SVERIGE: SD-topp tonar ner förväntningar

2022 10 05

Enligt Richard Jomshof (SD), nybliven ordförande i riksdagens justitieutskott, kan inte väljarna räkna med en snabb minskning av brottsligheten i Sverige, trots kommande regeringsskifte.

– Det blir inte lätt. Det här är en process som kommer att ta många år, säger han i en intervju med SR Ekot.

Flera förslag

Brottsligheten är en av de viktigaste frågorna för Sverigedemokraterna.

Efter succén i årets riksdagsval förväntas partiet för första gången få ett stort inflytande i svensk politik.

SD har en rad förslag på åtgärder inom området. Bland annat vill partiet se strängare straff, utvisa fler utländska brottslingar och ge polisen utökade befogenheter.

Men Richard Jomshof tonar ner förväntningarna.

– Det finns säkert både medlemmar, medborgare, väljare och sympatisörer som förväntar sig en snabb förändring. Vi får göra vad vi kan, men att ändra riktningen för Sverige kommer att bli tufft. Det går inte att få till stånd en förändring över ett år eller två. Det här kommer att ta tid, säger han till SR.

Kritiserad utnämning

Utnämningen av Richard Jomshof som ordförande i riksdagens justitieutskott har kritiserats.

Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, Lena Hallengren, reagerade starkt på beskedet.

– Han är muslim- och islamfientlig och en av de mest radikala sverigedemokraterna. Det han står för är obehagligt, sa hon till SvD.

Richard Jomshof kallar den nya posten för en ”revansch”.

– Det är en revansch efter att ha varit utskrattad, utfryst, hånad och dragen i smutsen många gånger av media. Både partiet och jag personligen, säger han till Expressen.

Flera uppmärksammade uttalanden

Richard Jomshof har genom åren kritiserats för flera uppmärksammade uttalanden.

I en diskussionstråd på Facebook 2015 skrev han att SD måste ”anpassa sin retorik” efter rådande läge i Sverige. Han jämförde situationen med utvecklingen i Ungern.

– Eftersom vi inte sitter i regeringsställning (än) och eftersom media i Sverige inte fungerar som media i Ungern, är vi tvungna att anpassa oss till den verklighet som råder här, skrev Jomshof.

Några dagar innan riksdagsvalet kritiserades SD-toppen för en intervju på den högernationalistiska sajten Samnytt. Jomshof varnade för valfusk i samband med rösträkningen.

– Jag tror inte att det sitter någon på regeringsnivå och försöker genomföra valfusk ute i de olika vallokalerna. Men jag är helt övertygad om att det finns väldigt många oärliga politiker och valarbetare som säkert gör vad de kan för att, ja, få ett annat valresultat, sa han till nyhetssajten och tillade:

– Det räcker att det fuskas lite här och där. Att det försvinner lite valsedlar eller att man stoppar undan våra valsedlar. Ja, jag tror att det mycket väl kan vara som så att det påverkar på marginalen. När också valet avgörs på marginalen, ja, då kan den sortens valsabotage eller vad man nu ska kalla det… det är klart att det kan avgöra.

SD-toppens uttalande kritiserades av statsvetaren Emma Ricknell vid Linnéuniversitetet, som bland annat forskat på spridning av desinformation.

– Jag tror inte du kommer hitta en enda statsvetare som inte ser problematiskt på den här typen av påståenden, sa hon till DN och betonade att det måste finnas väldigt konkreta och väldokumenterade bevis för att backa upp påståenden om valfusk.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen