SVERIGE: SMHI går ut med trippelvarning

2023 01 16

Besvärligt väder väntar och SMHI varnar för problematik.

Såväl röd som orange och gul varning har riktats till olika delar av Sverige inför den kommande veckan.

Röd varning gäller övre Viskan och övre Ätran i Västra Götaland där översvämningar kan förekomma.

Även orangea varningar handlar om översvämningar på flera platser i Götaland och Svealand, bland annat norr om Örebro och i Södermanland, uppger SMHI.

De gula varningarna avser hårda vindar.

“Vattennivåerna stigit”

Viskan och Ätran i Västra Götaland uppges vara särskilt i farozonen när det kommer till översvämningar i veckan.

– Efter senaste tiden av regn och snösmältning har vattennivåerna stigit i sjöarna. Därav kan det uppstå översvämning i anslutning till sjön. Nivåerna väntas kulminera i mitten av veckan, uppger SMHI.

Flera delar av landet

Varningar för hårda vindar gäller flera delar av landet, bland annat Västkusten, södra Skåne och delar av Öland och Blekinge.

Kraftiga snöfall kan även förekomma i delar av Västerbotten och Norrbotten.

Testar nytt system

Risken för översvämningar har ökat då snö och regn fyllt upp systemen och flödena stiger.

De kommande vädermässiga förhållandena har gett SMHI möjligheten att använda sitt nya varningssystem.

– Det är första gången SMHI publicerar översvämningsvarningar sedan konsekvensbaserade vädervarningar infördes hösten 2021, uppger myndigheten.

Säkerheten först

Väderproblematiken kan leda till utmaningar för bilister då vägarna blir mer svårmanövrerade.

Transportstyrelsen rapporterar att fler förlorade sitt liv i vägtrafiken det gångna året än året innan.

– Under 2022 har 220 personer omkommit och 15 437 personer skadats i vägtrafiken. Det är tio fler omkomna jämfört med 2021, uppger myndigheten.

Som innan pandemin

Transportstyrelsens generaldirektör Jonas Bjelfvenstam menar att antalet allvarliga olyckor liknar det som var innan pandemin.

– Vi ser att utvecklingen av vägtrafikolyckor med dödlig utgång är tillbaka på samma nivå som innan pandemin. Vi ser samma utveckling av trafikflöden, det vill säga antal fordon som kör på vägarna, där nivåerna ökat efter pandemin, säger han.

Foto: K. Vilaysing

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen