SVERIGE: Skarp intern kritik mot Natodialogen

2022 05 10

– Jag är väldigt besviken. Det känns som att ledningen kör över partiet.

Det säger Kent Vilhelmsson till Expressen.

Han är en av 1 800 medlemmar från Socialdemokraterna som deltog på ett digitalt medlemsmöte om Nato under måndagen.

Kritiken mot ledningen är skarp. Många känner sig förbisedda.

”Ingen sa emot”

– Det kom någon mening om vad som händer om Trump vinner, men i övrigt pratade de egentligen bara om vad som händer när vi går med i Nato och varför det är nödvändigt. Ingen sa emot, inga frågor lästes upp, säger Kent Vilhelmsson till tidningen.

”Ett hån”

Han har varit socialdemokrat sedan ”barnsben”. Inför mötet skickades över 400 frågor in från medlemmar och ännu fler ställdes i livechatten. Men ingen kritik togs upp under det drygt en timme långa samtalet.

– I chatten som pågick under tiden var många kritiska till både Nato och dialogen men ingenting togs upp av moderatorn. Att kalla till skendialogmöten på Zoom och sedan hävda att det är demokratiskt är ett hån, säger Kent Vilhelmsson till Expressen.

S-profilen är kritisk

Göran Greider, politisk redaktör på S-tidningen Dala Demokraten, är även kritisk till den rådande Natodebatten inom S.

Han menar att dialogen är ett ”spel för gallerierna”.

– Det är en stor pinsamhet att S-ledningen, eller hundra riksdagsledamöter och mängder av lokala politiker, mumlar så starkt i frågan att det redan från början låtit som ett ja till Nato, skriver han i Dagens ETC.

Varannan S-väljare säger ja

Trots bristande dialog ökar stödet för Nato inom S.

Varannan socialdemokratisk väljare säger ja till Nato. Det indikerar Aftonbladet/Demoskops senaste mätning. Det är en ökning med nio procentenheter sedan den senaste undersökningen i april.

Demoskops mätning visar även att stödet för Nato är stort bland det svenska folket – 61 procent är för ett svenskt medlemskap i militäralliansen. Endast 20 procent säger nej.

Foto: Frida Drake Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Tung smäll för alla som kör dieselbil

2026 09 25

Dieselpriset har stigit kraftigt runt om i Europa till följd av kriget mellan USA och Iran.

Störningar av trafiken genom Hormuzsundet har bidragit till att priserna ökat markant vid pump.

Nu blir det ännu dyrare.

Det uppger energiekonomen Claes Hemberg i en krönika hos Transportnytt.

Han hänvisar dels till situationen i Mellanöstern, dels till omfattande nedstängningar av raffinaderier i Europa efter prognoser om en kraftigt minskad efterfrågan på diesel.

”Även i Sverige”

Hemberg konstaterar att Europa inte längre är självförsörjande på diesel, utan är beroende av leveranser från ”konfliktdrabbade producenter och mellanhänder”.

På grund av blockeringarna i Hormuzsundet och Röda havet transporteras dieseln nu med tankfartyg runt den afrikanska kontinenten.

– Det innebär att enorma mängder diesel hela tiden befinner sig till sjöss, vilket gör leveranskedjan extremt sårbar för minsta lilla störning. Med andra ord kan vi räkna med fortsatt dyra och ännu dyrare dieselpriser även i Sverige under hela 2027, skriver Hemberg.

Sverige befinner sig visserligen i ett bättre läge än många andra europeiska länder, eftersom norsk olja används till svensk bensin och diesel.

Trots det bedömer Hemberg att dieselpriset kommer att stiga kraftigt i Sverige.

– Våra priser åker ändå med upp i en ny europeisk olje- och dieselfrossa.

Läs mer: Bokningarna rusar – Ryanair sätter in ny direktlinje

Tillfälliga sänkningar försvinner

Bränslepriserna i Sverige beräknas stiga redan nästa vecka.

Torsdagen den 1 oktober löper den första av regeringens tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel ut. Det innebär att skatten höjs med motsvarande cirka en krona litern för bensin och 40 öre per liter för diesel.

Två månader senare, den 1 december, löper den andra tillfälliga skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med cirka tre kronor per liter.

Läs också: 10 500 måste anställas – 40 000 kronor i snittlön

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

USA säger ja – jubel i Ukraina

2026 09 25

Ukraina har länge vädjat om att USA:s president Donald Trump ska ge landet tillstånd att tillverka robotar till luftvärnsystemet Patriot.

Ett sådant beslut har beskrivits som avgörande för Ukrainas framtida försvarsförmåga mot luftattacker.

Nu uppger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Trump gett klartecken.

– Vid vårt senaste möte underströk president Trump att han nu har fattat ett slutgiltigt beslut. Ukraina kommer att få licenser för att tillverka Patriotrobotar, säger Zelelenskyj enligt AP.

Efter gårdagens glädjebesked

Beskedet kommer kort efter att Ukraina fått grönt ljus för en ny leverans av Patriotrobotar.

Under torsdagen bekräftade Zelenskyj att Ukraina snart kommer att få de eftertraktade robotarna. Han uppgav inte vilket land som kommer att leverera dem.

– Det är ett viktigt beslut, ett mycket viktigt sådant. Vi har uppnått ett mål, sade Zelenskyj enligt ukrainska medier.

Samtal med Trump

De efterlängtade beskeden når Ukraina efter att Zelenskyj och Trump träffats i samband med öppnandet av FN:s generalförsamling i New York.

De två ledarna uppges ha diskuterat Ukrainas akuta behov av fler Patriotrobotar inför vintern.

President Zelenskyj har tidigare framhållit att Ukraina behöver fem procent av de Patriotrobotar som USA har i lager för att ”ta sig igenom vintern”.

Läs mer: 65 procent av hushållen gör likadant – kan bli dyrt

FAKTA: Luftvärnssystemet Patriot

- Patriot, eller Luftvärnssystem 103 som är den svenska benämningen, innehåller världens mest avancerade luftvärnsrobotar.

- Det består av radarstationer som söker efter och följer fientliga plan och robotar, stridsledningscentraler, fordon och lavetter samt robotar.

- Det är utrustat med en datalänk som gör att flygplan, fartyg och markfordon kan dela på taktiska bilder och kartor med väldigt liten fördröjning.

- Man kan också skicka textmeddelanden, bildinformation och tala över två olika röstkanaler.

Källa: Försvarsmakten

Läs också: PENSIONSBESKED: Flera tusenlappar mer i månaden

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen