SVERIGE: Så många dör helt ensamma – län för län

2022 07 04

Långt ifrån alla har någon bredvid sig när de somnar in för sista gången.

Det är lätt att anse att alla borde få ha någon hos sig i sin allra sista stund.

Så är dock inte fallet, och skillnaderna mellan Sveriges län är stora, rapporterar Dagens Nyheter.

16,6 procent ensamma

I Sverige är hela 16,6 procent av de som förväntas avlida av exempelvis sjukdom inom vården är ensamma när de dör. 

Bäst i klassen är Västerbotten – där knappt 10 procent tvingas dö ensamma. Sämst är Uppsala och Stockholm där siffrorna överstiger 21 procent, visar statistik från Svenska palliativregistret mellan januari och maj 2022.

“Bör ha extravak”

– Mycket handlar om att vårdpersonalen är lyhörd och kan se tecken på när det faktiskt är kort tid kvar och då kallar in närstående eller har extravak, alltså personal som sitter där hela tiden. Om man ligger svårt sjuk inför döden och inte kan ha närstående vid sin sida så bör personen ha extravak, säger Maria Andersson, specialistsjuksköterska i onkologi och registeransvarig på Svenska palliativregistret, till DN.

Vanligare att dö på sjukhus

Statistiken visar också att det är vanligare att dö ensam på sjukhus än på äldreboende. 24,5 procent dör utan någon vid sin sida på sjukhus, medan siffran är 14 procent för den senare kategorin.

– På kommunernas äldreboenden är de mycket bättre på att sätta in extravak än på sjukhusen och det är ofta en ekonomisk fråga, säger Maria Andersson.

Stockholm utmärker sig

Ett län är särskilt utmärkande när det handlar om patienter som dör på sjukhus – Stockholm.

Hela 30,4 procent av de som dog på Stockholms sjukhus mellan januari och maj det här året gjorde det helt själva.

Högre än normalt

Rikssnittet på 16,6 procent är högre än vad det normalt är och har varit före pandemin – då den låg på cirka 15 procent, skriver Aftonbladet.
I november 2020 låg den på 18 procent. Samma år visade statistik från Svenska palliativregistret att 33 procent av de som under samma år dog av covid-19 var ensamma i dödsögonblicket.

Många vill dö hemma

Enligt årets mätning önskade 18 procent att dö i sitt eget hem. Ofta av trygghetsskäl.

– Ofta kan det vara så att man inte vill dö hemma, men när man ser att det går att få en väl fungerande sjukvård i hemmet och att läkaren kan komma på hembesök och att man har erfaren personal hemma så väljer man att vara hemma, säger Maria Andersson till DN.

Hela listan – län för län

Andel ensamma i samma rum i dödsögonblicket (januari – maj 2022). Andelen anges i procent.

  • Hela Sverige: 16,6
  • Västerbottens län 9,5
  • Gävleborgs län 10,0
  • Örebro län 12,7
  • Blekinge län 12,9
  • Hallands län 13,6
  • Kronobergs län 13,8
  • Jämtlands län 14,2
  • Västra Götalands län 15,4
  • Norrbottens län 15,5
  • Östergötlands län 15,5
  • Kalmar län 15,6
  • Dalarnas län 15,7
  • Skåne län 15,7
  • Västernorrlands län 15,8
  • Gotlands län 16,3
  • Jönköpings län 16,6
  • Värmlands län 18,7
  • Södermanlands län 20,6
  • Västmanlands län 20,8
  • Stockholms län 21,4
  • Uppsala län 21,8

Källa: Svenska palliativregistret (samlar 60 procent av dödsfallen)

Foto: B. Martins

Text: Redaktionen

11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Unik attack mot Ryssland – första gången under kriget

2026 02 13

Ukrainska styrkor har genomfört en unik drönarattack.

Oljeraffinaderiet i Ukhta, i den ryska delrepubliken Komi, har attackerats av ukrainska drönare.

Enligt uppgift ska attacken ha orsakat en brand. Filmklipp på sociala medier visar hur ett stort rökmoln stiger mot himlen.

Första gången under kriget

Det rör sig om en unik långdistansattack.

För första gången har Ukraina lyckats attackera en anläggning 2 000 kilometer från den ukrainska gränsen.

– En källa inom den ukrainska säkerhetstjänsten SSU uppger att operationen markerar ett nytt distansrekord för ukrainska drönare, rapporterar Ukrainska Pravda.

Ägs av oljejätten

Raffinaderiet i Ukhta ägs av det ryska statliga oljebolaget Lukoil. Vid anläggningen bearbetas omkring 4,2 miljoner ton olja per år. Bland annat framställs diesel, bensin och vakuumgasolja.

En betydande del av bränslet exporteras till Rysslands väpnade styrkor i Ukraina. Därför betraktas anläggningen som ett legitimt militärt mål för Ukrainas väpnade styrkor.

Produktionen fortsätter nedåt

Framgångsrika ukrainska drönarattacker har bidragit till att minska Rysslands oljeraffineringskapacitet.

I januari minskade Rysslands råoljeproduktion för andra månaden i rad. Produktionen uppgick till 9,28 miljoner fat – 46 000 färre jämfört med föregående månad, rapporterar Bloomberg.

LÄS MER: Tungt krav från Zelenskyj – ”Ge mig ett datum” 

Efter onsdagens angrepp

Attacken mot oljeraffinaderiet i Ukhta äger rum endast en dag efter att ukrainska styrkor attackerat ett oljeraffinaderi i södra Volgogradregionen i Ryssland.

Ukrainas generalstab bekräftade uppgifterna under onsdagen.

Raffinaderiet i Volgograd ägs också av Lukoil, som är Rysslands största oljeproducent.

LÄS OCKSÅ:

Kalldusch för Trump – republikaner röstar emot 

Orbán har fått nog: Ni har “förklarat krig” mot Ungern 

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen