Gotland.

Men en del av artikeln handlar om någonting helt annat. Nämligen Moskvas ”rättmätiga skäl” för att göra anspråk på Gotland.

I artikeln beskrivs det hur ryska ättlingar funnits på ön sedan den ryska invasionen 1808.

Den ryska lagen gör gällande att Ryssland har rätt att ”försvara tidigare medborgare i det ryska imperiet”, fastslår artikelförfattaren.

Historiesyn på steroider

– Det är ett besynnerligt sätt att argumentera. Men å andra sidan har vi ju Vladimir Putin som har suttit på bästa sändningstid och påpekat att eftersom det en gång fanns slaver i Finska viken så har man rätt att ta tillbaka historien. Det är som att historiesynen börjar gå på steroider, säger Carolina Vendil Pallin, Rysslandsexpert och forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, till DN.

Hon anser att artikeln inte bör tas på för stort allvar.

– Jag tror man kan se det som ett led i att försöka bygga den här patriotiska yran som fanns efter annekteringen av Krim. Det är ju bara det att den här gången har angreppskriget inte varit lika framgångsrikt.

Fakta Försvarsmaktens verksamhet på Gotland

• Förutom de enheter som tillhör Gotlands regemente finns även andra förband permanent på Gotland.
• Gotland hör formellt till Militärregion mitt. Regementsstaben fungerar även som MR-stab och har det övergripandet ansvaret att stödja och samordna verksamheten som sker inom det geografiska området.
• Den 1 januari 2020 blev 18:e stridsgruppen en del av Gotlands regemente P 18 och fick namnet 181:a pansarbataljonen. Den består av ett mekaniserat kompani och ett trosskompani med mestadels heltidsanställda soldater och ett stridsvagnskompani där de flesta tjänstgör tidvis.
• Gotlandsbataljonens, även kallad 32:a hemvärnsbataljonen, område omfattar Gotland. Majoriteten av all personal i förbandet är hemmahörande på ön. Bataljonen har uppgifter både på land och i skärgård. Bataljonen tillhör Gotlands regemente, P 18.
• Utbildningsgrupp Gotland har som uppgift att stödja hemvärnsförband på Gotland med resurser för utbildning och administration. De stödjer också de frivilliga försvarsorganisationerna. 
• Flygvapnet har sedan slutet av 1950-talet varit verksamt på Gotland. Från 2002 har basen tillhört Blekinge flygflottilj, F 17, med benämningen F 17 Gotland. Där finns personal för bland annat flygunderhåll, sambands- och informationstjänst samt brand och räddningsresurser.
• Sjöinformationskompaniet har till uppgift att leverera en sjölägesbild samt stödja marina förband som befinner sig på Gotland. Sjöinformationscentralen i Visby är också en samlingspunkt för samverkan mellan myndigheter på Gotland
• Försvarsmaktens logistik (FMLOG) har kontinuerligt haft en servicepunkt på Gotland med fast bemanning som bland annat servar förband med godshantering, övningsmateriel och kläder. Även Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband, FMTIS, finns på Gotland för service och underhåll av olika kommunikations- och informationssystem.
• Källa: Försvarsmakten

Foto: President of Russia Office resp Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Då får man inte gå på restaurang – ny regel på gång

2026 07 06

Så är åtminstone regeringens förhoppning när man nu går fram med nya hårda regler som innebär att folk skulle kunna stoppas i dörren.

Det handlar om ett förslag om utökade möjligheter till tillträdesförbud för gäster och kunder som inte kan bete sig.

Idag finns möjligheten att porta folk från lokaler öppna för allmänheten, men det nya förslaget innebär att också exempelvis restauranger, hotell, frisörsalonger och caféer ska kunna göra samma sak.

– Den som driver en butik eller annan liknande affärsverksamhet och har besökare i sina lokaler ska kunna känna sig trygg och säker, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) i ett uttalande.

Inte tillräckligt

Det är i en utredning som regeringen tagit emot förslagen, som nu ska ut på remiss. Under en längre tid har verksamheter slagit larm om ordningsstörningar och brott.

Nuvarande regler om tillträdesförbud har inte ansetts vara tillräckligt effektiva.

– Ingen ska behöva acceptera återkommande störningar eller brott i sin verksamhet. Därför välkomnar jag förslagen om effektivare tillträdesförbud, och ser i nästa steg fram emot synpunkter från remissinstanserna, säger Gunnar Strömmer.

Kan portas i fyra veckor

En person ska i huvudsak kunna portas när den begått ett brott “i eller i anslutning till en lokal och brottet påverkar verksamheten”, enligt regeringen. 

Polisen ska även kunna fatta beslut om saken direkt på plats. Då ska tillträdesförbudet gälla direkt och som längst i fyra veckor. 

LÄS OCKSÅ: ”Ingen brist på öl” – ryssar hånar Putins Ryssland

Förslagen, som föreslås träda i kraft den 1 juli 2027, välkomnas av branschorganisationerna.

– Svensk Handel har i flera år påtalat att nuvarande lagstiftning inte uppfyller sitt syfte med att skapa trygga butiksmiljöer. Förslagen som nu presenterats är en tydlig markering om att det ska straffa sig att begå brott eller störa handelsverksamhet, säger Svensk Handels säkerhetschef Nina Jelver i en kommentar.

Hon tillägger:

– Förslaget om att polis ska kunna dela ut tillfälliga tillträdesförbud är efterlängtat av våra medlemmar. Man ska inte behöva vänta veckor på beslut om huruvida en person ska tilldelas tillträdesförbud, varför vi är mycket nöjda med slutsatsen delbetänkandet landar i.

LÄS OCKSÅ: SEB: Glädjebesked för den svenska bostadsmarknaden

Foto: A. Haney resp Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen