SVERIGE: Polisen agerar i fråga om elbilar

2023 01 23

Antalet elbilar har växt lavinartat de senaste åren, vilket riskerar dödliga konsekvenser för polisen.

Parallellt med att fler väljer att köra elbil ökar också antalet som hamnar i beslag hos Polismyndigheten.

Någonting som nu oroar polisens huvudskyddsombud i region väst, Björn Johnsson, som inte längre vill se att polisens medarbetare ska hantera de elbilar som bärgas till myndighetens lokaler. Det rapporterar Sveriges Radio.

Inför stopp: "Kan dö"

Av säkerhetsskäl stoppas nu därför poliser i regionen från att arbeta med just elbilar – ett så kallat skyddsombudsstopp.

– Vi ser och vi vet att de här högvolts- eller högspänningsfordonen innebär stora risker att hantera dem utifrån el. Det värsta scenariot är att någon av våra medarbetare faktiskt dör. Det är den nivån vi pratar om. Det är därför skyddsombudsstoppet kom till, säger Björn Johnsson till SR.

Särskilda rutiner

Polisen inför nu särskilda åtgärder i form av rutiner som ska garantera säkerheten när elbilar måste hanteras – från början till slut.

Rutinerna ska gälla redan från att man identifierar en skadad bil till dess att den bärgas till polisen.

Dessutom ska personalen utbildas för att de ska känna sig trygga i att arbeta med fordon av det här slaget.

– De fordon vi får in är så krockskadade och i mångt och mycket totalkvaddade. De kan även ha råkat ut för andra skador som brand men vi har även fordon som blivit beskjutna med vapen, förklarar Björn Johnsson för radiokanalen.

Jätteökning senaste fem åren

Att köra elbil blir allt vanligare i Sverige. Från 2017 till 2021 ökade antalet laddbara bilar i Sverige från 43 273 till 299 311 stycken, enligt elbolaget Bixia.

När branschorganisationen Mobility Sweden summerade fordonsåret 2022 kunde det också konstateras att just elbilen var ett genomgående tema.

Över hälften av bilarna som registrerades förra året var laddbara, antingen laddhybrider eller renodlade bilar.

– Bland laddbara bilar har det skett en ökning av 65 procent för helt elektriska bilar, medan laddhybriderna har minskat med 15 procent, skriver Dagens PS och tillägger:

– Under hela 2022 var 33 procent av alla nyregistrerade bilar elbilar medan laddhybrider stod för 23 procent.

"Billigare än bensin och diesel"

Ökningen skedde trots kraftigt höjda elpriser i hela Sverige, samtidigt som det under 2022 fanns stora regionala skillnader i landet för kostnaden att ladda elbilen.

Våra beräkningar visar att det trots att elpriset ökat procentuellt mer än bensin och dieselpriset under året så är det fortsatt billigare att köra elbil i jämförelse med en bensin- eller dieselbil, sade Mattias Bergman VD på Mobility Sweden, till organisationens hemsida i oktober.

Han tillade:

För alla bilister som nu vill sänka sina drivmedelskostnader är valet att välja en elbil eller en bränslesnål nyare bil den bästa rekommendationen tillsammans med att se över hur man kör och var och när man laddar.

Foto: E. Ojeh

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen