SVERIGE: Säpo varnar för rysk aktivitet

2023 02 26

Säpo ger ett oroväckande uttalande gällande Rysslands prioriteringar i Sverige.

Till följd av den ryska invasionen av Ukraina pågår en uppbyggnad av det svenska totalförsvaret.

Då ser Ryssland en möjlighet att använda sig av en rad metoder för att spionera på svenska verksamheter.

Bland annat handlar det om att placera insiders i de olika delarna av totalförsvaret, rapporterar SR Ekot.

– Man vill kartlägga det så man vet vad Sverige kommer ha för förmåga både vad de gäller de militära delarna men även de civila delarna i totalförsvaret, säger Daniel Stenling, chef för kontraspionage på Säkerhetspolisen.

Flera metoder

För att spionera på Sverige använder sig Ryssland av ett antal olika metoder.

– Man använder sig utav cyberangrepp, signalspaning, värvning av agenter och kartläggning av terräng, vägar och broar. Man försöker placera insiders inom ramen för totalförsvarets olika delar för att få ut kärnfull information, framhåller Stenling.

Intensivt spionage
Enligt säkerhetspolisen har Ryssland arbetat intensivt med att spionera på Sverige under det gångna året.

Stenling menar att man bedömer att Ryssland betraktar Sverige som ett “intressant land”, med tanke på att underrättelseverksamhet förs trots det ryska anfallskriget i Ukraina.

Många länder

Det är inte bara Sverige som Ryssland riktar in sig på när det kommer till spionage.

Flera länder har rapporterat om rysk aktivitet gällande bland annat it-infrastruktur.

Tidigare i veckan kom uppgifter om att Australien upptäckt ryskt spionage i landet.

Ville stjäla information

Spionerna hade utgett sig för att vara diplomater och agerade i landet i 18 månader innan de upptäcktes.

De har därefter tvingats lämna Australien och den ryska ambassaden i landet har undvikit att kommentera händelsen, uppger Al Jazeera.

– Det var uppenbart för oss att spionerna var högutbildade eftersom de använde sofistikerade metoder för att dölja sin verksamhet, säger säkerhetsgeneral Mike Burgess.

Det ryska anfallskriget i Ukraina har nu pågått i över ett år och landet fortsätter utöva underrättelseverksamhet i flera länder.

Foto: Säpo

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen