SVERIGE: Ryska lögner om Gotland

2022 06 13

Ryssland har rätt att försvara ryska ättlingar på Gotland.

Det är ett påstånde som figurerar i ryska medier just nu, rapporterar Gotlands Allehandla.

Ursprunget till den ryska retoriken är en artikel som publicerades på den statskontrollerade tv-kanalen REN TV:s sajt.

Rubriken på artikeln lyder:

”Ryska medborgare/underlydande går med i Nato”.

Anspråk på Gotland enligt rysk lag

Artikelförfattaren skriver om Sveriges ansökan till Nato och vilken betydelse det får för upprustningen på Gotland.

Men en del av artikeln handlar om någonting helt annat. Nämligen Moskvas ”rättmätiga skäl” för att göra anspråk på Gotland.

I artikeln beskrivs det hur ryska ättlingar funnits på ön sedan den ryska invasionen 1808.

Den ryska lagen gör gällande att Ryssland har rätt att ”försvara tidigare medborgare i det ryska imperiet”, fastslår artikelförfattaren.

Historiesyn på steroider

– Det är ett besynnerligt sätt att argumentera. Men å andra sidan har vi ju Vladimir Putin som har suttit på bästa sändningstid och påpekat att eftersom det en gång fanns slaver i Finska viken så har man rätt att ta tillbaka historien. Det är som att historiesynen börjar gå på steroider, säger Carolina Vendil Pallin, Rysslandsexpert och forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, till DN.

Hon anser att artikeln inte bör tas på för stort allvar.

– Jag tror man kan se det som ett led i att försöka bygga den här patriotiska yran som fanns efter annekteringen av Krim. Det är ju bara det att den här gången har angreppskriget inte varit lika framgångsrikt.

Fakta Försvarsmaktens verksamhet på Gotland

  • Förutom de enheter som tillhör Gotlands regemente finns även andra förband permanent på Gotland.
  • Gotland hör formellt till Militärregion mitt. Regementsstaben fungerar även som MR-stab och har det övergripandet ansvaret att stödja och samordna verksamheten som sker inom det geografiska området.
  • Den 1 januari 2020 blev 18:e stridsgruppen en del av Gotlands regemente P 18 och fick namnet 181:a pansarbataljonen. Den består av ett mekaniserat kompani och ett trosskompani med mestadels heltidsanställda soldater och ett stridsvagnskompani där de flesta tjänstgör tidvis.
  • Gotlandsbataljonens, även kallad 32:a hemvärnsbataljonen, område omfattar Gotland. Majoriteten av all personal i förbandet är hemmahörande på ön. Bataljonen har uppgifter både på land och i skärgård. Bataljonen tillhör Gotlands regemente, P 18.
  • Utbildningsgrupp Gotland har som uppgift att stödja hemvärnsförband på Gotland med resurser för utbildning och administration. De stödjer också de frivilliga försvarsorganisationerna. 
  • Flygvapnet har sedan slutet av 1950-talet varit verksamt på Gotland. Från 2002 har basen tillhört Blekinge flygflottilj, F 17, med benämningen F 17 Gotland. Där finns personal för bland annat flygunderhåll, sambands- och informationstjänst samt brand och räddningsresurser.
  • Sjöinformationskompaniet har till uppgift att leverera en sjölägesbild samt stödja marina förband som befinner sig på Gotland. Sjöinformationscentralen i Visby är också en samlingspunkt för samverkan mellan myndigheter på Gotland
  • Försvarsmaktens logistik (FMLOG) har kontinuerligt haft en servicepunkt på Gotland med fast bemanning som bland annat servar förband med godshantering, övningsmateriel och kläder. Även Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband, FMTIS, finns på Gotland för service och underhåll av olika kommunikations- och informationssystem.
  • Källa: Försvarsmakten

Foto: President of Russia Office resp Försvarsmakten

Text: Redaktionen


14 april 26

Glädjebesked för många svenskar – “3 000 kronor mer i månaden”

2026 05 11

Geopolitisk oro till trots stärks svenskarnas köpkraft.

Det konstaterar Handelsbanken i en färsk konjunkturrapport.

Rubrikerna har varit mörka under den senaste tiden med anledning av kriget i Mellanöstern, som bland annat drivit upp drivmedelspriserna.

Men enligt Handelsbankens prognos kommer svenskarnas köpkraft att stärkas i år, rapporterar Dagens industri.

Nästan 3 000 kronor

Ett lågt inflationstryck och stigande reallöner bidrar till att köpkraften stärks.

Så här ser ett par exempel ut enligt storbankens beräkningar:

- En barnfamilj med medelhöga inkomster och bolån på två miljoner får 2 750 kronor i ökad köpkraft i år.

- Ett höginkomstpar med ett bolån på fyra miljoner kronor får 3 700 kronor i ökad köpkraft i år.

“Stärks mer än vanligt”

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman säger att prognosen inte har ändrats trots kriget i Iran och det stängda Hormuz-sundet.

– Trots stigande energipriser har vi i huvudscenariot inte reviderat vår syn på hushållens köpkraft, som stärks mer än normalt i år, menar hon.

Även SEB har en liknande syn på saken, och tror likt Handelsbanken på att hushållen får det bättre i år.

Läs mer: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Lämnades oförändrad

Den senaste inflationsrapporten visade att inflationstakten ligger långt under Riksbankens mål på två procent.

Trots det lämnade centralbanken styrräntan oförändrad på 1,75 procent vid det senaste mötet.

Riskerna som kopplas till kriget i Mellanöstern bedöms alltjämt vara påtagliga enligt Riksbanken.

Riksbankens ord

Så här lät det från Riksbanken när det senaste räntebeskedet lämnades tidigare i veckan:

– Osäkerheten är betydande och utvecklingen manar till vaksamhet. Skulle kriget bedömas få stora effekter på den globala ekonomin och leda till en bred och varaktig inflationsuppgång skulle Riksbanken behöva höja styrräntan, menas det.

– Samtidigt har konjunkturutvecklingen varit svagare än väntat och det inhemska inflationstrycket är lågt i nuläget. 

Läs mer: Svenska hushåll får pengar i juni

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen


11 maj 2026

Positivt besked för alla med B-körkort

2026 05 11

Ditt B-körkort blir snart värt mer.

EU planerar en höjning av viktgränsen för B-körkort.

Detta kan ge svenska bilförare tillgång till betydligt fler och tyngre fordon utan extra körkortsprov.

Positivt för miljontals

EU:s beslut att höja viktgränsen för B-körkort från 3,5 ton till 4,25 ton beskrivs som en av de största förändringarna på länge för vanliga bilister.

Det innebär att fler kan köra tyngre fordon utan att behöva ta C-körkort eller andra tilläggsbehörigheter.

– I dag får du med vanligt B-körkort köra personbilar och lätta lastbilar med en totalvikt på högst 3 500 kilo. Det innebär att du kan köra de flesta vanliga bensin-, diesel- och elbilar, uppger Transportstyrelsen.

Skillnad mot tidigare regel

Det så kallade B96-körkortet fungerar redan i dag som en utökning av B-behörigheten och gör det möjligt att köra personbil med släp, så länge den totala sammanlagda vikten inte överstiger 4 250 kilo.

Men det handlar fortfarande om en bil tillsammans med ett släp – och inte om att en ensam bil får väga så mycket.

Det är där skillnaden ligger jämfört med det nya EU-direktivet, som i stället skulle höja gränsen för själva fordonet.

– Europeiska unionen (EU) har beslutat om ett nytt körkortsdirektiv som gäller för samtliga medlemsländer. De nya reglerna kommer att påverka dig som har körkort eller planerar att ta körkort i framtiden, uppger Transportstyrelsen.

Bestämmelsen ingår i EU:s fjärde körkortsdirektiv, som antogs av Europaparlamentet i oktober 2025.

LÄS MER: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Fler bilar blir tillgängliga

En av de tydligaste effekterna är att fler elbilar och större transportfordon ryms inom B-behörigheten.

Dagens elbilar är ofta tunga redan utan last, vilket gör att många idag snabbt når gränsen på 3,5 ton.

För vanliga svenskar innebär det konkret att man kan köra större elbilar, använda rymligare transportbilar vid flytt eller välja tyngre husbilar till sommarsemestern utan att ta extra körkort.

Flera länder har redan infört de nya reglerna. I Nederländerna trädde regeln i kraft redan 2025.

EU planerar att införa nya körregler i hela unionen runt 2029–2030, men fram till dess kommer olika länder ha olika lagar.

LÄS MER: Stormakt uppmanar hela befolkningen att stanna hemma

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen