SVERIGE: Säpo varnar för rysk aktivitet

2023 02 26

Säpo ger ett oroväckande uttalande gällande Rysslands prioriteringar i Sverige.

Till följd av den ryska invasionen av Ukraina pågår en uppbyggnad av det svenska totalförsvaret.

Då ser Ryssland en möjlighet att använda sig av en rad metoder för att spionera på svenska verksamheter.

Bland annat handlar det om att placera insiders i de olika delarna av totalförsvaret, rapporterar SR Ekot.

– Man vill kartlägga det så man vet vad Sverige kommer ha för förmåga både vad de gäller de militära delarna men även de civila delarna i totalförsvaret, säger Daniel Stenling, chef för kontraspionage på Säkerhetspolisen.

Flera metoder

För att spionera på Sverige använder sig Ryssland av ett antal olika metoder.

– Man använder sig utav cyberangrepp, signalspaning, värvning av agenter och kartläggning av terräng, vägar och broar. Man försöker placera insiders inom ramen för totalförsvarets olika delar för att få ut kärnfull information, framhåller Stenling.

Intensivt spionage
Enligt säkerhetspolisen har Ryssland arbetat intensivt med att spionera på Sverige under det gångna året.

Stenling menar att man bedömer att Ryssland betraktar Sverige som ett “intressant land”, med tanke på att underrättelseverksamhet förs trots det ryska anfallskriget i Ukraina.

Många länder

Det är inte bara Sverige som Ryssland riktar in sig på när det kommer till spionage.

Flera länder har rapporterat om rysk aktivitet gällande bland annat it-infrastruktur.

Tidigare i veckan kom uppgifter om att Australien upptäckt ryskt spionage i landet.

Ville stjäla information

Spionerna hade utgett sig för att vara diplomater och agerade i landet i 18 månader innan de upptäcktes.

De har därefter tvingats lämna Australien och den ryska ambassaden i landet har undvikit att kommentera händelsen, uppger Al Jazeera.

– Det var uppenbart för oss att spionerna var högutbildade eftersom de använde sofistikerade metoder för att dölja sin verksamhet, säger säkerhetsgeneral Mike Burgess.

Det ryska anfallskriget i Ukraina har nu pågått i över ett år och landet fortsätter utöva underrättelseverksamhet i flera länder.

Foto: Säpo

Text: Redaktionen


Tidigare Trumpallierad varnar: En sista invasion förbereds

2025 12 02

John Bolton, nationell säkerhetsrådgivare i Vita huset under Donald Trumps första mandatperiod, varnar för en ny rysk invasion.

Enligt Bolton kommer ett eventuellt fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland att följas av en ”tredje och sista” rysk invasion av Ukraina.

– Putin har i 20 år sagt att han försöker återskapa det ryska imperiet, vilket kräver kontroll av Ukraina. Alla avtal som Ryssland skriver under skulle bana väg för en tredje, och sista, invasion av Ukraina, skriver Bolton på X.

I samma inlägg delar Bolton ett klipp från sin medverkan i den amerikanska nyhetskanalen News Nation.  I intervjun konstaterar han att det enda avtal som Rysslands diktator Vladimir Putin kommer acceptera är ett ryskvänligt avtal som lägger grunden för en ny offensiv mot Ukraina. 

Två invasioner hittills

Ryssland invaderade östra Ukraina och Krymhalvön 2014. I februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av grannlandet. Drygt fyra år senare kontrollerar Ryssland ungefär 20 procent av Ukrainas landyta.

LÄS MER: Specialstyrkor har slagit till mot ockuperade Krym

Samtal i Moskva

John Boltons varning utfärdas samtidigt som USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff befinner sig i Moskva för samtal med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Vad mötet kommer leda till är ännu oklart. 

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger att han inväntar information från den amerikanska delegationen.

– Den amerikanska delegationen avser att informera oss direkt efter mötet. Nästa steg kommer att bero på vilka signaler vi får, framhåller Zelenskyj i ett inlägg på X.

Enligt presidenten kan den ukrainska sidan träffa Witkoff i närtid om framsteg har gjorts i förhandlingarna.

LÄS OCKSÅ: “Vi har bara börjat” – USA utfärdar militärt hot

Foto:

Text: Redaktionen


SD-toppar nekas av Hemvärnet

2025 12 02

Pontus Persson, riksdagskandidat för Sverigedemokraterna, och SD-ledamoten Richard Jomshof har nekats antagning till Hemvärnet.

Nu hävdar SD-topparna att det handlar om politisk diskriminering.

– Jag vill inte att det blir en politisk fråga, jag vill bara försvara mitt land. Men jag har inte fått någon förklaring, så då är det enda skäl jag kan tänka på – mina politiska åsikter. Och är det så att Hemvärnet inte tycker att man kan sympatisera med Sveriges näst största parti, och det är över 20 procent av befolkningen, då har vi ett problem, säger Pontus Persson till Kvartal.

SD-toppen Richard Jomshof berättar att han också nekats antagning till Hemvärnet. Även Jomshof bedömer att han sannolikt nekats på grund av sitt partimedlemskap.

– Har gjort värnplikt (grad furir). Sökte till Hemvärnet när Ukraina attackerades och kände att jag ville delta i närförsvaret vid ett eventuellt skarpt läge. Fick ett mejl för ett år sedan att min ansökan var avbruten. Förbannat märkligt om du frågar mig, men troligtvis rör det sig om politisk diskriminering i båda fallen, skriver han på X i ett svar till Pontus Persson.

Hemvärnet svarar

Hemvärnets kommunikationschef Jessica Dahlin har kommenterat uppgifterna. Hon uppger att Persson inte godkändes i säkerhetsprövningen.

SD-politikern har framhållit att han först blev godkänd i säkerhetsprövningen, men att beslutet drogs tillbaka efter en vecka.

Hemvärnet uppger att det skett ett misstag.

– Vad gäller det specifika fall som refereras till, gällande information om en godkänd säkerhetsprövning, så har det skett av misstag. Det var felaktig information som gick ut, något vi såklart beklagar, säger Jessica Dahlin till Kvartal.

”De är säkerhetsrisker”

Svenska Dagbladets ledarskribent Peter Wennblad kritiserar politikernas frispråkighet. Han anser att agerandet bör klassa både Jomshof och Person som ”säkerhetsrisker”.

– Undrar om Jomshof och Persson förstår att de nu i handling visar att de är säkerhetsrisker. Att offentligt sprida spekulativ kritik mot Försvarsmakten torde i sig diskvalificera dem i en säkerhetsprövning, eftersom man i den bland annat bedömer lojaliteten mot försvarets intressen, skriver han på X.

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa

FAKTA: Hemvärnets säkerhetsprövning

- Säkerhetsprövningen inleds med en intervju som tar cirka 2–3 timmar att genomföra.

- Som en del av säkerhetsprövningen kan Försvarsmakten även göra en bostadskontroll om det skulle vara aktuellt med hemförvaring av vapen.

- Efter säkerhetsprövningsintervjun gör Försvarsmakten även en registerkontroll, samt efterfrågar ett yttrande från den sökandes hemkommun.

Källa: Försvarsmakten

LÄS OCKSÅ: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen