SVERIGE: Skarp intern kritik mot Natodialogen

2022 05 10

– Jag är väldigt besviken. Det känns som att ledningen kör över partiet.

Det säger Kent Vilhelmsson till Expressen.

Han är en av 1 800 medlemmar från Socialdemokraterna som deltog på ett digitalt medlemsmöte om Nato under måndagen.

Kritiken mot ledningen är skarp. Många känner sig förbisedda.

”Ingen sa emot”

– Det kom någon mening om vad som händer om Trump vinner, men i övrigt pratade de egentligen bara om vad som händer när vi går med i Nato och varför det är nödvändigt. Ingen sa emot, inga frågor lästes upp, säger Kent Vilhelmsson till tidningen.

”Ett hån”

Han har varit socialdemokrat sedan ”barnsben”. Inför mötet skickades över 400 frågor in från medlemmar och ännu fler ställdes i livechatten. Men ingen kritik togs upp under det drygt en timme långa samtalet.

– I chatten som pågick under tiden var många kritiska till både Nato och dialogen men ingenting togs upp av moderatorn. Att kalla till skendialogmöten på Zoom och sedan hävda att det är demokratiskt är ett hån, säger Kent Vilhelmsson till Expressen.

S-profilen är kritisk

Göran Greider, politisk redaktör på S-tidningen Dala Demokraten, är även kritisk till den rådande Natodebatten inom S.

Han menar att dialogen är ett ”spel för gallerierna”.

– Det är en stor pinsamhet att S-ledningen, eller hundra riksdagsledamöter och mängder av lokala politiker, mumlar så starkt i frågan att det redan från början låtit som ett ja till Nato, skriver han i Dagens ETC.

Varannan S-väljare säger ja

Trots bristande dialog ökar stödet för Nato inom S.

Varannan socialdemokratisk väljare säger ja till Nato. Det indikerar Aftonbladet/Demoskops senaste mätning. Det är en ökning med nio procentenheter sedan den senaste undersökningen i april.

Demoskops mätning visar även att stödet för Nato är stort bland det svenska folket – 61 procent är för ett svenskt medlemskap i militäralliansen. Endast 20 procent säger nej.

Foto: Frida Drake Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Prognosen: Swish kommer att försvinna

2026 10 12

Swish är ett av de starkaste varumärkena i landet – men kommer det vara så även framöver?

Den 12 december 2012 lanserades Swish som en betaltjänst för betalningar mellan privatpersoner.

Idag används tjänsten av 8,8 miljoner svenskar – och i september månad genomfördes totalt 97 947 235 betalningar.

Swish är idag ett av de starkaste varumärkena i landet, men frågan är hur länge det kommer att vara.

“Kommer försvinna”

Elias Nordling på sajten Mobil menar att Swish förr eller senare kommer att försvinna. Han framhåller att det inte lär ske under de kommande åren, men att tjänstens “dagar är räknade”.

– Förr eller senare tror jag att en större aktör kommer in i Sverige och antingen konkurrerar ut Swish, eller tar över verksamheten och successivt stöper om den till sin egen tjänst, ungefär som Vipps gör med Mobilepay i Danmark och Finland, menas det.

“Internationellt projekt”

Swish ägs av bland annat Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea och SEB. Sajten lyfter fram att Swish inte är ett statligt alternativ, utan “ett företag som drivs av de svenska storbankerna, som i sin tur har gott om verksamhet utomlands”.

Och det är bara en tidsfråga innan en internationell aktör tar över.

– Den aktören kan mycket väl vara Vipps men behöver inte vara det. Om Tyskland kommer igång med mobila betalningar på samma sätt kan det bli en europeisk storaktör.

Läs mer: Tydligt skifte för bolån i Sverige

Swish i siffror

Idag är Swish alltjämt ett av Sveriges starkaste varumärken. Så här ser tjänstens senaste siffror ut:

- 8,8 miljoner privatanvändare

- 300 000 företag tar betalt med Swish

- 97 947 235 betalningar i september

- 55 317 185 225 kronor swishade i september

- 93 procent av användare swishar eller tar emot swish varje månad

Toppade listan

Tidigare i år utsågs Swish till Sveriges starkaste varumärke – för femte året i rad.

Betaltjänsten toppade listan framför varumärken som Ikea, Volvo, Ica, Arla och Systembolaget.

Läs mer: 3 000 kronor – tung smäll för svenska husägare

Foto: Swish

Text: Redaktionen

Många gör samma miss med diskmaskinen – “Lätt att glömma”

2026 10 11

Vissa saker är bra att komma ihåg när det kommer till diskmaskinen.

Att överhuvudtaget ha en diskmaskin är för många väldigt skönt - speciellt för alla som tycker det är jobbigt att diska för hand.

Men det är många som gör liknande missar, vilket leder till slöseri på vatten och el eller maskiner som inte kör som de ska.

Kör inte maskinen halvfull

En sak som många gör fel är att de kör diskmaskinen halvfull. Det är inte att rekommendera, enligt Electrolux.

Vitvarujätten uppmanar till att fylla maskinen.

– Det kan leda till högre kostnader för el och vatten, samtidigt som det påverkar miljön negativt och förkortar livslängden på din diskmaskin.

Rengör ibland

Ett annat misstag som är vanligt är att glömma bort är att rengöra själva maskinen.

Electrolux konstaterar att diskmaskinen i viss utsträckning rengör sig själv, men att det ibland behövs en hjälpande hand.

– Även om diskmaskinen rengör sig själv till viss del behöver du ändå rengöra den då och då. Smuts och avlagringar kan byggas upp efter många diskcykler, vilket kan försämra diskresultatet.

Läs mer: 3 000 kronor – tung smäll för svenska husägare

“Lätt att glömma”

Även sajten Leva och bo lyfter fram missen med att städa maskinen. De konstaterar att det är “självklar logik, men lätt att glömma”.

Det gäller att kolla silen vid avloppet med jämna mellanrum och ta bort matrester som kan ha fastnat i gallret eller i filtret.

De uppmanar till att rengöra hela diskmaskinen omkring en gång i månaden.

Så ska tallrikarna stå

Hur tallrikarna ska placeras kan tolkas olika. Electrolux tipsar om att vinkla dem inåt.

– Något du bör komma ihåg när det gäller hur en diskmaskin fungerar är att vattnet sprutas från maskinens mitt och utåt, menas det.

– Därför är det en bra idé att placera de mest smutsiga delarna av disken, exempelvis tallrikarnas ovansidor, så att de träffas direkt av vattenstrålarna.

Läs mer: Flera kronor dyrare – så dyr blir bensinen i vinter

Foto: N. Dumlao

Text: Redaktionen