SVERIGE: Skarp intern kritik mot Natodialogen

2022 05 10

– Jag är väldigt besviken. Det känns som att ledningen kör över partiet.

Det säger Kent Vilhelmsson till Expressen.

Han är en av 1 800 medlemmar från Socialdemokraterna som deltog på ett digitalt medlemsmöte om Nato under måndagen.

Kritiken mot ledningen är skarp. Många känner sig förbisedda.

”Ingen sa emot”

– Det kom någon mening om vad som händer om Trump vinner, men i övrigt pratade de egentligen bara om vad som händer när vi går med i Nato och varför det är nödvändigt. Ingen sa emot, inga frågor lästes upp, säger Kent Vilhelmsson till tidningen.

”Ett hån”

Han har varit socialdemokrat sedan ”barnsben”. Inför mötet skickades över 400 frågor in från medlemmar och ännu fler ställdes i livechatten. Men ingen kritik togs upp under det drygt en timme långa samtalet.

– I chatten som pågick under tiden var många kritiska till både Nato och dialogen men ingenting togs upp av moderatorn. Att kalla till skendialogmöten på Zoom och sedan hävda att det är demokratiskt är ett hån, säger Kent Vilhelmsson till Expressen.

S-profilen är kritisk

Göran Greider, politisk redaktör på S-tidningen Dala Demokraten, är även kritisk till den rådande Natodebatten inom S.

Han menar att dialogen är ett ”spel för gallerierna”.

– Det är en stor pinsamhet att S-ledningen, eller hundra riksdagsledamöter och mängder av lokala politiker, mumlar så starkt i frågan att det redan från början låtit som ett ja till Nato, skriver han i Dagens ETC.

Varannan S-väljare säger ja

Trots bristande dialog ökar stödet för Nato inom S.

Varannan socialdemokratisk väljare säger ja till Nato. Det indikerar Aftonbladet/Demoskops senaste mätning. Det är en ökning med nio procentenheter sedan den senaste undersökningen i april.

Demoskops mätning visar även att stödet för Nato är stort bland det svenska folket – 61 procent är för ett svenskt medlemskap i militäralliansen. Endast 20 procent säger nej.

Foto: Frida Drake Regeringskansliet

Text: Redaktionen


21 juli 2026

Stoppar presidentval – tänker behålla makten

2026 07 21

En av Rysslands främsta anhängare slår igen dörren för oppositionen.

Mandatperioden för diktatorn Daniel Ortega, som styrt Nicaragua sedan 2007, tar egentligen slut nästa år.

Nu avskaffar 80-åringen presidentval i landet.

– Aldrig igen, säger Ortega i sitt första offentliga framträdande på två månader, enligt Reuters.

"Blir inga fler val"

Daniel Ortega är en nära anhängare till Vladimir Putin i Moskva.

Efter den ryska annekteringen av Krym 2014 var diktatorn snabb att erkänna den ukrainska halvön som en del av Ryssland. Nicaragua var också ett av blott fyra länder i FN som i oktober 2022 inte röstade för att fördöma den fullskaliga invasionen av Ukraina, och blev förra året det första latinamerikanska landet att erkänna Rysslands självutnämnda annektering av Donetsk, Luhansk, Zaporizhzhia och Kherson.

Nu slår Ortega fast att det är hans linje som fortsatt gäller i Nicaragua.

Det kommer inte att bli några fler val där de kan försöka ta regeringen och makten, säger diktatorn.

– Dagarna då partier som stöddes av Yankees och Somocistas kunde återvända till makten är över. Aldrig mer, fortsätter diktatorn och syftar på dels amerikaner, dels anhängare av Somoza-dynastin, som styrde Nicaragua mellan 1936 och 1979.'

LÄS MER: Rysslands säkerhetstjänst under attack

"Rädd för nederlag"

Senast Nicaragua höll något som liknade ett val var 2021. Då grep Ortegaregimen motståndare och företagsledare och kriminaliserade oliktänkande. Diktatorn förlängde samtidigt mandatperioden till sex år. 

Idag kontrollerar Daniel Ortega, tillsammans med sin fru, nästan alla aspekter av regeringen, inklusive militären och rättsväsendet.

Félix Maradiaga, oppositionsledare i Nicaragua som satt fängslad mellan 2021 och 2023 innan han skickades i exil till USA, har kraftigt fördömt beskedet från Ortega.

– Han försöker undvika risken för ett valnederlag eftersom han vet att folket avvisar honom, säger han till Reuters.

LÄS MER: Ryssland till USA – ”vi är redo”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


21 juli 2026

Skarpt krav på Zelenskyj – deadline på fredag

2026 07 21

Ukrainas president Volodymyr Zelensyk har fått en skarp deadline att ta ställning till.

Förra veckan fattade Zelenskyj beslutet som i ukrainska medier bland annat har beskrivits som krigets potentiellt "största misstag”.

Han valde då att avskeda den populära försvarsministern Mychajlo Fedorov som bara suttit ett halvår på posten. Beslutet har utlöst stora demonstrationer i Ukraina som pågått under flera dagar.

Nu får Zelenskyj ett val, rapporterar Kyiv Independent.

– Vi har satt en deadline till fredag för att få våra krav uppfyllda, säger veteranen Dmytro Koziatynskyi, en av proteströrelsens organisatörer, till den ukrainska tidningen.

– Dagens evenemang är inte en protest. Det är en aktion inriktad på våra krav. Sedan blir det en tre dagar lång paus fram till fredag. Om vårt krav uppfylls senast fredag kommer vi att sluta.

Vände krigslyckan

Demonstranternas krav är att Fedorov ska återinsättas. 

Zelenskyjs förklaring till varför ministern avskedades var att beslutet ingick i en större regeringsombildning. 

Kritiken bottnar främst i att Fedorov bedöms vara en starkt bidragande orsak till att Ukraina lyckats vända krigslyckan, framför allt genom drönarattackerna mot Ryssland.

– Att avsätta den person som just nu gör detta möjligt är ett allvarligt misstag, skrev Kyiv Independent i en ledartext i slutet av förra veckan.

LÄS MER: Rysslands säkerhetstjänst under attack

Två krav

Ett annat krav från demonstranterna är att överbefälhavaren Oleksandr Syrskyj ska avsättas från sin post som överbefälhavare.

Det kan bli verklighet inom kort, erfar Kyiv Independent.

– Fedorov erbjöds under tiden en annan roll inriktad på militär teknologi och att övervaka ministeriets modernisering, men enligt två personer med kännedom om saken är han enbart villig att återvända som försvarsminister, uppger tidningen.

LÄS MER: Ryssland till USA – ”vi är redo”

Foto: Volodymyr Zelenskyj/X resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen