SVERIGE: Säpo varnar för rysk aktivitet

2023 02 26

Säpo ger ett oroväckande uttalande gällande Rysslands prioriteringar i Sverige.

Till följd av den ryska invasionen av Ukraina pågår en uppbyggnad av det svenska totalförsvaret.

Då ser Ryssland en möjlighet att använda sig av en rad metoder för att spionera på svenska verksamheter.

Bland annat handlar det om att placera insiders i de olika delarna av totalförsvaret, rapporterar SR Ekot.

– Man vill kartlägga det så man vet vad Sverige kommer ha för förmåga både vad de gäller de militära delarna men även de civila delarna i totalförsvaret, säger Daniel Stenling, chef för kontraspionage på Säkerhetspolisen.

Flera metoder

För att spionera på Sverige använder sig Ryssland av ett antal olika metoder.

– Man använder sig utav cyberangrepp, signalspaning, värvning av agenter och kartläggning av terräng, vägar och broar. Man försöker placera insiders inom ramen för totalförsvarets olika delar för att få ut kärnfull information, framhåller Stenling.

Intensivt spionage
Enligt säkerhetspolisen har Ryssland arbetat intensivt med att spionera på Sverige under det gångna året.

Stenling menar att man bedömer att Ryssland betraktar Sverige som ett “intressant land”, med tanke på att underrättelseverksamhet förs trots det ryska anfallskriget i Ukraina.

Många länder

Det är inte bara Sverige som Ryssland riktar in sig på när det kommer till spionage.

Flera länder har rapporterat om rysk aktivitet gällande bland annat it-infrastruktur.

Tidigare i veckan kom uppgifter om att Australien upptäckt ryskt spionage i landet.

Ville stjäla information

Spionerna hade utgett sig för att vara diplomater och agerade i landet i 18 månader innan de upptäcktes.

De har därefter tvingats lämna Australien och den ryska ambassaden i landet har undvikit att kommentera händelsen, uppger Al Jazeera.

– Det var uppenbart för oss att spionerna var högutbildade eftersom de använde sofistikerade metoder för att dölja sin verksamhet, säger säkerhetsgeneral Mike Burgess.

Det ryska anfallskriget i Ukraina har nu pågått i över ett år och landet fortsätter utöva underrättelseverksamhet i flera länder.

Foto: Säpo

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen