SVERIGE: Så många dör helt ensamma – län för län

2022 07 04

Långt ifrån alla har någon bredvid sig när de somnar in för sista gången.

Det är lätt att anse att alla borde få ha någon hos sig i sin allra sista stund.

Så är dock inte fallet, och skillnaderna mellan Sveriges län är stora, rapporterar Dagens Nyheter.

16,6 procent ensamma

I Sverige är hela 16,6 procent av de som förväntas avlida av exempelvis sjukdom inom vården är ensamma när de dör.

Bäst i klassen är Västerbotten – där knappt 10 procent tvingas dö ensamma. Sämst är Uppsala och Stockholm där siffrorna överstiger 21 procent, visar statistik från Svenska palliativregistret mellan januari och maj 2022.

“Bör ha extravak”

– Mycket handlar om att vårdpersonalen är lyhörd och kan se tecken på när det faktiskt är kort tid kvar och då kallar in närstående eller har extravak, alltså personal som sitter där hela tiden. Om man ligger svårt sjuk inför döden och inte kan ha närstående vid sin sida så bör personen ha extravak, säger Maria Andersson, specialistsjuksköterska i onkologi och registeransvarig på Svenska palliativregistret, till DN.

Vanligare att dö på sjukhus

Statistiken visar också att det är vanligare att dö ensam på sjukhus än på äldreboende. 24,5 procent dör utan någon vid sin sida på sjukhus, medan siffran är 14 procent för den senare kategorin.

– På kommunernas äldreboenden är de mycket bättre på att sätta in extravak än på sjukhusen och det är ofta en ekonomisk fråga, säger Maria Andersson.

Stockholm utmärker sig

Ett län är särskilt utmärkande när det handlar om patienter som dör på sjukhus – Stockholm.

Hela 30,4 procent av de som dog på Stockholms sjukhus mellan januari och maj det här året gjorde det helt själva.

Högre än normalt

Rikssnittet på 16,6 procent är högre än vad det normalt är och har varit före pandemin – då den låg på cirka 15 procent, skriver Aftonbladet.
I november 2020 låg den på 18 procent. Samma år visade statistik från Svenska palliativregistret att 33 procent av de som under samma år dog av covid-19 var ensamma i dödsögonblicket.

Många vill dö hemma

Enligt årets mätning önskade 18 procent att dö i sitt eget hem. Ofta av trygghetsskäl.

– Ofta kan det vara så att man inte vill dö hemma, men när man ser att det går att få en väl fungerande sjukvård i hemmet och att läkaren kan komma på hembesök och att man har erfaren personal hemma så väljer man att vara hemma, säger Maria Andersson till DN.

Hela listan – län för län

Andel ensamma i samma rum i dödsögonblicket (januari – maj 2022). Andelen anges i procent.

Hela Sverige: 16,6
Västerbottens län 9,5
Gävleborgs län 10,0
Örebro län 12,7
Blekinge län 12,9
Hallands län 13,6
Kronobergs län 13,8
Jämtlands län 14,2
Västra Götalands län 15,4
Norrbottens län 15,5
Östergötlands län 15,5
Kalmar län 15,6
Dalarnas län 15,7
Skåne län 15,7
Västernorrlands län 15,8
Gotlands län 16,3
Jönköpings län 16,6
Värmlands län 18,7
Södermanlands län 20,6
Västmanlands län 20,8
Stockholms län 21,4
Uppsala län 21,8

Källa: Svenska palliativregistret (samlar 60 procent av dödsfallen)

Foto: B. Martins

Text: Redaktionen

JUST NU: Folk flyr vid finska gränsen – 30 procent har lämnat

2025 11 26

Mängder av människor lämnar området vid den finska gränsen.

I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Sedan dess har den ryska befolkningen drabbats av flera hårda slag, som ett resultat av kriget.

Också i Rysslands norra delar märks stor påverkan.

Befolkningen lämnar

I den ryska Murmanskregionen, som ligger nära den finska gränsen, har den totala befolkningen minskat med omkring tio procent sedan början av kriget.

Men på vissa platser är det betydligt mer.

– Det råder massflykt vid den finska gränsen. På vissa platser har upp till 30 procent av befolkningen försvunnit i Murmanskregionen, rapporterar Iltalehti, med hänvisning till uppgifter från Rysslands statliga statistikmyndighet Rosstat.

73 000 personer har lämnat

Omkring 73 000 personer är den totala befolkningsminskningen i Murmanskregionen sedan krigets start.

– Den 1 januari 2022 bodde 724 500 personer i regionen. Således har Murmanskregionen, om man ska tro statistiken, förlorat tio procent av sin befolkning, rapporterar den norska nyhetstidningen The Barent Observer.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Orsaken är inte helt säker

Anledningen bakom den stora befolkningsminskningen i regionen är inte helt säker, men experter tror att det kan bero på flera saker.

– De militära experter vi intervjuade höll inte med varandra. Vissa menar att förändringarna kan vara relaterade till fientligheterna i Ukraina, uppger tidningen.

– Andra tror att invånarna kan ha lämnat i massor, men experter känner inte till några storskaliga truppförflyttningar eller stora nedläggningar av infrastruktur.

Ukrainska attacker

Ukrainakriget har märkts av också i regionen runt Murmansk, eftersom ukrainska drönarattacker ibland har slagit ner i området.

– Kolahalvön, där Murmansk ligger, är en av Rysslands mest militariserade regioner och målet för flera ukrainska attacker, uppger Iltalehti.

Flera små byar i Rysslands norra delar riskerar nu att dö ut.

– Avfolkningen orsakas av brist på jobb och en allmän försämring av infrastruktur och levnadsstandard, framhåller tidningen.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Regeringen sågar sin egen miljardsatsning – ”pinsamt”

2025 11 26

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) går ut och sågar resultatet av regeringens storsatsning på arbetsmarknaden.

Regeringen har ofta basunerat ut sina stora satsningar på att få fler människor i arbete.

Färre ska gå på bidrag och fler ska jobba, har varit budskapet.

– För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det, framhåller regeringen i ett uttalande.

I september meddelade regeringen ytterligare satsningar på att få fler i arbete under nästa år.

– Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen, uppger regeringen.

Tidigare satsning

Samtidigt som man miljardsatsar framåt så kommer nu rapporter om att tidigare satsningar inte har gett önskat resultat.

I januari 2024, alltså för nästa två år sedan, inleddes en satsning på etableringsjobb.

Regeringen avsatte runt en miljard, i ett upplägg där staten står för en tredjedel av lönen de första två åren av en anställning.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt - "välfärdspengar"

”Pinsamt”

Satsningen har resulterat i att 84 personer fått nya jobb under de två gångna åren.

Ett resultat som finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver som ”uselt”, rapporterar Aftonbladet.

Hon hade betydligt högre förväntningar på regeringens satsning.

– Definitivt mer än de som har blivit. Det är ju på gränsen till pinsamt att parterna inte lyckas med det de själva vill göra, säger Elisabeth Svantesson, till tidningen.

Kallar upp fack och arbetsgivare

Finansministern anser att regeringen har gjort vad de har kunnat, genom att skjuta till pengar.

Nu agerar Elisabeth Svantesson mot de som hon anser ansvariga för det misslyckade resultatet, nämligen facken och arbetsgivarna.

– Det har jag tröttnat på. Och jag vill att de förklarar sig om varför vi har ett så bedrövligt resultat, säger hon till tidningen.

Fackförbundet Unionen har tidigare uppgett att matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande är den stora utmaningen när det gäller satsningen på etableringsjobb.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig - pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen