SVERIGE: Starka reaktioner mot Natoavtal

2022 06 29

Turkiet säger ja till Sverige i Nato.

Landet har slutit ett avtal med Sverige och Finland.

Ett avtal som innebär eftergifter för de nordiska länderna.

Bland annat ska Sverige och Finland stödja Turkiet ”fullt ut” när det gäller hot mot landets säkerhet, lova att inte stödja flera kurdiska organisationer, slopa vapenembargot och vidta åtgärder för utlämning av terrorbrottslingar.

Skarp kritik

Avtalet får kritik av flera Natomotståndare i Sverige. 

– Erdogan har pressat Sverige till skamlig anpassning. Vi vet att han kallar alla kurder som kämpar för frihet för terrorister, det ska nu Sverige ”visa solidaritet” för och fler ska utlämnas dit. Svensk utrikespolitik anpassas när vi inte längre stödjer YPG/PYD som slogs ner IS, skriver Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling på Twitter.

Miljöpartiets språkrör Per Bolund instämmer.

– För bara ett år sedan var alla partier överens om att vapenexport till Erdogans Turkiet var oacceptabelt. Att regeringen nu svänger försvagar Sverige som en röst för fred och solidaritet i världen, kommenterar han på Twitter.

”Jag skäms”

Linda Snecker, rättspolitisk talesperson för Vänsterpartiet, kallar processen med Turkiet för ett ”sorgligt skämt”.

– Oavsett åsikt till Nato som företeelse, så är processen ett sorgligt skämt i politisk handfallenhet där Socialdemokraterna varit villiga att offra vad som helst (kurderna) för att få bort Natofrågan från det svenska valets dagordning. Jag skäms.

Ökar säkerheten

Statsminister Magdalena Andersson (S) betonar att avtalet med Turkiet är ”bra för svenska folket och ökar svenska folkets säkerhet”.

– Vi hade ett väldigt långt möte i dag där vi berättade om alla åtgärder som vi vidtagit, bland annat om terroristlagstiftningen i Sverige. Vi har nått en överenskommelse mellan Sverige, Finland och Turkiet som ökar säkerheten i den här oroliga situationen, sa Magdalena Andersson på en pressträff efter att Turkiet deklarerat sitt nya beslut.

Hela avtalet

Sverige och Finlands avtal med Turkiet har publicerats på Natos hemsida.

Här är avtalet i sin korthet:

  • Sverige och Finland ska fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund.
  • Sverige och Finland ska visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.
  • Finland och Sverige bekräftar att det inte ska finnas några nationella vapenembargon mellan länderna
  • Sverige och Finland ska inte stödja organisationerna PYD/YPG och FETO (Gülenrörelsens).
  • En strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet ska inrättas mellan länderna. Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster.
  • Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet. Länderna ska även upprätta nödvändiga bilaterala ramar för att underlätta utlämning och säkerhetssamarbete med Turkiet, i enlighet med den europeiska konventionen för utlämning.
  • Sverige och Finland ska utreda och förbjuda eventuella insamlings- och rekryteringsaktiviteter för PKK och dess medlemsförbund.
  • Sverige och Finland ska motverka desinformation mot Turkiet och förhindra att ländernas inhemska lagar missbrukas till förmån eller främjande av terroristorganisationer.

Läs hela avtalet här

Foto: Nato

Text: Redaktionen


9 sep 26

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

–  Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad 

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

🔴Vänsterpartiet                    7,5          -0,3
🔴Socialdemokraterna     26,6          -0,4
🟢Miljöpartiet                          8,8         +1,0
🟢Centerpartiet                      7,8         +0,1
🔵Liberalerna                           5,8         +1,5
🔵Moderaterna                     16,6         -1,3
🔵Kristdemokraterna           6,4         +0,4
🔵Sverigedemokraterna   19,3         -0,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 50,7         +0,4
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,1         +0,2

 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


9 sep 2026

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin. 

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT. 

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen