SVERIGE: Så blir vädret nästa vecka

2024 01 20

Ett nytt djupt lågtryck drar nu in över landet.

Det har varit en mycket kall och snörik vinter i Sverige och i Norrland har det varit så pass kallt att rekord har slagits och internationella medier uppmärksammat temperaturerna.

Många har tröttnat på kylan och ser fram emot varmare väder, men den som längtar efter värmen ser ut att få fortsätta vänta.

Ett nytt lågtryck är nämligen på väg in över Sverige.

Det meddelar SMHI.

Omfattande nederbördsområde

Lågtrycket tar med sig ett omfattande nederbördsområde, som kommer att snö och regn på olika håll runt om i landet.

– Natten till måndag för ett djupt lågtryck med sig ett omfattande nederbördsområde in över Sverige, meddelar SMHI.

– I västra Svealand börjar det som snöfall som kan vara ymnigt, i övrigt i Götaland och Svealand mest regn och temperaturen stiger där till flera plusgrader.

Det ser även ut att bli blåsigt på håll, och på Västkusten kan byvindar nå stormstyrka.

Stora snömängder

I Norrland kan det fortsätta snöa rejält även nästa vecka.

– Nederbörden rör sig under måndagen även upp över Norrland och främst i kustlandet från Västernorrland och norrut ser det ut att kunna bli ymnigt snöfall och ganska stora snömängder. 

– Samtidigt betydligt mildare med nollgradigt ända upp till Västerbottenskusten.

Ostadigt väder

Längre in i nästa vecka är ostadigt väder att vänta.

– Vidare i veckan väntas ostadigt väder med flera passerande lågtryck som för med sig både snö och regn. Däremellan mindre högtrycksryggar med klart och kallt väder.

Århundradets lägsta

Tidigare i januari uppmättes århundradets lägsta temperatur i Vittangi i norra Lappland.

Där uppmätte stationen 44,6 minusgrader.

– Eftersom det är ett värde från den ordinarie mätutrustningen så har vi inga problem att godkänna det. Det blir därmed både den här månadens och hela århundradets hittills lägsta temperatur i Sverige, meddelar SMHI.

Kylan och snöfallet har ställt till med stora problem i trafiken under vintern och bilister uppmanas vara fortsatt försiktiga ute på vägarna.

Foto: J. Eriksson

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny upptäckt – gäller alla som hade corona

2025 07 30

En ny studie visar på stora förändringar i människors hjärnor under coronapandemin.

Det har gått över fem år sedan starten av coronapandemin.

Forskare undersöker fortfarande effekterna av både viruset och andra konsekvenser som pandemin fick för människor.

Nu kommer resultatet av en ny studie som visar tydliga förändringar i människors hjärnor under pandemiåren.

Åldrades snabbare

Resultatet av studien, som omfattar nästan 1 000 personer, visar att förändringar har skett oavsett om man smittades eller inte.

– Människors hjärnor åldrades snabbare under covidpandemin, även hos de som inte var smittade, uppger tidskriften Nature.

Det accelererade åldrandet, som registrerades som strukturella förändringar som ses med hjälp av hjärnscanningar, var mest märkbart hos äldre personer, manliga deltagare och de från missgynnade miljöer.

Kognitiv försämring

Det accelererade åldrandet skedde även hos personer som inte blev smittade.

Den kognitiva förmågan försämrades däremot endast om man smittats av covidviruset.

– Kognitiva tester visade att den mentala förmågan minskade hos deltagare som insjuknade i covid-19, vilket tyder på att snabbare åldrande av hjärnan inte nödvändigtvis leder till försämrat tänkande och minne, framhåller tidskriften.

Nästan sex månader

Med studien som grund uppskattas att hjärnorna hos personer som levde under pandemin åldrades ungefär fem månader snabbare än normalt.

Och det oavsett om de som undersöktes hade fått covid-19.

– Hjärnans hälsa formas inte bara av sjukdom, utan även av vår vardagsmiljö, säger forskaren Mohammadi Nejad till Nature.

Coronapandemin

Coronapandemin drabbade över 620 miljoner människor under åren 2019 till 2022, uppger Världshälsoorganisationen WHO.

6,5 miljoner dödsfall rapporterades in till följd av sjukdomen.

Under sommaren 2023 deklarerade WHO att covid-19 inte längre utgör ett globalt hälsonödläge.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen

JUST NU: Avbrott i Ukrainakriget nära – ”goda chanser”

2025 07 30

Premiärministern i ett av Natos största medlemsländer har uttalat sig.

Den polske premiärministern Donald Tusk har tidigare varnat för att ett angrepp från Ryssland kan bli aktuellt under kommande år.

– Ryssland kommer sannolikt att vara redo för en potentiell militär konfrontation med Europa inom de närmaste två åren, sade han den 25 juli, enligt Kyiv Independent.

– Det finns ingen anledning att skrämma varandra, men vi måste vara riktigt vaksamma och fokuserade.

Positiv till förändring

Under onsdagen kom Polens premiärminister med ett nytt uttalande.

Han ser nu goda chanser till ett avbrott i kriget i Ukraina inom en snar framtid.

– Det finns en god chans, det finns många tecken som tyder på att kriget åtminstone kan avbrytas inom en snar framtid, sa Donald Tusk enligt polska TVP World.

Beskedet kommer efter att Donald Trump på tisdagen sa att USA skulle införa tullar och andra åtgärder mot Ryssland om man inte visade några framsteg mot att avsluta sitt mer än tre år långa krig i Ukraina.

Trump gav då Putin en tidsfrist på tio dagar.

Arbetar oförändrat

Samtidigt förändrar inte de positiva indikationerna Polens förhållningsätt kring att förbereda sig för ett potentiellt hot från Ryssland.

– Detta förändrar inte vår situation på något sätt, sa Donald Tusk.

– Polen måste vara redo att försvara sig oavsett utvecklingen på den rysk-ukrainska fronten. Och vi kan inte slösa bort en enda timme eller dag i denna kapplöpning om en modern armé.

Utökar sitt försvar

Polen har under de senaste åren arbetat aktivt för att utöka sin militära förmåga på grund av rädsla för en potentiell aggression från Ryssland.

Donald Tusk sa i ett uttalande i maj att den polska armén skulle bli Europas starkaste och att Polen aldrig skulle behöva gå samma öde till mötes som under andra världskriget, rapporterade TVP World.

Sedan Polen gick med i Nato har landet stadigt stärkt sina väpnade styrkor.

Polen spenderar nu högst andel av BNP på försvar bland Natoländerna, med drygt 4 procent år 2024.

Arkivfoto: V. Razom

Text: Redaktionen