SVERIGE: SMHI utfärdar varning

2023 02 26

Det råder risk för laviner och kraftiga vindar vid Lapplandsfjällen.

SMHI har utfärdat en orange varning som gäller under måndagen och tisdagen vid Norra Lapplandsfjällen.

Personer avråds från att ge sig ut på fjället och eventuella räddningsinsatser kan bli riskabla och ta tid.

Naturvårdsverket varnar även för laviner vid Abisko- och Riksgränsenfjällen.

– Under söndagen väntar vi oss ett så pass känsligt snötäcke att både enstaka spontana laviner och laviner utlösta av en ensam skidåkare kan förekomma, framhåller de.

Kan nå stormstyrka

Natten till måndag väntas kraftiga vindar i kombination med snöbyar.

Från morgonen kan vinden i de högre fjällpartierna nå stormstyrka 25-30 m/s.

– Det kan vara mycket svårt att orientera sig på grund av kraftigt nedsatt sikt, menar SMHI.

Soldat avled

Den nuvarande varningen är 3 av 5 på lavinprognosskalan, vilket är samma nivå som när en soldat omkom efter att ha dragits med i en lavin på Kebnekaise under en övning.

Soldaten fördes till Norge med helikopter men hans liv kunde inte räddas.

– Norrlands dragonregemente är vana att öva i den här miljön men idag så hände det värsta tänkbara, det som inte fick hända. Nu pågår en utredning och den kan vi inte förekomma. Vårt fokus ligger i det här skedet på stöd till anhöriga, kollegor och förbandet i sin helhet, har Försvarsmaktens presschef Therese Fagerstedt sagt om händelsen.

Under militärövning

Tragedin skedde under en militärövning och Försvarsmakten har varit försiktiga med ytterligare detaljer.

Mannen var från Kronoberg, och var anställd soldat på K4 i Arvidsjaur.

Accelererar fort

Omkring 200 personer dör årligen i Europa på grund av laviner.

Mellan 2001 och 2023 har 52 svenskar omkommit i laviner varav 42 utomlands och 10 i Sverige.

– Definitionen på en lavin är en snömassa som rör sig. Det finns olika typer av laviner, men de som oftast orsakar olyckor är flaklaviner. I en flaklavin lossnar ett sammanhängande flak av snötäcket på en gång och rusar nedför berget. Snömassorna accelererar fort, förklarar Fjällsäkerhetsrådet.

Foto: S. Berger

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen