SVERIGE: SMHI går ut med trippelvarning

2023 01 16

Besvärligt väder väntar och SMHI varnar för problematik.

Såväl röd som orange och gul varning har riktats till olika delar av Sverige inför den kommande veckan.

Röd varning gäller övre Viskan och övre Ätran i Västra Götaland där översvämningar kan förekomma.

Även orangea varningar handlar om översvämningar på flera platser i Götaland och Svealand, bland annat norr om Örebro och i Södermanland, uppger SMHI.

De gula varningarna avser hårda vindar. 

“Vattennivåerna stigit”

Viskan och Ätran i Västra Götaland uppges vara särskilt i farozonen när det kommer till översvämningar i veckan.

– Efter senaste tiden av regn och snösmältning har vattennivåerna stigit i sjöarna. Därav kan det uppstå översvämning i anslutning till sjön. Nivåerna väntas kulminera i mitten av veckan, uppger SMHI.

Flera delar av landet

Varningar för hårda vindar gäller flera delar av landet, bland annat Västkusten, södra Skåne och delar av Öland och Blekinge.

Kraftiga snöfall kan även förekomma i delar av Västerbotten och Norrbotten.

Testar nytt system

Risken för översvämningar har ökat då snö och regn fyllt upp systemen och flödena stiger.

De kommande vädermässiga förhållandena har gett SMHI möjligheten att använda sitt nya varningssystem.

– Det är första gången SMHI publicerar översvämningsvarningar sedan konsekvensbaserade vädervarningar infördes hösten 2021, uppger myndigheten.

Säkerheten först

Väderproblematiken kan leda till utmaningar för bilister då vägarna blir mer svårmanövrerade.

Transportstyrelsen rapporterar att fler förlorade sitt liv i vägtrafiken det gångna året än året innan.

– Under 2022 har 220 personer omkommit och 15 437 personer skadats i vägtrafiken. Det är tio fler omkomna jämfört med 2021, uppger myndigheten.

Som innan pandemin

Transportstyrelsens generaldirektör Jonas Bjelfvenstam menar att antalet allvarliga olyckor liknar det som var innan pandemin.

– Vi ser att utvecklingen av vägtrafikolyckor med dödlig utgång är tillbaka på samma nivå som innan pandemin. Vi ser samma utveckling av trafikflöden, det vill säga antal fordon som kör på vägarna, där nivåerna ökat efter pandemin, säger han.

Foto: K. Vilaysing

Text: Redaktionen

06mars26

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

06mars26

Ryssland ger sig in i nytt krig

2026 03 06

Ryssland blandar sig i ytterligare ett krig.

Putinregimens krig i Ukraina har fått allvarliga konsekvenser även för det ryska samhället.

Trots det väljer Ryssland nu att ge sig in i ännu ett krig.

Möjliggör attacker

Ryssland ger ett aktivt stöd till Iran i dess krig med USA och Israel, rapporterar Washington Post.

Ryssland förser Iran med underrättelseinformation som hjälper dem att attackera amerikanska styrkor och mål i Mellanöstern, uppger tre tjänstemän med insyn i ärendet, enligt tidningen.

Sedan kriget inleddes i lördags har Ryssland delat med sig av information om platser där amerikanska tillgångar finns, enligt tjänstemännen.

Det handlar bland annat om uppgifter om var amerikanska krigsfartyg och flygplan befinner sig.

Amerikaner har dödats

Den exakta omfattningen av Rysslands aktiva stöd till Iran är okänd, men klart är att Putinregimen i direkt mening hjälper Iran att attackera amerikanska mål – en hjälp som Iran är beroende av i kriget, eftersom deras förmåga att lokalisera amerikanska mål har försämrats.

Under konflikten har sex amerikanska soldater dödats och ännu fler skadats i samband med en drönarattack i Kuwait på söndagen.

Iran har avfyrat tusentals drönare och hundratals missiler mot amerikanska militära anläggningar, ambassader och så vidare.

Ryssland, som har beskrivit USA:s attack mot Iran som en ”oprovocerad väpnad aggression”, stödjer nu alltså sin allierade. Detta trots tidigare uppgifter om att Kreml inte hjälper Iran eftersom de har fullt upp med kriget i Ukraina.

Enligt tjänstemännen har Ryssland hjälpt Iran ända sedan konflikten inleddes.

LÄS OCKSÅ: KREML: "Början på en era av fullständig kollaps"

Attackerat 2 000 mål

Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA vill inte kommentera uppgifterna om Rysslands stöd till Iran. Inte heller Pentagon vill kommentera rapporten.

Samtidigt fortsätter USA och Israel att attackera Iran. Över 2 000 iranska mål har attackerats, inklusive uppskjutningsramper för ballistiska robotar, flera fartyg och platser med koppling till Irans högsta ledning.

– Den iranska regimen har fullständigt krossats, säger Vita husets talesperson  Anna Kelly på en pressträff.

– Deras vedergällningsattacker med ballistiska robotar minskar i styrka för varje dag, deras flotta utplånas, deras produktionskapacitet raseras, och deras ombud utgör knappt något hot, fortsätter hon.

LÄS OCKSÅ: Rysk superhelikopter nedskjuten

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen