SVERIGE: SMHI går ut med trippelvarning

2023 01 16

Besvärligt väder väntar och SMHI varnar för problematik.

Såväl röd som orange och gul varning har riktats till olika delar av Sverige inför den kommande veckan.

Röd varning gäller övre Viskan och övre Ätran i Västra Götaland där översvämningar kan förekomma.

Även orangea varningar handlar om översvämningar på flera platser i Götaland och Svealand, bland annat norr om Örebro och i Södermanland, uppger SMHI.

De gula varningarna avser hårda vindar. 

“Vattennivåerna stigit”

Viskan och Ätran i Västra Götaland uppges vara särskilt i farozonen när det kommer till översvämningar i veckan.

– Efter senaste tiden av regn och snösmältning har vattennivåerna stigit i sjöarna. Därav kan det uppstå översvämning i anslutning till sjön. Nivåerna väntas kulminera i mitten av veckan, uppger SMHI.

Flera delar av landet

Varningar för hårda vindar gäller flera delar av landet, bland annat Västkusten, södra Skåne och delar av Öland och Blekinge.

Kraftiga snöfall kan även förekomma i delar av Västerbotten och Norrbotten.

Testar nytt system

Risken för översvämningar har ökat då snö och regn fyllt upp systemen och flödena stiger.

De kommande vädermässiga förhållandena har gett SMHI möjligheten att använda sitt nya varningssystem.

– Det är första gången SMHI publicerar översvämningsvarningar sedan konsekvensbaserade vädervarningar infördes hösten 2021, uppger myndigheten.

Säkerheten först

Väderproblematiken kan leda till utmaningar för bilister då vägarna blir mer svårmanövrerade.

Transportstyrelsen rapporterar att fler förlorade sitt liv i vägtrafiken det gångna året än året innan.

– Under 2022 har 220 personer omkommit och 15 437 personer skadats i vägtrafiken. Det är tio fler omkomna jämfört med 2021, uppger myndigheten.

Som innan pandemin

Transportstyrelsens generaldirektör Jonas Bjelfvenstam menar att antalet allvarliga olyckor liknar det som var innan pandemin.

– Vi ser att utvecklingen av vägtrafikolyckor med dödlig utgång är tillbaka på samma nivå som innan pandemin. Vi ser samma utveckling av trafikflöden, det vill säga antal fordon som kör på vägarna, där nivåerna ökat efter pandemin, säger han.

Foto: K. Vilaysing

Text: Redaktionen


JUST NU: Ny svensk stad kan bildas

2025 11 27

Tre orter kan komma att slås ihop till en stad.

Det är i Västra Götaland som förslaget nu har fått fart.

Moderaterna och Liberalerna i regionen har sedan tidigare föreslagit att de tre orterna Kinna, Skene och Örby i Marks kommun ska slås ihop till en stad.

En folkomröstning kan komma att bli aktuell för att nå fram till ett nytt namn på staden – som kan bli så enkelt som Mark, rapporterar Markbladet.

Nytt – men behåller

Kommunstyrelsens arbetsutskott har tagit ett beslut om att gå vidare med att marknadsföra vad som beskrivs som en “medelstor stad” bestående av Kinna, Skene och Örby.

Orterna ska behålla sina egna namn – men ett namn på den nya staden ska arbetas fram.

– Det finns en politisk majoritet för att försöka jobba med en marknadsföringskampanj för att sätta ett namn på den medelstora staden, säger kommunalrådet Ulf Dahlberg (S) till Markbladet.

– Det kan leda fram till en folkomröstning om vilket namn men vi kan inte byta namn på orterna.

Vid valet

Ett förslag som ligger på bordet är att helt enkelt döpa den nya staden till Mark.

Men det kan bli en folkomröstning som får avgöra i samband med valet i september nästa år.

– Om vi gör så är det väldigt effektivt att göra det i samband med allmänna val och det är också förslaget, säger Dahlberg.

Läs mer: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Stor förändring

I dag bor majoriteten av svenskarna i städer eller tätorter.

För 200 år sedan såg Sverige helt annorlunda ut jämfört med idag. 

Av Sveriges 2,3 miljoner invånare bodde 90 procent på landsbygden.

– Under industrialiseringen vid slutet av 1800-talet växte städerna och det uppstod också nya städer, förklarar Statistiska centralbyrån.

– Många lämnade landsbygden och sökte sig till städerna. I början av 1930-talet bodde lika många i som utanför tätorter.

Omvänt idag

Urbaniseringen var som allra snabbast under 40- och 50-talet. 

Under den perioden ökade befolkningen i tätorter med runt en miljon samtidigt som befolkningen utanför tätort minskade med 400 000.

– Idag är förhållandet omvänt jämfört med i början av 1800-talet; nästan 90 procent av befolkningen bor i tätort, fortsätter Statistiska centralbyrån.

Läs mer: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Foto: J. Jacobsson

Text: Redaktionen


JUST NU: ”Det är meningslöst” – Putin stänger dörren

2025 11 27

Rysslands diktator Vladimir Putin avfärdar möjligheten att underteckna ett fredsavtal så länge Ukrainas nuvarande regering sitter vid makten.

Det fastslår han under en pressträff i Kirgizistan.

– Det är meningslöst att underteckna dokument med det nuvarande ukrainska ledarskapet, säger Putin enligt Sky News.

Han kritiserar den ukrainska regeringen för att inte ha hållit val under kriget och påpekar att Ryssland annordnat val, trots att landet också ”befunnit sig i ett tillstånd av väpnad konflikt”.

– Ryssland vill komma överens med Ukraina så småningom, men det är juridiskt omöjligt nu. Ukraina behöver styras av friska människor som vill bygga en sund relation med Ryssland på lång sikt, säger Putin.

Inga val i krigstid

Ukrainas får inte anordna val under krigstid. Landets konstitution fastslår att inga val kan anordnas när det råder undantagstillstånd i landet.

– Senast 180 dagar efter att undantagstillståndet upphört bör fria och demokratiska val hållas för att säkerställa folkets vilja och den fria världens förtroende, förklarade Ukrainas ex-president Petro Porosjenko i ett inlägg på Facebook efter att USA uppmanat till nyval i Ukraina.

– Min stab är och har alltid varit orubbligt emot val under ett krig. Vi har sagt, och fortsätter att säga, att val endast kan äga rum efter en vapenvila och undertecknandet av ett fredsavtal med säkerhetsgarantier för Ukraina, fastslog Porosjenko.

LÄS MER: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Låtsatsval i Ryssland

Ryssland har annordnat ett riggat presidentval under kriget.

Putin ställde upp helt utan seriösa motkandidater och fick omkring 90 procent av rösterna.

LÄS OCKSÅ: Natochefen sätter ned foten – trotsar USA och Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen