SVERIGE: Så ska befolkningens matvanor förbättras

2022 12 12

Skatt på drycker med tillsatt socker, sänkt moms på nyttig mat och nationella skolfruktsprogram.

Det är exempel på styrmedel som kan förbättra svenska folkets matvanor.

Det fastslår Livsmedelsverket i en ny rapport.

– En litteraturstudie som Livsmedelsverket har gjort visar att sådana styrmedel kan påverka konsumtionen och därmed bidra till bättre hälsa, framhåller myndigheten och tillägger att ett stort antal länder både inom och utom Europa har infört olika typer av styrmedel för att främja en mer hälsosam livsmedelskonsumtion.

Skatt på ohälsosam mat och dryck

Ett styrmedel som bedöms ha en positiv effekt på folkhälsan är en skatt på bland annat sötade drycker.

– Styrmedel som skatter på drycker med tillsatt socker eller annan ohälsosam mat, sänkt moms på hälsosam mat och skolfruktsstöd kan ha effekt på konsumtionen, framhåller Livsmedelsverket.

I dag har 85 av WHO:s 194 medlemsstater infört punktskatter på drycker med tillsatt socker.

– Eftersom läskskatt finns i så många länder finns det mycket forskning på effekten, och den visar att skatt bidrar till att minska konsumtionen av drycker med tillsatt socker, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Det är däremot färre länder som har infört en extra skatt på ohälsosammare mat eller sänkt moms på nyttig mat. Trots detta bedömer Livsmedelsverket att åtgärderna kan få en positiv effekt.

– Det finns därför få utvärderingar av effekten. Samtidigt visar modellstudier att prisförändringar, både höjningar och minskningar, kan ha effekt på livsmedelskonsumtionen, skriver myndigheten.

Frukt till skolelever

Avslutningsvis slår Livsmedelsverket ett slag för EU:s skolfruktsstöd.

Direktivet erbjuder ekonomisk ersättning till skolor som delar ut och undervisar om frukt och grönsaker under skoltid. I dag använder samtliga EU-länder stödet förutom Sverige.

Forskningen indikerar att stödet har ökat intaget av frukt bland barn och unga.

– Vi tycker det vore positivt om Sverige använde EU:s skolfruktsstöd. Det skulle underlätta för elever att äta mer frukt. I dag äter nästan alla ungdomar i Sverige för lite frukt och grönt, säger Åsa Brugård Konde.

Fakta om rapporten:

  • I rapporten definieras styrmedel som åtgärder som staten, kommuner och regioner kan använda och som kan riktas mot hela befolkningen eller specifikt mot barn och unga.
  • Inom ramen för ett pågående regeringsuppdrag har Livsmedelsverket sammanställt forskning om styrmedel som syftar till att antingen minska konsumtionen av onyttiga livsmedel eller öka konsumtionen av nyttiga livsmedel.
  • Initiativ från privata aktörer ingår inte, inte heller information i form av rådgivning och hälsosamtal inom hälso- och sjukvården. Det finns därmed åtgärder som kan bidra till en hälsosammare livsmedelskonsumtion som inte omfattas av rapporten.
  • Källa: Livsmedelsverket

Foto: K. Junho resp S C. Photography

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Trump med “helt omöjligt” krav på Nato

2025 09 15

USA:s president Donald Trump har hittat “Europas akilleshäl”.

Det var i lördags som presidenten meddelade att han är beredd att införa “massiva sanktioner” mot Ryssland.

Ett besked som framstod som ett betydande framsteg för att sätta värdefull press på Ryssland att avsluta kriget i Ukraina.

Men egentligen handlar det om ett taktiskt drag från en pressad Trump att köpa sig mer tid, menar flera experter.

Flera av korrespondenterna hos danska public servicekanalen TV2 drar just den slutsatsen, eftersom Trumps sanktioner villkoras av att Natoländerna slutar köpa rysk olja.

– Allt pekar på att Trumps förslag är en taktisk manöver. Han kan framstå som hård mot Ryssland, men samtidigt ställa villkor som han vet aldrig kommer att uppfyllas, säger Lise Toft Hessellund, EU-korrespondent på TV2, till den egna kanalen.

"Ring Orbán"

Korrespondenten hänvisar till att länder som Ungern och Slovakien inte har någon ambition över huvud taget om att sluta importera rysk olja.

Det vet Trump mycket väl, framhåller Toft Hessellund.

– Det här är några av Trumps bästa vänner i Europa, så han vet mycket väl att det här är Europas akilleshäl. Om han inte ringer Viktor Orbán och säger “nu gör du som jag säger” kommer de här länderna inte att koppla bort sig från rysk energi, säger EU-korrespondenten.

LÄS MER: Trump har bestämt sig: ”massivt” besked om Ryssland

"Är under press"

Experten får medhåll av Lotta Mejlhede, även hon korrespondent på TV2. Enligt Mejlhede handlar det om ett försök från en “pressad Trump att skjuta upp tiden”.

–  Trump är under press, både från sin stab bakom kulisserna och från Natoländerna. Han kan se att Putin inte gör vad han vill. Med det här brevet ger han sig själv lite mer luft genom att avslöja hyckleriet i att folk anser att USA borde göra mer för att stoppa kriget, men att det fortfarande finns länder i Europa som köper rysk olja och gas.

LÄS MER: ”Värsta sedan krigsstarten” – Ryssland pressas rejält

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Folk har missuppfattat covid-19 – läkare: stämmer inte

2025 09 14

Covid-19 har gjort “comeback” i Sverige.

Det underströk Folkhälsomyndigheten förra veckan.

Över större delen av landet ses en ökande trend av bekräftade fall, precis som i andra länder runtom i världen som hade en låg spridning under våren.

På sociala medier har många som smittats även vädrat erfarenheter om att de lider av värre infektioner än tidigare.

– Vissa hävdar till och med att det är den värsta de någonsin har haft, rapporterar Huffington Post.

Är inte farligare i sig

Rapporterna om att infektionerna nu skulle vara värre än någonsin beskrivs som alarmerande.

Men att det skulle handla om en mer aggressiv variant som sprids nu är ett missförstånd. Det understryker Mark Burns, docent i medicin vid avdelningen för infektionssjukdomar vid University of Louisville.

– Dessa Omkikronvarianter har alla haft ett par saker gemensamt. För det första är de mycket smittsamma, men för det andra är de inte alls lika allvarliga som tidigare varianter har varit, säger han till tidningen.

"Värre halsont"

Ovanstående innebär inte att någon som lider av en allvarlig covidinfektion inte har det värre än förra året. Det är fortfarande fullt möjligt.

Men det innebär inte att den nu dominerande varianten, Stratus eller XFG, i sig självt är farligare än någon av de tidigare varianterna.

– Det enda jag har hört och det enda vi har sett är att det verkar som att just den här varianten som cirkulerar just nu verkar orsaka värre halsont än andra varianter, säger Donald Dumford, läkare i infektionssjukdomar vid Cleveland Clinic Akron General i Ohio, till samma tidning.

Nya symptom

Förra veckan påtalade Klara Sondén, biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, att symtomen för viruset har förändrats.

Hon framhåller att det har blivit svårare att skilja covid-19 från en vanlig förkylning.

– Nu för tiden, 2025, så ser vi inte längre att man tappar luktsinnet eller att man har feber i åtta dagar och den typen av bild som många hade när de hade sin kanske allra första covidepisod, säger Klara Sondén till Aftonbladet.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen