SVERIGE: Så många dör helt ensamma – län för län

2022 07 04

Långt ifrån alla har någon bredvid sig när de somnar in för sista gången.

Det är lätt att anse att alla borde få ha någon hos sig i sin allra sista stund.

Så är dock inte fallet, och skillnaderna mellan Sveriges län är stora, rapporterar Dagens Nyheter.

16,6 procent ensamma

I Sverige är hela 16,6 procent av de som förväntas avlida av exempelvis sjukdom inom vården är ensamma när de dör. 

Bäst i klassen är Västerbotten – där knappt 10 procent tvingas dö ensamma. Sämst är Uppsala och Stockholm där siffrorna överstiger 21 procent, visar statistik från Svenska palliativregistret mellan januari och maj 2022.

“Bör ha extravak”

– Mycket handlar om att vårdpersonalen är lyhörd och kan se tecken på när det faktiskt är kort tid kvar och då kallar in närstående eller har extravak, alltså personal som sitter där hela tiden. Om man ligger svårt sjuk inför döden och inte kan ha närstående vid sin sida så bör personen ha extravak, säger Maria Andersson, specialistsjuksköterska i onkologi och registeransvarig på Svenska palliativregistret, till DN.

Vanligare att dö på sjukhus

Statistiken visar också att det är vanligare att dö ensam på sjukhus än på äldreboende. 24,5 procent dör utan någon vid sin sida på sjukhus, medan siffran är 14 procent för den senare kategorin.

– På kommunernas äldreboenden är de mycket bättre på att sätta in extravak än på sjukhusen och det är ofta en ekonomisk fråga, säger Maria Andersson.

Stockholm utmärker sig

Ett län är särskilt utmärkande när det handlar om patienter som dör på sjukhus – Stockholm.

Hela 30,4 procent av de som dog på Stockholms sjukhus mellan januari och maj det här året gjorde det helt själva.

Högre än normalt

Rikssnittet på 16,6 procent är högre än vad det normalt är och har varit före pandemin – då den låg på cirka 15 procent, skriver Aftonbladet.
I november 2020 låg den på 18 procent. Samma år visade statistik från Svenska palliativregistret att 33 procent av de som under samma år dog av covid-19 var ensamma i dödsögonblicket.

Många vill dö hemma

Enligt årets mätning önskade 18 procent att dö i sitt eget hem. Ofta av trygghetsskäl.

– Ofta kan det vara så att man inte vill dö hemma, men när man ser att det går att få en väl fungerande sjukvård i hemmet och att läkaren kan komma på hembesök och att man har erfaren personal hemma så väljer man att vara hemma, säger Maria Andersson till DN.

Hela listan – län för län

Andel ensamma i samma rum i dödsögonblicket (januari – maj 2022). Andelen anges i procent.

  • Hela Sverige: 16,6
  • Västerbottens län 9,5
  • Gävleborgs län 10,0
  • Örebro län 12,7
  • Blekinge län 12,9
  • Hallands län 13,6
  • Kronobergs län 13,8
  • Jämtlands län 14,2
  • Västra Götalands län 15,4
  • Norrbottens län 15,5
  • Östergötlands län 15,5
  • Kalmar län 15,6
  • Dalarnas län 15,7
  • Skåne län 15,7
  • Västernorrlands län 15,8
  • Gotlands län 16,3
  • Jönköpings län 16,6
  • Värmlands län 18,7
  • Södermanlands län 20,6
  • Västmanlands län 20,8
  • Stockholms län 21,4
  • Uppsala län 21,8

Källa: Svenska palliativregistret (samlar 60 procent av dödsfallen)

Foto: B. Martins

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen