SVERIGE: Stark oro efter allvarlig upptäckt på sjukhus

2022 11 18

Fukt- och mögelskador har bidragit till stor oro bland patienter som fick evakueras på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.

Det var i måndags som mögelskador upptäcktes i väggarna på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg. Nu pågår en utredning om flera rum kan vara drabbade av möglet.

Verksamhetschef Karin Mellgren är upprörd och menar att händelsen bidragit till stor oro bland patienterna.

– Vi flyttade in i ett helt nybyggt sjukhus, det är klart vi är upprörda, säger hon till Dagens Nyheter.

Läckage från avloppsrör

De 16 patienterna som då befann sig på avdelningen fick snabbt evakueras. Flera rum var fuktskadade och en del även drabbade av mögel, uppger DN.

Patienterna befinner sig just nu på en annan avdelning på sjukhuset.

Västfastigheter, som äger lokalerna, har lyckats identifiera orsaken till läckaget, som troligen beror på att man råkat borra nära ett avloppsrör.

– Då har man olyckligtvis träffat röret, och vad det beror på är ännu oklart, men det håller vi på och utreder, säger Fredrik Sundaeus, fastighetschef på Västfastigheter, till DN.

Huvudvärk och hudbesvär

Mögelsvampar kan växa till i fuktiga miljöer och vanliga symtom är luftvägsirritation, huvudvärk, trötthet och hudbesvär, skriver Arbetsmiljöverket.

Personer som har allergi upplever oftare besvär relaterade till inomhus miljön, och barn anses vara extra känsliga i förhållande till vuxna.

– Fukt- och mögelskador skall saneras på ett sådant sätt att byggnadens brukare inte utsätts för potentiellt skadliga partiklar (till exempel mögelsporer), vilket kan frisättas vid arbetet, framhåller kunskapsdatabsen Internetmedicin.

Dyrt nybygge

Drottning Silvias barnsjukhus byggdes färdigt i början av 2021 och kostade omkring två miljarder, dubbelt så mycket som planerat, rapporterar SVT.

Det kommer nu dröja cirka tre månader innan patienterna åter kan flyttas tillbaka till avdelningen. Karin Mellgren konstaterar att tre månader är en lång tid i sammanhanget.

– Det ställer enorma krav på en sjukvård som redan är hårt ansträngd av pandemin. Genomförandet av en sådan här flytt med kort varsel ställer jättestora krav på personalen. Men flytten har genomförts på ett bra sätt, säger Mellgren till Expressen.

Foto: E. Karits

Text: Redaktionen

18nov25

JUST NU: Dystert besked för hundratusentals pensionärer

2025 11 18

I höstbudgeten presenterade regeringen en skattesänkning för landets pensionärer.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst. För en genomsnittspensionär innebär förslaget en skattesänkning på omkring 150 kronor per månad, framhöll regeringen i ett uttalande.

Blir lottlösa

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Men alla kommer inte kunna ta del av den, uppger intresseorganisationerna SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna i en färsk granskning.

– Om våra uträkningar stämmer så är det var femte till var fjärde pensionär som inte får någon skatte­sänkning alls, säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson till branschtidningen Seniorerna.

Eriksson hänvisar till att inkomstgränsen för att ta del av skattesänkningen går vid 192 000 kronor per år. En inkomstgräns som var fjärde pensionär inte uppnår, enligt SPF Seniorernas och SKPF Pensionärernas beräkningar.

Dessutom omfattar skattesänkningen inte pensionärer under 67 år. De får inte del av det förhöjda grundavdraget och därmed inte heller av den föreslagna skattesänkningen. Enligt granskningen handlar det om cirka 100 000 personer.

Kostnaderna har minskat

Hundratusentals pensionärer missar skattesänkningen.

De har dock kunnat ta del av flera andra åtgärder som minskat kostnaderna, betonar Shoka Åhrman, sparekonom på SPP Pension & Försäkring.

– De med de allra lägsta pensionerna har redan fått flera riktade förstärkningar de senaste åren genom höjd garantipension och förbättrat bostadstillägg. Indexeringen har följt prisutvecklingen bättre än många löntagares löner, säger hon till Senioren.

Stora vinnarna i budgeten

De stora vinnarna i regeringens budgetproposition för 2026 blir barnfamiljer.

Deras kostnader väntas minska rejält av lägre skatt på arbete, lägre matmoms, lägre elskatt och lägre avgifter för förskola och fritidshem.

Enligt beräkningar från Länsförsäkringar väntas barnfamiljer med två arbetande vuxna och två småbarn få 1 876 kronor mer i plånboken per månad under nästa år.

– Regeringen satsar mycket på att stärka hushållens privatekonomi och pengarna är välbehövda i många hushållskassor. Det gäller särskilt barnfamiljer som har många stora och fasta kostnader för till exempel mat, kläder och fritidsaktiviteter vilket är utgifter som ökat mycket de senaste åren. De extra pengarna skapar både möjlighet att konsumera mer och lägga undan pengar, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg. 

Foto: C. Langballe

Text: Redaktionen

18nov25

JUST NU: “Skicka ukrainska trupper till Baltikum“

2025 11 18

En EU-chef vill placera ukrainska soldater i Litauen.

EU-kommissionären Andrius Kubilius, tidigare Litauens premiärminister och i dag ansvarig för försvars- och rymdfrågor inom EU, föreslår att en ukrainsk bataljon placeras i Litauen när fred väl uppnås i Ukraina.

Enligt honom skulle det ge en ”extra och tidsenlig säkerhetsgaranti” för hela regionen, rapporterar LRT.

Del av Baltikums försvar

Vid säkerhetskonferensen Defending Baltics 2025 förklarar Kubilius att Ukrainas erfarna militärstyrkor kan spela en central roll för att stärka försvaret på Natos nordöstra flank.

– Det vore bra om den stridserfarna ukrainska armén, när freden är etablerad, kan vara närvarande i alla länder i vår frontlinjeregion – med början i Baltikum – och i Litauen, bredvid den tyska brigaden och de roterande amerikanska styrkorna, säger han.

Varnar för rysk militär

Kubilius lyfter samtidigt ett allvarligt varningstecken – Rysslands militära kapacitet är i dag starkare än före invasionen av Ukraina 2022.

– Ukrainarna själva säger att Rysslands drönarförmåga är lika stark som Ukrainas, och ibland till och med starkare, säger han.

Han noterar också att Europa kan stå inför en rysk armé som kan hantera ”fyra till fem miljoner drönare per år”, något inga EU-länder har erfarenhet av.

Förslaget bygger på tanken att EU-länderna bör dra nytta av Ukrainas krigserfarenhet, inte minst deras omfattande drönarkrigföring.

– Ukraina har en stridstestad armé – 800 000 soldater och förmågan att kontrollera miljoner drönare. Och dessutom en industri som är mycket väl förberedd för krig, betonar Kubilius och uppmanar europeiska ledare att agera snabbare.

LÄS MER: ”Vår sista sommar i fred” – Tyskland varnar hela Europa

Stöd av Tyskland och USA

Litauen har redan omfattande militärt stöd från både Tyskland och USA.

Den tyska brigaden på 4 000–5 000 soldater ska vara permanent stationerad i landet senast 2027, och amerikanska trupper roterar genom landet med cirka nio månaders intervall.

En ukrainsk bataljon ska enligt Kubilius inte ses som en ersättning, utan som ett tillskott.
Han slår fast att det skulle ”stärka avskräckningen på Natos östra flank” och komplettera de nuvarande styrkorna.

LÄS MER: Macron överraskar – stort lyft för Ukraina väntar

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen