SVERIGE: Skarp intern kritik mot Natodialogen

2022 05 10

– Jag är väldigt besviken. Det känns som att ledningen kör över partiet.

Det säger Kent Vilhelmsson till Expressen.

Han är en av 1 800 medlemmar från Socialdemokraterna som deltog på ett digitalt medlemsmöte om Nato under måndagen.

Kritiken mot ledningen är skarp. Många känner sig förbisedda.

”Ingen sa emot”

– Det kom någon mening om vad som händer om Trump vinner, men i övrigt pratade de egentligen bara om vad som händer när vi går med i Nato och varför det är nödvändigt. Ingen sa emot, inga frågor lästes upp, säger Kent Vilhelmsson till tidningen.

”Ett hån”

Han har varit socialdemokrat sedan ”barnsben”. Inför mötet skickades över 400 frågor in från medlemmar och ännu fler ställdes i livechatten. Men ingen kritik togs upp under det drygt en timme långa samtalet.

– I chatten som pågick under tiden var många kritiska till både Nato och dialogen men ingenting togs upp av moderatorn. Att kalla till skendialogmöten på Zoom och sedan hävda att det är demokratiskt är ett hån, säger Kent Vilhelmsson till Expressen.

S-profilen är kritisk

Göran Greider, politisk redaktör på S-tidningen Dala Demokraten, är även kritisk till den rådande Natodebatten inom S.

Han menar att dialogen är ett ”spel för gallerierna”.

– Det är en stor pinsamhet att S-ledningen, eller hundra riksdagsledamöter och mängder av lokala politiker, mumlar så starkt i frågan att det redan från början låtit som ett ja till Nato, skriver han i Dagens ETC.

Varannan S-väljare säger ja

Trots bristande dialog ökar stödet för Nato inom S.

Varannan socialdemokratisk väljare säger ja till Nato. Det indikerar Aftonbladet/Demoskops senaste mätning. Det är en ökning med nio procentenheter sedan den senaste undersökningen i april.

Demoskops mätning visar även att stödet för Nato är stort bland det svenska folket – 61 procent är för ett svenskt medlemskap i militäralliansen. Endast 20 procent säger nej.

Foto: Frida Drake Regeringskansliet

Text: Redaktionen

ÄNDRAR SNART: Folk väntas tappa hakan vid pump

2026 09 22

Var beredd på att priset vid pump kan börja chockhöjas med start redan nästa vecka.

Redan nästa torsdag, den 1 oktober, försvinner den första skattesänkningen. Då kommer priset vid pump öka med cirka en krona litern för bensin och 40 öre litern för diesel.

Men det är bara början.

Två månader senare höjs priset igen med ytterligare tre kronor litern när den tillfälliga skattesänkningen löper ut. Även om politikerna vill förlänga den är det tveksamt om tiden räcker, rapporterar TV4. Klockan tickar snabbt, konstaterar Viktor Gunnarsson, ansvarig för konkurrensfrågor på Drivmedel Sverige.

– Det är väldigt lite som tyder på att de hinner göra något innan första oktober. Och vill riksdagen göra något åt skattehöjningen i december, så ska en ansökan om ett förlängt undantag från EU-reglerna skickas in och sedan behandlas av EU-kommissionen, säger han till tv-kanalen.

Fyra kronor oavsett regering

Totalt blir drivmedlet alltså fyra kronor dyrare per liter inom kort. Det spelar då ingen roll att Socialdemokraterna inte vill höja skatten, eller om inte heller Tidöpartierna skulle vilja göra det, eftersom Sverige tillfälligt styrs av en övergångsregering som inte tar den typen av beslut.

Lägg därtill ett stökigt världsmarknadspris på olja.

– Sedan har världspolitiska situationer svängt snabbt förr. Men som konsument ska man nog ställa sig in på höjda priser, säger Viktor Gunnarsson.

Läs mer: 1 500 kronor i böter – många bilister gör felet

Experten: 28 kronor litern

Så sent som förra veckan förutspådde råvaruanalytikern Christian Kopfer från Arctic Securities ett dieselpris på omkring 28 kronor per liter.

– Vi har skattesituationen, men sen har den svenska kronan också blivit rätt svag i den här miljön. Ovanpå det har du den underliggande bristen på olja, vi konsumerar i dag tre till fyra fat mer än vad som produceras, vilket såklart är ohållbart, säger han till Di.

Kopfer pekar även på att Kinas ökade oljeimport ökar konkurrensen på marknaden och att ukrainska attacker mot ryska raffinaderier begränsar utbudet av diesel.

– Så det är en mängd faktorer som samverkar och ingenting tyder på att det kommer bli bättre. Att vi behöver ta av våra oljelager kommer innebära att priserna fortsätter upp.

Läs mer: 10 500 måste anställas – 40 000 kronor i snittlön

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Massiv framgång för Ukraina – har tagit över hälften

2026 09 21

Ukraina skördar stora framgångar på rysk mark.

Ukraina uppger hälften av Rysslands oljeraffineringskapacitet nu har slagits ut.

Detta efter den senaste raden långdistansattacker mot energimål i Ryssland, rapporterar RBC Ukraine.

Nära hälften utslaget

Ukrainas långdistansattacker mot den ryska oljeindustrin uppges ha fått omfattande konsekvenser.

Enligt Ukrainas generalstab har mer än 45 procent av Rysslands oljeraffineringskapacitet tagits ur drift efter den senaste tidens attacker.

Uppgiften kommer efter attacken mot Moskvas oljeraffinaderi i helgen.

– En av konsekvenserna är en brist på högkvalitativt bränsle i Ryssland, skriver den ukrainska generalstaben.

Myndigheten uppger samtidigt att produktionen av bensin och diesel som uppfyller standarden Euro-5/K5 har minskat kraftigt.

LÄS MER: Ryska elitenheter dras bort från fronten

Flera raffinaderier har träffats

Under den föregående veckan har ukrainska styrkor riktat in sig på flera viktiga anläggningar i Ryssland och de ockuperade områdena.

Natten till den 15 september träffades Syzrans oljeraffinaderi i Samara-regionen. Där uppges bland annat den primära raffineringsenheten AVT-6 och ett tanklager ha träffats.

Två dagar senare var det dags för Slavneft-YANOS-raffinaderiet i Jaroslavl. Raffinaderiet har en årlig kapacitet på omkring 15 miljoner ton olja och den primära raffineringsenheten AVT-3 uppges ha träffats.

Raffinaderi ur bruk

Under helgens omfattande drönarattack mot Moskva träffades Gazprom Nefts oljeraffinaderi i den ryska huvudstaden.

Reuters uppger att anläggningen nu har stoppat all råoljebearbetning.

– Båda raffinaderiets primära råoljedestillationsenheter började brinna efter att drönare kraschat på anläggningen. Det kan ta flera veckor att reparera skadorna och återuppta verksamheten, skriver tidningen.

Raffinaderiet bearbetade 11,6 miljoner ton råolja under 2024 och producerade bland annat 2,9 miljoner ton bensin och 3,2 miljoner ton diesel.

Ukraina uppger samtidigt att man under veckan systematiskt har slagit mot ryska luftvärnssystem, radarstationer, elektronisk krigföring och ledningscentraler.

Bland målen som nämns finns en 92N6-radar från S-400-systemet i Sotji samt två S-400-robotlavetter i området kring Vygonichi i Brjanskregionen.

Även ett Buk-M3-system i området kring Ukrainka i Zaporizjzja-regionen och en Nebo-U-radar i Donetskregionen uppges ha träffats.

LÄS MER: Norsk varning för värsta finanskrisen någonsin

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen