SVERIGE: SMHI går ut med trippelvarning

2023 01 16

Besvärligt väder väntar och SMHI varnar för problematik.

Såväl röd som orange och gul varning har riktats till olika delar av Sverige inför den kommande veckan.

Röd varning gäller övre Viskan och övre Ätran i Västra Götaland där översvämningar kan förekomma.

Även orangea varningar handlar om översvämningar på flera platser i Götaland och Svealand, bland annat norr om Örebro och i Södermanland, uppger SMHI.

De gula varningarna avser hårda vindar.

“Vattennivåerna stigit”

Viskan och Ätran i Västra Götaland uppges vara särskilt i farozonen när det kommer till översvämningar i veckan.

– Efter senaste tiden av regn och snösmältning har vattennivåerna stigit i sjöarna. Därav kan det uppstå översvämning i anslutning till sjön. Nivåerna väntas kulminera i mitten av veckan, uppger SMHI.

Flera delar av landet

Varningar för hårda vindar gäller flera delar av landet, bland annat Västkusten, södra Skåne och delar av Öland och Blekinge.

Kraftiga snöfall kan även förekomma i delar av Västerbotten och Norrbotten.

Testar nytt system

Risken för översvämningar har ökat då snö och regn fyllt upp systemen och flödena stiger.

De kommande vädermässiga förhållandena har gett SMHI möjligheten att använda sitt nya varningssystem.

– Det är första gången SMHI publicerar översvämningsvarningar sedan konsekvensbaserade vädervarningar infördes hösten 2021, uppger myndigheten.

Säkerheten först

Väderproblematiken kan leda till utmaningar för bilister då vägarna blir mer svårmanövrerade.

Transportstyrelsen rapporterar att fler förlorade sitt liv i vägtrafiken det gångna året än året innan.

– Under 2022 har 220 personer omkommit och 15 437 personer skadats i vägtrafiken. Det är tio fler omkomna jämfört med 2021, uppger myndigheten.

Som innan pandemin

Transportstyrelsens generaldirektör Jonas Bjelfvenstam menar att antalet allvarliga olyckor liknar det som var innan pandemin.

– Vi ser att utvecklingen av vägtrafikolyckor med dödlig utgång är tillbaka på samma nivå som innan pandemin. Vi ser samma utveckling av trafikflöden, det vill säga antal fordon som kör på vägarna, där nivåerna ökat efter pandemin, säger han.

Foto: K. Vilaysing

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen