SVERIGE: Polisen agerar i fråga om elbilar

2023 01 23

Antalet elbilar har växt lavinartat de senaste åren, vilket riskerar dödliga konsekvenser för polisen.

Parallellt med att fler väljer att köra elbil ökar också antalet som hamnar i beslag hos Polismyndigheten.

Någonting som nu oroar polisens huvudskyddsombud i region väst, Björn Johnsson, som inte längre vill se att polisens medarbetare ska hantera de elbilar som bärgas till myndighetens lokaler. Det rapporterar Sveriges Radio.

Inför stopp: "Kan dö"

Av säkerhetsskäl stoppas nu därför poliser i regionen från att arbeta med just elbilar – ett så kallat skyddsombudsstopp.

– Vi ser och vi vet att de här högvolts- eller högspänningsfordonen innebär stora risker att hantera dem utifrån el. Det värsta scenariot är att någon av våra medarbetare faktiskt dör. Det är den nivån vi pratar om. Det är därför skyddsombudsstoppet kom till, säger Björn Johnsson till SR.

Särskilda rutiner

Polisen inför nu särskilda åtgärder i form av rutiner som ska garantera säkerheten när elbilar måste hanteras – från början till slut.

Rutinerna ska gälla redan från att man identifierar en skadad bil till dess att den bärgas till polisen.

Dessutom ska personalen utbildas för att de ska känna sig trygga i att arbeta med fordon av det här slaget.

– De fordon vi får in är så krockskadade och i mångt och mycket totalkvaddade. De kan även ha råkat ut för andra skador som brand men vi har även fordon som blivit beskjutna med vapen, förklarar Björn Johnsson för radiokanalen.

Jätteökning senaste fem åren

Att köra elbil blir allt vanligare i Sverige. Från 2017 till 2021 ökade antalet laddbara bilar i Sverige från 43 273 till 299 311 stycken, enligt elbolaget Bixia.

När branschorganisationen Mobility Sweden summerade fordonsåret 2022 kunde det också konstateras att just elbilen var ett genomgående tema.

Över hälften av bilarna som registrerades förra året var laddbara, antingen laddhybrider eller renodlade bilar.

– Bland laddbara bilar har det skett en ökning av 65 procent för helt elektriska bilar, medan laddhybriderna har minskat med 15 procent, skriver Dagens PS och tillägger:

– Under hela 2022 var 33 procent av alla nyregistrerade bilar elbilar medan laddhybrider stod för 23 procent.

"Billigare än bensin och diesel"

Ökningen skedde trots kraftigt höjda elpriser i hela Sverige, samtidigt som det under 2022 fanns stora regionala skillnader i landet för kostnaden att ladda elbilen.

Våra beräkningar visar att det trots att elpriset ökat procentuellt mer än bensin och dieselpriset under året så är det fortsatt billigare att köra elbil i jämförelse med en bensin- eller dieselbil, sade Mattias Bergman VD på Mobility Sweden, till organisationens hemsida i oktober.

Han tillade:

För alla bilister som nu vill sänka sina drivmedelskostnader är valet att välja en elbil eller en bränslesnål nyare bil den bästa rekommendationen tillsammans med att se över hur man kör och var och när man laddar.

Foto: E. Ojeh

Text: Redaktionen


29 november 2025

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen