SVERIGE: Säpo varnar för rysk aktivitet

2023 02 26

Säpo ger ett oroväckande uttalande gällande Rysslands prioriteringar i Sverige.

Till följd av den ryska invasionen av Ukraina pågår en uppbyggnad av det svenska totalförsvaret.

Då ser Ryssland en möjlighet att använda sig av en rad metoder för att spionera på svenska verksamheter.

Bland annat handlar det om att placera insiders i de olika delarna av totalförsvaret, rapporterar SR Ekot.

– Man vill kartlägga det så man vet vad Sverige kommer ha för förmåga både vad de gäller de militära delarna men även de civila delarna i totalförsvaret, säger Daniel Stenling, chef för kontraspionage på Säkerhetspolisen.

Flera metoder

För att spionera på Sverige använder sig Ryssland av ett antal olika metoder.

– Man använder sig utav cyberangrepp, signalspaning, värvning av agenter och kartläggning av terräng, vägar och broar. Man försöker placera insiders inom ramen för totalförsvarets olika delar för att få ut kärnfull information, framhåller Stenling.

Intensivt spionage
Enligt säkerhetspolisen har Ryssland arbetat intensivt med att spionera på Sverige under det gångna året.

Stenling menar att man bedömer att Ryssland betraktar Sverige som ett “intressant land”, med tanke på att underrättelseverksamhet förs trots det ryska anfallskriget i Ukraina.

Många länder

Det är inte bara Sverige som Ryssland riktar in sig på när det kommer till spionage.

Flera länder har rapporterat om rysk aktivitet gällande bland annat it-infrastruktur.

Tidigare i veckan kom uppgifter om att Australien upptäckt ryskt spionage i landet.

Ville stjäla information

Spionerna hade utgett sig för att vara diplomater och agerade i landet i 18 månader innan de upptäcktes.

De har därefter tvingats lämna Australien och den ryska ambassaden i landet har undvikit att kommentera händelsen, uppger Al Jazeera.

– Det var uppenbart för oss att spionerna var högutbildade eftersom de använde sofistikerade metoder för att dölja sin verksamhet, säger säkerhetsgeneral Mike Burgess.

Det ryska anfallskriget i Ukraina har nu pågått i över ett år och landet fortsätter utöva underrättelseverksamhet i flera länder.

Foto: Säpo

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen