SVERIGE: Skola ska servera samma maträtt – varje dag

2023 09 05

Under det senaste året har frågan om barnens mat i skolan blivit högst aktuell.

I samband med att matpriserna började stiga mot slutet av förra året inkom larm efter larm från skolor som noterade kraftiga förändringar i elevernas beteende.

Barnen tycktes äta ovanligt mycket på fredagar och måndagar – vilket har setts som ett tecken på att barnen inte äter sig mätta under helgen.

En direkt följd av tajtare plånböcker bland svenska folket, menade Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson.

– Det är fruktansvärt. Så ska det inte se ut i Sverige, dundrade hon till Aftonbladet i december.

Bytte ut köttet

Samtidigt har kostnaderna för skolmaten också skenat.

Till många föräldrars förtret började flera skolor byta ut dyrt kött mot vegetariska alternativ.

– Då äter de inte så mycket och det blir många timmar utan mat, varnade tvåbarnspappan Tony Nilsson i en intervju med P4 Malmöhus.

Samma maträtt varje dag

På Kilbergsskolan (F-6) i Bollnäs brottas man med en liknande problematik.

Barnen äter inte tillräckligt och orkar inte koncentrera sig på lektionerna.

Det har gjort att skolan i fråga nu infört en radikal förändring på matsedel, rapporterar SVT Gävleborg.

På menyn ska det numera stå köttbullar och makaroner – varje dag.

Tredje alternativ

Maträtten ska serveras som ett tredje alternativ så att eleverna alltid kan välja den nämnda maten om de inte tycker om vad som erbjuds på den ordinarie matsedeln.

Och skolan tror inte att “reservmaten” kommer att ta över.

– Vi har sett att många barn inte äter av köttbullarna, utan av den ordinarie maten. Så småningom kanske vi kommer att se barn som har rädsla för att äta i matsalen våga prova andra rätter, säger rektorn Helene Morin Hansson till SVT.

Gett resultat

Hon konstaterar även att förändringen har gett resultat.

Redan ser skolan att det är betydligt mer mat på tallrikarna än tidigare – vilket ökar förutsättningarna för att barnen ska orka en hel skoldag.

– Jag tänker att alla sätt att få barn att äta är värda att testa, säger Helene Morin Hansson.

Foto: B. Karaivanov

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen