SVERIGE: Skola ska servera samma maträtt – varje dag

2023 09 05

Under det senaste året har frågan om barnens mat i skolan blivit högst aktuell.

I samband med att matpriserna började stiga mot slutet av förra året inkom larm efter larm från skolor som noterade kraftiga förändringar i elevernas beteende.

Barnen tycktes äta ovanligt mycket på fredagar och måndagar – vilket har setts som ett tecken på att barnen inte äter sig mätta under helgen.

En direkt följd av tajtare plånböcker bland svenska folket, menade Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson.

– Det är fruktansvärt. Så ska det inte se ut i Sverige, dundrade hon till Aftonbladet i december.

Bytte ut köttet

Samtidigt har kostnaderna för skolmaten också skenat.

Till många föräldrars förtret började flera skolor byta ut dyrt kött mot vegetariska alternativ.

– Då äter de inte så mycket och det blir många timmar utan mat, varnade tvåbarnspappan Tony Nilsson i en intervju med P4 Malmöhus.

Samma maträtt varje dag

På Kilbergsskolan (F-6) i Bollnäs brottas man med en liknande problematik.

Barnen äter inte tillräckligt och orkar inte koncentrera sig på lektionerna.

Det har gjort att skolan i fråga nu infört en radikal förändring på matsedel, rapporterar SVT Gävleborg.

På menyn ska det numera stå köttbullar och makaroner – varje dag.

Tredje alternativ

Maträtten ska serveras som ett tredje alternativ så att eleverna alltid kan välja den nämnda maten om de inte tycker om vad som erbjuds på den ordinarie matsedeln.

Och skolan tror inte att “reservmaten” kommer att ta över.

– Vi har sett att många barn inte äter av köttbullarna, utan av den ordinarie maten. Så småningom kanske vi kommer att se barn som har rädsla för att äta i matsalen våga prova andra rätter, säger rektorn Helene Morin Hansson till SVT.

Gett resultat

Hon konstaterar även att förändringen har gett resultat.

Redan ser skolan att det är betydligt mer mat på tallrikarna än tidigare – vilket ökar förutsättningarna för att barnen ska orka en hel skoldag.

– Jag tänker att alla sätt att få barn att äta är värda att testa, säger Helene Morin Hansson.

Foto: B. Karaivanov

Text: Redaktionen


02dec25

JUST NU: Katastroflarm från Ryssland

2025 12 02

Den ryska flygbranschen befinner sig i en historisk kris.

Katastroflarmen fortsätter avlöser varandra, och utvecklingen pekar stadigt nedåt. Under 2025 har antalet flygolyckor och upptäckta funktionsfel fyrdubblats jämfört med fjolåret, rapporterar den oberoende ryska nyhetssajten Novaja Gazeta Europe.

Mellan januari och november har omkring 800 incidenter registrerats som lett till inställda eller avbrutna flygningar, uppger sajten med hänvisning till statistik från Aviaincident – en rysk Telegramkanal som kartlägger flygincidenter i landet.

En av årets mest allvarligaste händelser inträffade i mitten av november. Passagerare på ett ryskt passagerarflygplan av typen Superjet filmade hur ena motorns ytterskal slets av i luften. 

Planet tvingades nödlanda och delar av motorkåpan hittades utspridda på både start- och landningsbanan.

– Det är den tredje liknande incidenten på två år med ett Superjet, rapporterar Novaja Gazeta Europe.

Under hård press

Den ryska flygsektorn är hårt pressad. Västvärldens sanktioner har gjort det svårt för ryska flygbolag att få tag på reservdelar till sina plan, något som har direkt påverkan på både säkerheten och tillgängligheten. 

Kreml har vädjat till FN:s luftfartsorgan om att lätta på sanktionerna mot bland annat reservdelar.

– Ryska myndigheter försöker nu förhandla om lättnader från sanktioner, särskilt mot reservdelar, som de säger är avgörande för flygsäkerheten, har en källa inom den ryska flygsektorn sagt till Reuters.

LÄS MER: Ukraina väntar sig amerikanska vapen – för över 100 miljarder 

En tredjedel försvinner

Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya, har uppgett att cirka  309 ryska flygplan kommer att tas ur tjänst 2030.

Beksedet innebär att en tredjedel av Rysslands flygplansflotta kan vara förlorad 2030, eftersom tillverkningen av nya flygplan i princip står helt still. Under 2025 har endast ett av 15 utlovade passagerarflygplan nått marknaden.

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Foto: F. Halim

Text: Redaktionen


Fiasko för USA – 100 miljarder dollar saknas

2025 12 02

I april lanserade USA:s president Donald Trump nya handelstullar mot världens länder.

Några månader senare presenterade Vita huset en optimistisk prognos.

I augusti uppgav finansminister Scott Bessent att intäkterna från tullarna skulle uppgå till omkring 500 miljarder dollar på årsbasis.

Nu sågas Vita husets prognos.

Tullarna förväntas generera omkring 400 miljarder dollar i intäkter på årsbasis, enligt Pantheon Macroeconomics – ett oberoende forskningsinstitut specialiserat på makroekonomiska analyser.

Sifran innebär att Vita husets prognos ligger omkring 100 miljarder dollar fel. 

– Tullintäkterna ligger dramatiskt under Vita husets ursprungliga förväntningar och genererar ungefär 100 miljarder dollar mindre än beräknat, fastslår analysen.  

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa 

Trump har tvingats backa

Den kraftiga minskningen förklaras framför allt av president Trumps omsvängning kring vissa tullsatser.

Sedan lanseringen av tullarna i april har presidenten gått med på att sänka flera tullavgifter. Justeringarna innebär att den genomsnittliga aktiva tullsatsen (AETR) ligger på 12 procent – hela 8 procentenheter lägre än den förväntade genomsnittsnivån på 20 procent som beräknades i våras.

Den amerikanska tidskriften Fortune pekar dessutom ut ytterligare tre förklaringar:

1, Importen från Kina har rasat med 30 procent jämfört med 2024.  

2, Mexiko och Kanada följer frihandelsavtalet NAFTA i högre grad än väntat.  Exporten till USA håller sig oftare än väntat inom avtalets ramar och blir därmed tullbefriad. Samtidigt har både Kanada och Mexiko minskat exporten av tullbelagda varor till USA.

3, USA:s import av tullbefriade varor har ökat kraftigt, exempelvis mikrochip till AI. Dessa varor utgör nu 9 procent av landets totala import – en markant ökning från 4 procent förra året. 

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen