SVERIGE: Polisen agerar i fråga om elbilar

2023 01 23

Antalet elbilar har växt lavinartat de senaste åren, vilket riskerar dödliga konsekvenser för polisen.

Parallellt med att fler väljer att köra elbil ökar också antalet som hamnar i beslag hos Polismyndigheten.

Någonting som nu oroar polisens huvudskyddsombud i region väst, Björn Johnsson, som inte längre vill se att polisens medarbetare ska hantera de elbilar som bärgas till myndighetens lokaler. Det rapporterar Sveriges Radio.

Inför stopp: "Kan dö"

Av säkerhetsskäl stoppas nu därför poliser i regionen från att arbeta med just elbilar – ett så kallat skyddsombudsstopp.

– Vi ser och vi vet att de här högvolts- eller högspänningsfordonen innebär stora risker att hantera dem utifrån el. Det värsta scenariot är att någon av våra medarbetare faktiskt dör. Det är den nivån vi pratar om. Det är därför skyddsombudsstoppet kom till, säger Björn Johnsson till SR.

Särskilda rutiner

Polisen inför nu särskilda åtgärder i form av rutiner som ska garantera säkerheten när elbilar måste hanteras – från början till slut.

Rutinerna ska gälla redan från att man identifierar en skadad bil till dess att den bärgas till polisen.

Dessutom ska personalen utbildas för att de ska känna sig trygga i att arbeta med fordon av det här slaget.

– De fordon vi får in är så krockskadade och i mångt och mycket totalkvaddade. De kan även ha råkat ut för andra skador som brand men vi har även fordon som blivit beskjutna med vapen, förklarar Björn Johnsson för radiokanalen.

Jätteökning senaste fem åren

Att köra elbil blir allt vanligare i Sverige. Från 2017 till 2021 ökade antalet laddbara bilar i Sverige från 43 273 till 299 311 stycken, enligt elbolaget Bixia.

När branschorganisationen Mobility Sweden summerade fordonsåret 2022 kunde det också konstateras att just elbilen var ett genomgående tema.

Över hälften av bilarna som registrerades förra året var laddbara, antingen laddhybrider eller renodlade bilar.

– Bland laddbara bilar har det skett en ökning av 65 procent för helt elektriska bilar, medan laddhybriderna har minskat med 15 procent, skriver Dagens PS och tillägger:

– Under hela 2022 var 33 procent av alla nyregistrerade bilar elbilar medan laddhybrider stod för 23 procent.

"Billigare än bensin och diesel"

Ökningen skedde trots kraftigt höjda elpriser i hela Sverige, samtidigt som det under 2022 fanns stora regionala skillnader i landet för kostnaden att ladda elbilen.

Våra beräkningar visar att det trots att elpriset ökat procentuellt mer än bensin och dieselpriset under året så är det fortsatt billigare att köra elbil i jämförelse med en bensin- eller dieselbil, sade Mattias Bergman VD på Mobility Sweden, till organisationens hemsida i oktober.

Han tillade:

För alla bilister som nu vill sänka sina drivmedelskostnader är valet att välja en elbil eller en bränslesnål nyare bil den bästa rekommendationen tillsammans med att se över hur man kör och var och när man laddar.

Foto: E. Ojeh

Text: Redaktionen


8 jan 2026

JUST NU: 17 länder går ihop mot Putin

2026 04 11

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen