SVERIGE: Säpo varnar för rysk aktivitet

2023 02 26

Säpo ger ett oroväckande uttalande gällande Rysslands prioriteringar i Sverige.

Till följd av den ryska invasionen av Ukraina pågår en uppbyggnad av det svenska totalförsvaret.

Då ser Ryssland en möjlighet att använda sig av en rad metoder för att spionera på svenska verksamheter.

Bland annat handlar det om att placera insiders i de olika delarna av totalförsvaret, rapporterar SR Ekot.

– Man vill kartlägga det så man vet vad Sverige kommer ha för förmåga både vad de gäller de militära delarna men även de civila delarna i totalförsvaret, säger Daniel Stenling, chef för kontraspionage på Säkerhetspolisen.

Flera metoder

För att spionera på Sverige använder sig Ryssland av ett antal olika metoder.

– Man använder sig utav cyberangrepp, signalspaning, värvning av agenter och kartläggning av terräng, vägar och broar. Man försöker placera insiders inom ramen för totalförsvarets olika delar för att få ut kärnfull information, framhåller Stenling.

Intensivt spionage
Enligt säkerhetspolisen har Ryssland arbetat intensivt med att spionera på Sverige under det gångna året.

Stenling menar att man bedömer att Ryssland betraktar Sverige som ett “intressant land”, med tanke på att underrättelseverksamhet förs trots det ryska anfallskriget i Ukraina.

Många länder

Det är inte bara Sverige som Ryssland riktar in sig på när det kommer till spionage.

Flera länder har rapporterat om rysk aktivitet gällande bland annat it-infrastruktur.

Tidigare i veckan kom uppgifter om att Australien upptäckt ryskt spionage i landet.

Ville stjäla information

Spionerna hade utgett sig för att vara diplomater och agerade i landet i 18 månader innan de upptäcktes.

De har därefter tvingats lämna Australien och den ryska ambassaden i landet har undvikit att kommentera händelsen, uppger Al Jazeera.

– Det var uppenbart för oss att spionerna var högutbildade eftersom de använde sofistikerade metoder för att dölja sin verksamhet, säger säkerhetsgeneral Mike Burgess.

Det ryska anfallskriget i Ukraina har nu pågått i över ett år och landet fortsätter utöva underrättelseverksamhet i flera länder.

Foto: Säpo

Text: Redaktionen


14 okt 2026

Regeringsfrågan: Kristersson går emot Busch

2026 10 14

I går lanserades ett nytt regeringsalternativ.

Magdalena Andersson (S) kommer av allt att döma inte att få tillräckligt med stöd i morgondagens omröstning för att bli vald till statsminister i en S-regering.

Till nästa sonderingsuppdrag finns nu ett nytt regeringsalternativ, uppgav Ebba Busch (KD) på tisdagen. Enligt partiledaren har hon målet att bilda en mitten-högerregering och för samtal med både C och SD.

Nu låter det annorlunda.

Åtminstone från statsminister Ulf Kristersson (M). Han förnekar att några förhandlingar om en höger-mittenregering alls äger rum.

– Det finns inga sådana förhandlingar. Vi pratar förstås med alla hela tiden, säger Kristersson till SvD.

Kristersson: Inga förutsättningar

Efter valet har Ulf Kristersson flera gånger sagt att det finns en “icke-socialistisk majoritet” och då syftat på Tidöpartierna samt Centerpartiet. Men enligt M-ledaren saknas förutsättningar för att han ska kunna bilda regering och bli statsminister på nytt.

– Så länge det är 176 mandat som pekar på en socialdemokratiskt ledd regering så finns det inte parlamentariska förutsättningar för en icke-socialistisk regering. Om det skulle förändras så står jag beredd, säger Kristersson enligt DN.

"Slösar tålamodet"

Ulf Kristersson vill dock inte kommentera om han vill ha sonderingsuppdraget av talmannen om, eller när, Andersson röstas ned imorgon.

– Det här handlar om att seriöst pröva en regering som kan tolereras och väljas av Sveriges riksdag, och det måste alltid börja i mandatfördelningen. Att slänga bort omröstningar som man vet misslyckas är att slösa på svenska folkets tålamod, säger partiledaren.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Busch: Söker möjligheten

Ebba Busch höger-mitten-alternativ lanserades efter att hon förra veckan träffat C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist för ett bastubad. Mötet avhandlade bland annat valresultatet och möjligheterna att bilda en ny regering, enligt Busch.

– Det är en del av vårt sätt att försöka vara konstruktiva och ha bra samtal med de partier där vi har gemensamma frågor som vi skulle kunna samarbeta kring, där jag såklart också söker en möjlighet för en mitten-högerregering, sade hon till Di igår.

Läs också: En matkedja har fler kunder än någonsin 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Skarpt krav från S – vill att priset ska höjas

2026 10 14

Socialdemokraterna vill att EU agerar för att pressa upp priserna.

Samtidigt som regeringsförhandlingarna pågår för fullt i Sverige, fortlöper det politiska arbetet för de svenska EU-parlamentarikerna.

Nu sätter Socialdemokraterna ner foten och vill att unionen agerar för att stärka den inhemska produktionen, och minska beroendet av Kina. Partiet kräver nu ett gemensamt prisgolv för att pressa upp priserna för kritiska råmaterial.

– Europa kan inte göra sig beroende av andra för material som är avgörande för vår industri och säkerhet, säger Europaparlamentarikern Sofie Eriksson (S), i ett uttalande.

– Våra bruksorter står redo för att ta emot investeringar, vi behöver få i gång mer egen produktion och se till att satsningar faktiskt blir av. Vi har inte råd att vara beroende.

LÄS OCKSÅ: Skarp uppmaning till alla med lån – gör det innan vintern

Säkra svenska jobb

Investeringar i europeiska gruvor går trögt, samtidigt som Kina dominerar marknaden när det gäller råmaterial till exempelvis batterier, vindkraft, elmotorer och försvarsmateriel, menar S. Europas beroende skapar också en skör situation, där handelskonflikter med tullar och hot om exportstopp kan användas som maktmedel.

Samtidigt skulle ett prisgolv göra att fler vågar göra satsningar i Europa, även i Sverige, menar Sofie Eriksson.

– Det är svårt att satsa miljarder när råvarupriserna svänger och används i utpressningssyfte i en orolig omvärld, säger hon.

– Ett prisgolv kan säkra jobb, garantera investeringar och hålla viktig gruvdrift i gång. Det minskar också risken för lokalsamhällen som vill satsa på skola, omsorg och infrastruktur.

Förslaget går nu vidare i EU och nästa steg är att EU-parlamentet avgör om frågan ska utredas.

Regeringen har satsat

Under den senaste mandatperioden har regeringen satsat på att förstärka arbetet med att kartlägga malmpotentiella områden i Sverige. Syftet har varit att trygga försörjningen av mineral och metaller som är kritiska för samhällets funktion, men också att bidra till den tekniska utvecklingen och omställningen till grön energi.

– Genom detta uppdrag gör regeringen den största satsningen på flera decennier för att kartlägga malmpotentiella områden i Sverige, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) i samband med att satsningen annonserades 2024.

LÄS MER: BEKRÄFTAT: Då tjänar hushållen på att binda elpriset

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen