SVERIGE: Så många dör helt ensamma – län för län

2022 07 04

Långt ifrån alla har någon bredvid sig när de somnar in för sista gången.

Det är lätt att anse att alla borde få ha någon hos sig i sin allra sista stund.

Så är dock inte fallet, och skillnaderna mellan Sveriges län är stora, rapporterar Dagens Nyheter.

16,6 procent ensamma

I Sverige är hela 16,6 procent av de som förväntas avlida av exempelvis sjukdom inom vården är ensamma när de dör.

Bäst i klassen är Västerbotten – där knappt 10 procent tvingas dö ensamma. Sämst är Uppsala och Stockholm där siffrorna överstiger 21 procent, visar statistik från Svenska palliativregistret mellan januari och maj 2022.

“Bör ha extravak”

– Mycket handlar om att vårdpersonalen är lyhörd och kan se tecken på när det faktiskt är kort tid kvar och då kallar in närstående eller har extravak, alltså personal som sitter där hela tiden. Om man ligger svårt sjuk inför döden och inte kan ha närstående vid sin sida så bör personen ha extravak, säger Maria Andersson, specialistsjuksköterska i onkologi och registeransvarig på Svenska palliativregistret, till DN.

Vanligare att dö på sjukhus

Statistiken visar också att det är vanligare att dö ensam på sjukhus än på äldreboende. 24,5 procent dör utan någon vid sin sida på sjukhus, medan siffran är 14 procent för den senare kategorin.

– På kommunernas äldreboenden är de mycket bättre på att sätta in extravak än på sjukhusen och det är ofta en ekonomisk fråga, säger Maria Andersson.

Stockholm utmärker sig

Ett län är särskilt utmärkande när det handlar om patienter som dör på sjukhus – Stockholm.

Hela 30,4 procent av de som dog på Stockholms sjukhus mellan januari och maj det här året gjorde det helt själva.

Högre än normalt

Rikssnittet på 16,6 procent är högre än vad det normalt är och har varit före pandemin – då den låg på cirka 15 procent, skriver Aftonbladet.
I november 2020 låg den på 18 procent. Samma år visade statistik från Svenska palliativregistret att 33 procent av de som under samma år dog av covid-19 var ensamma i dödsögonblicket.

Många vill dö hemma

Enligt årets mätning önskade 18 procent att dö i sitt eget hem. Ofta av trygghetsskäl.

– Ofta kan det vara så att man inte vill dö hemma, men när man ser att det går att få en väl fungerande sjukvård i hemmet och att läkaren kan komma på hembesök och att man har erfaren personal hemma så väljer man att vara hemma, säger Maria Andersson till DN.

Hela listan – län för län

Andel ensamma i samma rum i dödsögonblicket (januari – maj 2022). Andelen anges i procent.

Hela Sverige: 16,6
Västerbottens län 9,5
Gävleborgs län 10,0
Örebro län 12,7
Blekinge län 12,9
Hallands län 13,6
Kronobergs län 13,8
Jämtlands län 14,2
Västra Götalands län 15,4
Norrbottens län 15,5
Östergötlands län 15,5
Kalmar län 15,6
Dalarnas län 15,7
Skåne län 15,7
Västernorrlands län 15,8
Gotlands län 16,3
Jönköpings län 16,6
Värmlands län 18,7
Södermanlands län 20,6
Västmanlands län 20,8
Stockholms län 21,4
Uppsala län 21,8

Källa: Svenska palliativregistret (samlar 60 procent av dödsfallen)

Foto: B. Martins

Text: Redaktionen

S-ledaren: ”Det är helt sjukt – hela personalen har lämnat”

2026 02 27

Magdalena Andersson (S) är besvärad.

Socialdemokraternas partiledare menar att det finns problem med systemet för arbetskraftsinvandring.

Detta efter att S-ledaren gjort ett besök i Norrbotten som lämnade avtryck.

Där har man enligt Andersson tvingats stänga avdelningar på äldreboenden – på grund av att “hela personalen har utvisats”, rapporterar Dagens industri.

“Det är helt sjuk”

Det nuvarande systemet fungerar inte, menar hon.

S-ledaren anser att förändringar krävs – detta efter bland annat ett besök i Norrbotten.

– Där har man fått stänga avdelningar på äldreboenden för att hela personalen har utvisats. Det är helt sjukt, säger hon till Di.

“Fungerar inte”

S-ledaren menar vidare att regeringen och SD försöker komma åt fusk med arbetstillstånd på “ett väldigt stelbent sätt” – och pekar på just exemplet i Norrbotten.

– Det är uppenbart att det som gäller nu, där det är helt upp till arbetsgivaren att bestämma vilka som kommer i kombination med ett lönegolv, inte fungerar, säger hon.

Läs mer: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

25 procent

I Harads i Norrbotten har 25 procent av äldreboendenas personal försvunnit på två år.

Personalrekryteraren Marie Mattson är besviken.

– Det säger ”de måste integrera sig, de måste lära sig språket”. Mina medarbetare har gjort allt rätt och ändå hjälpte det inte, säger hon till SVT.

Skärpta regler

“Skärpta regler för arbetskraftsinvandring ska stoppa missbruket och stärka kontrollen”.

Så lät det från regeringen mot slutet av 2025.

– Arbetskraftsinvandringen till Sverige ska ske under rättvisa och ordnade former, sade migrationsminister Johan Forssell (M) då.

– Därför genomför regeringen nu en omfattande reform som sätter stopp för missbruk och stärker kontrollen. Med skärpta regler, nya straffbestämmelser och tydligare ansvar bygger vi ett system som skyddar kvalificerade arbetstagare och gynnar seriösa arbetsgivare.

Läs mer: ”Lägg av, skärp dig” – Sverige dundrar mot Trump

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

”Inte en chans” – stort bakslag väntar Kreml

2026 02 27

Rysslands ekonomi står inför en tung smäll.

Sberbanks chef Herman Gref varnar för att den ryska rubeln väntas försvagas kraftigt under 2026.

Detta på grund av lägre betalningsbalansöverskott och minskade valutatransaktioner från Centralbanken, vilket kan bli ett stort bakslag för Putins ekonomi, rapporterar oberoende Moscow Times.

Förutspår kraftigt fall

Sberbanks chef Herman Gref förutspår ett kraftigt fall av rubeln.

När Centralbanken drar ner på sina valutatransaktioner och betalningsbalansens överskott krymper, kommer rubeln börja försvagas från andra kvartalet 2026, menar Gref.

– Jag ser i år inte en chans alls att ha en så stark rubel som förra året. Det är kontraproduktivt på alla tänkbara och otänkbara sätt, säger Gref.

Under 2025 stärktes rubeln nästan 45 % mot amerikanska dollarn, vilket gjorde den till den valuta som stärktes mest under året.

Överskottet i Rysslands betalningsbalans uppgick förra året till 41 miljarder dollar, medan Gref påminner om att det för 2026 endast förväntas ligga på cirka 10 miljarder dollar.

LÄS MER: Stor brist för vanliga ryssar – mardröm för Putin

Olika prognoser

Sberbanks officiella prognos för slutet av 2026 ligger på 85–90 rubel per dollar, men Gref själv är mer pessimistisk.

– Mina personliga förväntningar vid årsskiftet är plus-minus 95. Möjligen, beroende på omständigheterna, närmare 100, det kommer att bero på centralbankens politik. Så snart speglingarna minskar kommer rubeln att gå nedåt, förklarar han.

Finansminister Anton Siluanov meddelade nyligen att regeringen överväger en skärpning av budgetregeln med ett lägre baspris för olja, vilket kan minska Centralbankens valutautbud.

Detta kan ytterligare pressa rubeln nedåt.

Faktorer som påverkar rubeln

Centralbanken säljer stora mängder kinesisk valuta och guld på Moskva-börsen – ungefär 16,5 miljarder rubel per dag.

Det är mycket mer än normalt och har hjälpt rubeln att hålla sig stark.

Om detta stöd försvinner kan rubeln däremot bli svagare.

– Kombinationen av dessa faktorer gör att dollarkursen troligen kommer börja stiga från andra kvartalet. Hur snabbt den stiger är svårt att säga, mycket handlar om magkänsla, avslutar Gref.

LÄS MER: Orbán har panik – tvingas till nödåtgärd

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen