SVERIGE: Starka reaktioner mot Natoavtal

2022 06 29

Turkiet säger ja till Sverige i Nato.

Landet har slutit ett avtal med Sverige och Finland.

Ett avtal som innebär eftergifter för de nordiska länderna.

Bland annat ska Sverige och Finland stödja Turkiet ”fullt ut” när det gäller hot mot landets säkerhet, lova att inte stödja flera kurdiska organisationer, slopa vapenembargot och vidta åtgärder för utlämning av terrorbrottslingar.

Skarp kritik

Avtalet får kritik av flera Natomotståndare i Sverige.

– Erdogan har pressat Sverige till skamlig anpassning. Vi vet att han kallar alla kurder som kämpar för frihet för terrorister, det ska nu Sverige ”visa solidaritet” för och fler ska utlämnas dit. Svensk utrikespolitik anpassas när vi inte längre stödjer YPG/PYD som slogs ner IS, skriver Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling på Twitter.

Miljöpartiets språkrör Per Bolund instämmer.

– För bara ett år sedan var alla partier överens om att vapenexport till Erdogans Turkiet var oacceptabelt. Att regeringen nu svänger försvagar Sverige som en röst för fred och solidaritet i världen, kommenterar han på Twitter.

”Jag skäms”

Linda Snecker, rättspolitisk talesperson för Vänsterpartiet, kallar processen med Turkiet för ett ”sorgligt skämt”.

– Oavsett åsikt till Nato som företeelse, så är processen ett sorgligt skämt i politisk handfallenhet där Socialdemokraterna varit villiga att offra vad som helst (kurderna) för att få bort Natofrågan från det svenska valets dagordning. Jag skäms.

Ökar säkerheten

Statsminister Magdalena Andersson (S) betonar att avtalet med Turkiet är ”bra för svenska folket och ökar svenska folkets säkerhet”.

– Vi hade ett väldigt långt möte i dag där vi berättade om alla åtgärder som vi vidtagit, bland annat om terroristlagstiftningen i Sverige. Vi har nått en överenskommelse mellan Sverige, Finland och Turkiet som ökar säkerheten i den här oroliga situationen, sa Magdalena Andersson på en pressträff efter att Turkiet deklarerat sitt nya beslut.

Hela avtalet

Sverige och Finlands avtal med Turkiet har publicerats på Natos hemsida.

Här är avtalet i sin korthet:

Sverige och Finland ska fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund.
Sverige och Finland ska visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.
Finland och Sverige bekräftar att det inte ska finnas några nationella vapenembargon mellan länderna
Sverige och Finland ska inte stödja organisationerna PYD/YPG och FETO (Gülenrörelsens).
En strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet ska inrättas mellan länderna. Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster.
Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet. Länderna ska även upprätta nödvändiga bilaterala ramar för att underlätta utlämning och säkerhetssamarbete med Turkiet, i enlighet med den europeiska konventionen för utlämning.
Sverige och Finland ska utreda och förbjuda eventuella insamlings- och rekryteringsaktiviteter för PKK och dess medlemsförbund.
Sverige och Finland ska motverka desinformation mot Turkiet och förhindra att ländernas inhemska lagar missbrukas till förmån eller främjande av terroristorganisationer.

Läs hela avtalet här

Foto: Nato

Text: Redaktionen

”Ett enda slag från totalt avbrott” – rysk kollaps nära

2025 12 14

Den ryska krigsmakten kämpar med att finansiera sitt krig i Ukraina.

Återkommande rapporterar vittnar om att landet har svårt att upprätthålla många viktiga funktioner i samhället, till stor del på grund av sanktionerna från väst.

Samma läge gäller för Rysslands militär och de system som ska skydda landet från fientliga attacker.

Ny rapport visar

En helt färsk forskningsrapport, publicerad av den Londonbaserade tankesmedjan Royal United Services Institute, visar att Rysslands försvarsförmåga hänger på en skör tråd.

– Tankesmedjan blottlägger de strukturella svagheterna bakom Rysslands flaggskeppssystem S-400 och avslöjar att vapnet som Moskva marknadsför som ett självförsörjande teknologiskt underverk faktiskt är djupt sårbart för störningar – både genom sanktionstillämpning och kinetiska attacker, rapporterar Kyiv Post.

”Ett enda slag från totalt avbrott”

Enligt rapporten är det ryska luftförsvarssystemet väldigt sårbart för västerländska sanktioner och en attack mot systemet skulle kunna stänga ner det viktiga ryska försvarssystemet.

– Moskvas värdefulla missilsköld, som är beroende av utländska delar från Centralasien och USA, är ett enda slag – eller en väl upprätthållen sanktion – från totalt avbrott, framhåller rapporten, rapporterar tidningen.

– Rysslands förmåga att upprätthålla sina mest avancerade luftförsvarssystem vilar på sköra utländska leveranskedjor, icke-sanktionerade produktionsnoder och en tillverkningsbas som alltmer är inom räckhåll för ukrainska långdistansvapen.

LÄS OCKSÅ: Kreml rasar mot EU – ”lämna planeten”

Måste följa sanktionerna

Samtidigt menar rapportens författare att sanktioner står verkningslösa om de inte efterlevs.

– Det finns ett behov av att utöka tillsynen och stärka samarbetet kring tillsyn, säger forskaren Jack Watling till Kyiv Post.

– Det är bra att införa en sanktion, men om vi fortfarande ser ganska uppenbara kringgåendeåtgärder tyder det på att länderna inte är tillräckligt vaksamma för att säkerställa att sanktionerna följs.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin placerar Oreshnik-missiler i Europa

Foto: President of Russia Office resp Preisdent of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Explosioner skakar Ryssland – överväger desperat åtgärd

2025 12 14

Explosioner i Ryssland och på Krim skakar Putinregimen.

Ett flertal explosioner i Ryssland och på det ockuperade Krim har rapporterats sent på lördagskvällen.

Nu sägs Ryssland överväga en åtgärd som känns igen från andra världskriget.

Rad av explosioner

Explosioner har bland annat rapporterats vid en oljedepå nära Simferopol på det av Ryssland ockuperade Krim, rapporterar Kyiv Independent. I samband med detta har ryska myndigheter rapporterat 41 drönare över området, enligt pro-ukrainska Crimean Wind.

Även en kemisk fabrik i staden Veliky Novgorod i Ryssland har attackerats, och rök har setts stiga från platsen, enligt uppgifter.

Dessutom uppges en oljedepå nära Uryupinsk i Volgograd-regionen och ett kraftverk i Smolensk ha träffats av ukrainska drönare, enligt tidningen.

Ukrainas militär har ännu inte kommenterat de rapporterade attackerna.

LÄS OCKSÅ: Kalabalik i Ryssland – erkänner stort fiasko

Har träffat flera mål

Ukraina har genomfört en rad attacker mot ryska mål den senaste tiden.

Den 5 december tvingades oljeraffinaderiet i Syzran stoppa verksamheten efter drönarattacker.

Den 12 december träffades ett oljeraffinaderi i Jaroslavl, som beskrivs som ett av Rysslands fem största.

– Detta är ett av de största raffinaderierna för användarna, som kan bearbeta från 15 miljoner ton olja och oljekondensat per år, kommenterade den ukrainska generalstaben i ett inlägg på Telegram, enligt tidningen.

I Ryssland diskuteras nu en desperat åtgärd för att motverka attackerna.

Föreslår åtgärd från andra världskriget

Den ryska före detta befälhavaren Sergej Khatylev föreslår att man ska släcka all belysning i ryska städer på nätterna, rapporterar Moscow Times.

Syftet med detta skulle vara att försvåra de ukrainska drönarattackerna, som har blivit ett allvarligt problem för Putinregimen.

Det är en typ av åtgärd som var mycket vanlig under andra världskriget, då städer ofta släcktes ned för att göra det svårare för fienden att utföra flygattacker.

LÄS OCKSÅ: Kreml bekräftar – ”Bara då kan det bli vapenvila”

Foto: President of Russia Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen