SVERIGE: Så ska befolkningens matvanor förbättras

2022 12 12

Skatt på drycker med tillsatt socker, sänkt moms på nyttig mat och nationella skolfruktsprogram.

Det är exempel på styrmedel som kan förbättra svenska folkets matvanor.

Det fastslår Livsmedelsverket i en ny rapport.

– En litteraturstudie som Livsmedelsverket har gjort visar att sådana styrmedel kan påverka konsumtionen och därmed bidra till bättre hälsa, framhåller myndigheten och tillägger att ett stort antal länder både inom och utom Europa har infört olika typer av styrmedel för att främja en mer hälsosam livsmedelskonsumtion.

Skatt på ohälsosam mat och dryck

Ett styrmedel som bedöms ha en positiv effekt på folkhälsan är en skatt på bland annat sötade drycker.

– Styrmedel som skatter på drycker med tillsatt socker eller annan ohälsosam mat, sänkt moms på hälsosam mat och skolfruktsstöd kan ha effekt på konsumtionen, framhåller Livsmedelsverket.

I dag har 85 av WHO:s 194 medlemsstater infört punktskatter på drycker med tillsatt socker.

– Eftersom läskskatt finns i så många länder finns det mycket forskning på effekten, och den visar att skatt bidrar till att minska konsumtionen av drycker med tillsatt socker, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Det är däremot färre länder som har infört en extra skatt på ohälsosammare mat eller sänkt moms på nyttig mat. Trots detta bedömer Livsmedelsverket att åtgärderna kan få en positiv effekt.

– Det finns därför få utvärderingar av effekten. Samtidigt visar modellstudier att prisförändringar, både höjningar och minskningar, kan ha effekt på livsmedelskonsumtionen, skriver myndigheten.

Frukt till skolelever

Avslutningsvis slår Livsmedelsverket ett slag för EU:s skolfruktsstöd.

Direktivet erbjuder ekonomisk ersättning till skolor som delar ut och undervisar om frukt och grönsaker under skoltid. I dag använder samtliga EU-länder stödet förutom Sverige.

Forskningen indikerar att stödet har ökat intaget av frukt bland barn och unga.

– Vi tycker det vore positivt om Sverige använde EU:s skolfruktsstöd. Det skulle underlätta för elever att äta mer frukt. I dag äter nästan alla ungdomar i Sverige för lite frukt och grönt, säger Åsa Brugård Konde.

Fakta om rapporten:

I rapporten definieras styrmedel som åtgärder som staten, kommuner och regioner kan använda och som kan riktas mot hela befolkningen eller specifikt mot barn och unga.
Inom ramen för ett pågående regeringsuppdrag har Livsmedelsverket sammanställt forskning om styrmedel som syftar till att antingen minska konsumtionen av onyttiga livsmedel eller öka konsumtionen av nyttiga livsmedel.
Initiativ från privata aktörer ingår inte, inte heller information i form av rådgivning och hälsosamtal inom hälso- och sjukvården. Det finns därmed åtgärder som kan bidra till en hälsosammare livsmedelskonsumtion som inte omfattas av rapporten.
Källa: Livsmedelsverket

Foto: K. Junho resp S C. Photography

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen