SVERIGE: Så många dör helt ensamma – län för län

2022 07 04

Långt ifrån alla har någon bredvid sig när de somnar in för sista gången.

Det är lätt att anse att alla borde få ha någon hos sig i sin allra sista stund.

Så är dock inte fallet, och skillnaderna mellan Sveriges län är stora, rapporterar Dagens Nyheter.

16,6 procent ensamma

I Sverige är hela 16,6 procent av de som förväntas avlida av exempelvis sjukdom inom vården är ensamma när de dör. 

Bäst i klassen är Västerbotten – där knappt 10 procent tvingas dö ensamma. Sämst är Uppsala och Stockholm där siffrorna överstiger 21 procent, visar statistik från Svenska palliativregistret mellan januari och maj 2022.

“Bör ha extravak”

– Mycket handlar om att vårdpersonalen är lyhörd och kan se tecken på när det faktiskt är kort tid kvar och då kallar in närstående eller har extravak, alltså personal som sitter där hela tiden. Om man ligger svårt sjuk inför döden och inte kan ha närstående vid sin sida så bör personen ha extravak, säger Maria Andersson, specialistsjuksköterska i onkologi och registeransvarig på Svenska palliativregistret, till DN.

Vanligare att dö på sjukhus

Statistiken visar också att det är vanligare att dö ensam på sjukhus än på äldreboende. 24,5 procent dör utan någon vid sin sida på sjukhus, medan siffran är 14 procent för den senare kategorin.

– På kommunernas äldreboenden är de mycket bättre på att sätta in extravak än på sjukhusen och det är ofta en ekonomisk fråga, säger Maria Andersson.

Stockholm utmärker sig

Ett län är särskilt utmärkande när det handlar om patienter som dör på sjukhus – Stockholm.

Hela 30,4 procent av de som dog på Stockholms sjukhus mellan januari och maj det här året gjorde det helt själva.

Högre än normalt

Rikssnittet på 16,6 procent är högre än vad det normalt är och har varit före pandemin – då den låg på cirka 15 procent, skriver Aftonbladet.
I november 2020 låg den på 18 procent. Samma år visade statistik från Svenska palliativregistret att 33 procent av de som under samma år dog av covid-19 var ensamma i dödsögonblicket.

Många vill dö hemma

Enligt årets mätning önskade 18 procent att dö i sitt eget hem. Ofta av trygghetsskäl.

– Ofta kan det vara så att man inte vill dö hemma, men när man ser att det går att få en väl fungerande sjukvård i hemmet och att läkaren kan komma på hembesök och att man har erfaren personal hemma så väljer man att vara hemma, säger Maria Andersson till DN.

Hela listan – län för län

Andel ensamma i samma rum i dödsögonblicket (januari – maj 2022). Andelen anges i procent.

  • Hela Sverige: 16,6
  • Västerbottens län 9,5
  • Gävleborgs län 10,0
  • Örebro län 12,7
  • Blekinge län 12,9
  • Hallands län 13,6
  • Kronobergs län 13,8
  • Jämtlands län 14,2
  • Västra Götalands län 15,4
  • Norrbottens län 15,5
  • Östergötlands län 15,5
  • Kalmar län 15,6
  • Dalarnas län 15,7
  • Skåne län 15,7
  • Västernorrlands län 15,8
  • Gotlands län 16,3
  • Jönköpings län 16,6
  • Värmlands län 18,7
  • Södermanlands län 20,6
  • Västmanlands län 20,8
  • Stockholms län 21,4
  • Uppsala län 21,8

Källa: Svenska palliativregistret (samlar 60 procent av dödsfallen)

Foto: B. Martins

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Elon Musk i ”fysisk konfrontation”

2025 05 31

Elon Musk uppges ha varit inblandad i en ”fysisk konfrontation”.

Elon Musk har fått mycket uppmärksamhet under sin turbulenta period som rådgivare åt president Donald Trump.

Nu hävdar den tidigare Trump-medarbetaren Steve Bannon att Musk har varit inblandad i en ”fysisk konfrontation”.

Uppstod fysiskt bråk

Elon Musk väckte starka känslor även inom Trumpadministrationen.

Det har tidigare rapporterats om stora, dramatiska gräl mellan Musk och USA:s finansminister Scott Bessent.

Men nu hävdar Steve Bannon att bråken var värre än vad folk har förstått.

Bannon menar att det var fysiskt bråk mellan Musk och Bessent, rapporterar Newsweek på lördagen.

Bråket handlade om Musks löfte om stora budgetnedskärningar. Bessent ska ha påpekat att Musk, som chef för Doge, hade lovat betydligt större nedskärningar än vad han sedan levererade.

Då uppstod fysiskt bråk, hävdar Bannon.

– Och det var då Elon blev fysisk. Det är ett känsligt ämne för honom, säger Bannon.

Tidigare har det rapporterats om ett aggressivt gräl, men Bannon menar att det var mycket mer än så.

– Det var inte ett gräl, det var en fysisk konfrontation. Elon knuffade i princip ner honom, säger Steve Bannon.

Fick Trump emot sig

Sammandrabbningen ska ha ägt rum när Musk och Bessent förflyttade sig från Ovala rummet till korridoren.

Efter bråket ska Musk ha fått Trump emot sig, hävdar Bannon.

– Trump ställde sig till 100 procent på Bessents sida efter sammandrabbningen, säger Steve Bannon, enligt tidningen.

Det är oklart exakt hur Steve Bannon har fått dessa uppgifter.

Klart är i alla fall att Elon Musk tycks ha skapat splittring inom Trumpadministrationen.

Nu har Musk emellertid tagit ett steg tillbaka och hoppat av rollen som ledare för effektiviseringsmyndigheten Doge.

Musk avtackades genom en uppmärksammad presskonferens på fredagskvällen.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Hot mot Trump misstänks vara fejkat

2025 05 31

Ett allvarligt hot mot president Trump misstänks nu vara fejkat.

USA:s president Donald Trump har utsatts för två mordförsök och får också ofta ta emot allvarliga hot.

Nyligen rapporterade USA:s departement för inrikes säkerhet om ett nytt, allvarligt hot.

Men nu misstänker man att hotet var fejk – och att syftet var att sätta dit den påstådda avsändaren.

Misstänks vara fejk

Ramon Morales Reyes, en papperslös migrant, anklagas för att ha skickat ett brev till Donald Trump där han ska ha hotat med att döda presidenten, rapporterar ABC News.

– Tack vare våra ICE-tjänstemän sitter den här illegala invandraren som hotade att mörda president Trump bakom lås och bom, kommenterade departementets chef Kristi Noem på X.

Men nu har fallet tagit en ny vändning.

Flera källor inom rättsväsendet uppger att mordhotet misstänks vara fejkat, och att Ramon Morales Reyes inte har skrivit eller skickat brevet.

Istället tror man att hotbrevet har skickats av någon som vill sätta dit Reyes och få honom deporterad.

Enligt uppgifter har Reyes fått genomgå ett handstilstest, som visar att hans handstil inte matchar den i brevet. Samtidigt finns det en konkret misstanke om vem som försökt sätta dit Reyes.

Försökte sätta dit honom

Man misstänker nu att en annan man, som sitter i fängelse misstänkt för att ha misshandlat Reyes, ligger bakom brevet.

Man tror att mannen har velat sätta dit Reyes och få honom utvisad, för att Reyes inte ska kunna vittna mot honom.

Utredningen om hotbrevet pågår fortfarande, och från officiellt håll har fallet inte kommenterats ytterligare. Men enligt källor så misstänker man alltså starkt att hotbrevet var fejk.

Fallet väcker uppmärksamhet bland annat med anledning av att amerikanska myndigheter under Trumpadministrationen har fått order om att intensifiera arbetet med att utvisa migranter som befinner sig i landet utan tillstånd.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen