SVERIGE: Ryska lögner om Gotland

2022 06 13

Ryssland har rätt att försvara ryska ättlingar på Gotland.

Det är ett påstånde som figurerar i ryska medier just nu, rapporterar Gotlands Allehandla.

Ursprunget till den ryska retoriken är en artikel som publicerades på den statskontrollerade tv-kanalen REN TV:s sajt.

Rubriken på artikeln lyder:

”Ryska medborgare/underlydande går med i Nato”.

Anspråk på Gotland enligt rysk lag

Artikelförfattaren skriver om Sveriges ansökan till Nato och vilken betydelse det får för upprustningen på Gotland.

Men en del av artikeln handlar om någonting helt annat. Nämligen Moskvas ”rättmätiga skäl” för att göra anspråk på Gotland.

I artikeln beskrivs det hur ryska ättlingar funnits på ön sedan den ryska invasionen 1808.

Den ryska lagen gör gällande att Ryssland har rätt att ”försvara tidigare medborgare i det ryska imperiet”, fastslår artikelförfattaren.

Historiesyn på steroider

– Det är ett besynnerligt sätt att argumentera. Men å andra sidan har vi ju Vladimir Putin som har suttit på bästa sändningstid och påpekat att eftersom det en gång fanns slaver i Finska viken så har man rätt att ta tillbaka historien. Det är som att historiesynen börjar gå på steroider, säger Carolina Vendil Pallin, Rysslandsexpert och forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, till DN.

Hon anser att artikeln inte bör tas på för stort allvar.

– Jag tror man kan se det som ett led i att försöka bygga den här patriotiska yran som fanns efter annekteringen av Krim. Det är ju bara det att den här gången har angreppskriget inte varit lika framgångsrikt.

Fakta Försvarsmaktens verksamhet på Gotland

  • Förutom de enheter som tillhör Gotlands regemente finns även andra förband permanent på Gotland.
  • Gotland hör formellt till Militärregion mitt. Regementsstaben fungerar även som MR-stab och har det övergripandet ansvaret att stödja och samordna verksamheten som sker inom det geografiska området.
  • Den 1 januari 2020 blev 18:e stridsgruppen en del av Gotlands regemente P 18 och fick namnet 181:a pansarbataljonen. Den består av ett mekaniserat kompani och ett trosskompani med mestadels heltidsanställda soldater och ett stridsvagnskompani där de flesta tjänstgör tidvis.
  • Gotlandsbataljonens, även kallad 32:a hemvärnsbataljonen, område omfattar Gotland. Majoriteten av all personal i förbandet är hemmahörande på ön. Bataljonen har uppgifter både på land och i skärgård. Bataljonen tillhör Gotlands regemente, P 18.
  • Utbildningsgrupp Gotland har som uppgift att stödja hemvärnsförband på Gotland med resurser för utbildning och administration. De stödjer också de frivilliga försvarsorganisationerna. 
  • Flygvapnet har sedan slutet av 1950-talet varit verksamt på Gotland. Från 2002 har basen tillhört Blekinge flygflottilj, F 17, med benämningen F 17 Gotland. Där finns personal för bland annat flygunderhåll, sambands- och informationstjänst samt brand och räddningsresurser.
  • Sjöinformationskompaniet har till uppgift att leverera en sjölägesbild samt stödja marina förband som befinner sig på Gotland. Sjöinformationscentralen i Visby är också en samlingspunkt för samverkan mellan myndigheter på Gotland
  • Försvarsmaktens logistik (FMLOG) har kontinuerligt haft en servicepunkt på Gotland med fast bemanning som bland annat servar förband med godshantering, övningsmateriel och kläder. Även Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband, FMTIS, finns på Gotland för service och underhåll av olika kommunikations- och informationssystem.
  • Källa: Försvarsmakten

Foto: President of Russia Office resp Försvarsmakten

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Elon Musk i ”fysisk konfrontation”

2025 05 31

Elon Musk uppges ha varit inblandad i en ”fysisk konfrontation”.

Elon Musk har fått mycket uppmärksamhet under sin turbulenta period som rådgivare åt president Donald Trump.

Nu hävdar den tidigare Trump-medarbetaren Steve Bannon att Musk har varit inblandad i en ”fysisk konfrontation”.

Uppstod fysiskt bråk

Elon Musk väckte starka känslor även inom Trumpadministrationen.

Det har tidigare rapporterats om stora, dramatiska gräl mellan Musk och USA:s finansminister Scott Bessent.

Men nu hävdar Steve Bannon att bråken var värre än vad folk har förstått.

Bannon menar att det var fysiskt bråk mellan Musk och Bessent, rapporterar Newsweek på lördagen.

Bråket handlade om Musks löfte om stora budgetnedskärningar. Bessent ska ha påpekat att Musk, som chef för Doge, hade lovat betydligt större nedskärningar än vad han sedan levererade.

Då uppstod fysiskt bråk, hävdar Bannon.

– Och det var då Elon blev fysisk. Det är ett känsligt ämne för honom, säger Bannon.

Tidigare har det rapporterats om ett aggressivt gräl, men Bannon menar att det var mycket mer än så.

– Det var inte ett gräl, det var en fysisk konfrontation. Elon knuffade i princip ner honom, säger Steve Bannon.

Fick Trump emot sig

Sammandrabbningen ska ha ägt rum när Musk och Bessent förflyttade sig från Ovala rummet till korridoren.

Efter bråket ska Musk ha fått Trump emot sig, hävdar Bannon.

– Trump ställde sig till 100 procent på Bessents sida efter sammandrabbningen, säger Steve Bannon, enligt tidningen.

Det är oklart exakt hur Steve Bannon har fått dessa uppgifter.

Klart är i alla fall att Elon Musk tycks ha skapat splittring inom Trumpadministrationen.

Nu har Musk emellertid tagit ett steg tillbaka och hoppat av rollen som ledare för effektiviseringsmyndigheten Doge.

Musk avtackades genom en uppmärksammad presskonferens på fredagskvällen.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Hot mot Trump misstänks vara fejkat

2025 05 31

Ett allvarligt hot mot president Trump misstänks nu vara fejkat.

USA:s president Donald Trump har utsatts för två mordförsök och får också ofta ta emot allvarliga hot.

Nyligen rapporterade USA:s departement för inrikes säkerhet om ett nytt, allvarligt hot.

Men nu misstänker man att hotet var fejk – och att syftet var att sätta dit den påstådda avsändaren.

Misstänks vara fejk

Ramon Morales Reyes, en papperslös migrant, anklagas för att ha skickat ett brev till Donald Trump där han ska ha hotat med att döda presidenten, rapporterar ABC News.

– Tack vare våra ICE-tjänstemän sitter den här illegala invandraren som hotade att mörda president Trump bakom lås och bom, kommenterade departementets chef Kristi Noem på X.

Men nu har fallet tagit en ny vändning.

Flera källor inom rättsväsendet uppger att mordhotet misstänks vara fejkat, och att Ramon Morales Reyes inte har skrivit eller skickat brevet.

Istället tror man att hotbrevet har skickats av någon som vill sätta dit Reyes och få honom deporterad.

Enligt uppgifter har Reyes fått genomgå ett handstilstest, som visar att hans handstil inte matchar den i brevet. Samtidigt finns det en konkret misstanke om vem som försökt sätta dit Reyes.

Försökte sätta dit honom

Man misstänker nu att en annan man, som sitter i fängelse misstänkt för att ha misshandlat Reyes, ligger bakom brevet.

Man tror att mannen har velat sätta dit Reyes och få honom utvisad, för att Reyes inte ska kunna vittna mot honom.

Utredningen om hotbrevet pågår fortfarande, och från officiellt håll har fallet inte kommenterats ytterligare. Men enligt källor så misstänker man alltså starkt att hotbrevet var fejk.

Fallet väcker uppmärksamhet bland annat med anledning av att amerikanska myndigheter under Trumpadministrationen har fått order om att intensifiera arbetet med att utvisa migranter som befinner sig i landet utan tillstånd.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen