SVERIGE: Starka reaktioner mot Natoavtal

2022 06 29

Turkiet säger ja till Sverige i Nato.

Landet har slutit ett avtal med Sverige och Finland.

Ett avtal som innebär eftergifter för de nordiska länderna.

Bland annat ska Sverige och Finland stödja Turkiet ”fullt ut” när det gäller hot mot landets säkerhet, lova att inte stödja flera kurdiska organisationer, slopa vapenembargot och vidta åtgärder för utlämning av terrorbrottslingar.

Skarp kritik

Avtalet får kritik av flera Natomotståndare i Sverige. 

– Erdogan har pressat Sverige till skamlig anpassning. Vi vet att han kallar alla kurder som kämpar för frihet för terrorister, det ska nu Sverige ”visa solidaritet” för och fler ska utlämnas dit. Svensk utrikespolitik anpassas när vi inte längre stödjer YPG/PYD som slogs ner IS, skriver Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling på Twitter.

Miljöpartiets språkrör Per Bolund instämmer.

– För bara ett år sedan var alla partier överens om att vapenexport till Erdogans Turkiet var oacceptabelt. Att regeringen nu svänger försvagar Sverige som en röst för fred och solidaritet i världen, kommenterar han på Twitter.

”Jag skäms”

Linda Snecker, rättspolitisk talesperson för Vänsterpartiet, kallar processen med Turkiet för ett ”sorgligt skämt”.

– Oavsett åsikt till Nato som företeelse, så är processen ett sorgligt skämt i politisk handfallenhet där Socialdemokraterna varit villiga att offra vad som helst (kurderna) för att få bort Natofrågan från det svenska valets dagordning. Jag skäms.

Ökar säkerheten

Statsminister Magdalena Andersson (S) betonar att avtalet med Turkiet är ”bra för svenska folket och ökar svenska folkets säkerhet”.

– Vi hade ett väldigt långt möte i dag där vi berättade om alla åtgärder som vi vidtagit, bland annat om terroristlagstiftningen i Sverige. Vi har nått en överenskommelse mellan Sverige, Finland och Turkiet som ökar säkerheten i den här oroliga situationen, sa Magdalena Andersson på en pressträff efter att Turkiet deklarerat sitt nya beslut.

Hela avtalet

Sverige och Finlands avtal med Turkiet har publicerats på Natos hemsida.

Här är avtalet i sin korthet:

  • Sverige och Finland ska fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund.
  • Sverige och Finland ska visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.
  • Finland och Sverige bekräftar att det inte ska finnas några nationella vapenembargon mellan länderna
  • Sverige och Finland ska inte stödja organisationerna PYD/YPG och FETO (Gülenrörelsens).
  • En strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet ska inrättas mellan länderna. Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster.
  • Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet. Länderna ska även upprätta nödvändiga bilaterala ramar för att underlätta utlämning och säkerhetssamarbete med Turkiet, i enlighet med den europeiska konventionen för utlämning.
  • Sverige och Finland ska utreda och förbjuda eventuella insamlings- och rekryteringsaktiviteter för PKK och dess medlemsförbund.
  • Sverige och Finland ska motverka desinformation mot Turkiet och förhindra att ländernas inhemska lagar missbrukas till förmån eller främjande av terroristorganisationer.

Läs hela avtalet här

Foto: Nato

Text: Redaktionen


17 sep 2026

Pensionsmyndigheten: Många kan få 8 000 kronor mindre i pension

2026 09 17

Många blivande pensionärer riskerar att gå miste om cirka 8 200 kronor i månaden när de väl slutar jobba.

Det flaggar Pensionsmyndigheten för i ett uttalande på torsdagen.

Myndigheten syftar på att många fortfarande saknar tjänstepension. Idag är det en av tio anställda som inte har tjänstepension, till exempel för att de jobbar på mindre företag eller saknar kollektivavtal. Dessutom finns det egenföretagare som inte själva sätter undan utebliven tjänstepension.

– Många känner till att tjänstepensionen är viktig, men få inser att den kan vara värd över 8 000 kronor i månaden. De här beräkningarna visar vilken betydelse tjänstepensionen kan ha för ekonomin som pensionär, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Värre smäll nu än förr

Summan på 8 200 kronor är baserad på en person med medianlön, det vill säga 38 500 kronor i månaden. Enligt Pensionsmyndigheten handlar det  om 26 procent av hela den totala pensionen som denna grupp går miste om.

Det finns dessutom ytterligare en alarmerande faktor. De senaste åren har tjänstepensionens andel av den framtida pensionen vuxit för svenska folket. Saknar man tjänstepension blir därför den ekonomiska smällen värre idag än för tidigare generationer.

– Tjänstepensionen är en av de viktigaste ekonomiska förmånerna som en arbetsgivare kan erbjuda. Det har undersökningar från Tjänstepensionens dag visat i många år. Därför finns det mycket att vinna på att vara tydliga med att man erbjuder tjänstepension, inte minst för att skapa trygghet för medarbetarna, säger Pia Carlsson Thörnqvist, enhetschef Kommunikation och marknad på Avtalat och projektledare för Tjänstepensionens dag, som inträffar 27 september.

Läs mer: Norsk varning för värsta finanskrisen någonsin

Fakta: så mycket pengar handlar det om

Nedan ser du Pensionsmyndighetens uträkning för hur stor del av pensionen som skulle kunna komma från tjänstepensionen, beroende på hur mycket du tjänar. Räkneexemplet är baserat på personer födda 1982 som börjar arbeta vid 23 års ålder och går i pension vid 69 års ålder, det vill säga nuvarande riktålder.

Medialön per månad

Tjänstepension per månad

Andel av total pension

31 700 kr

6 700 kr

25,6 %

38 500 kr

8 200 kr

26,4 %

60 000 kr

24 000 kr

43,6 %

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto: Geralt

Text: Redaktionen


17 sep 2026

Blankt nej – nytt besked i regeringsfrågan

2026 09 18

Oppositionen har vunnit valet.

Nu ska de rödgröna partierna försöka enas om ett regeringsunderlag.

Tidigare under dagen öppnade Centerpartiet för en ren S-regering med stöd av MP, C och V.

– Varken V och C är intresserade av att MP får fördelen att sitta i regeringen, sade en C-källa till Aftonbladet.

Blankt nej

Nu svarar Vänsterpartiet.

V säger blankt nej till förslaget, rapporterar Aftonbladet.

Alla regeringsalternativ där V inte ingår ses som uteslutna, uppger tidningen med hänvisning till källor inom Vänsterpartiet.

”Alla ska med!”

Vänsterpartiets vice partiledare Ida Gabrielsson dömer också ut förslaget om en ren S-regering.

– Klart att alla fyra partier bör ta ansvar i regeringen, för stabiliteten, så att våra överenskommelser och budgetar kan genomföras. Nu testar C att säga nej till ännu ett parti, skriver hon på X och fortsätter:

– Tror ärligt talat det är bättre att inse att man måste börja säga ja istället! Alla ska med!

Samtal inleds i morgon

Talmannen Andreas Norlén kommer att inleda samtal med alla partiledare under fredagen. Detta efter att statsminister Ulf Kristersson (M) meddelat sin avgång under dagen.

– Talmannen har i dag tagit emot begäran om entledigande från statsminister Ulf Kristersson (M). Mot bakgrund av detta inleder talmannen uppdraget att ta fram förslag till ny statsminister, framhåller riksdagen i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Butikskedja delar ut 56 miljoner till anställda efter jättesuccén 

Ebba Busch: Vi står redo

Om förhandlingarna mellan de rödgröna partierna skulle kollapsa är högersidan redo att ta över ledartröjan, uppger KD-ledaren Ebba Busch.

– Det blågula laget har i fyra år visat att vi både kan enas och genomföra för Sverige nödvändiga reformer, politik och budget. Vi kan också konstatera att valresultatet gett Sverige en majoritet för en borgerlig ekonomisk politik framåt, det står vi redo att söka möjligheter kring framåt, skriver hon på X.

LÄS MER: Arbetslösheten minskar i Sverige – en grupp sticker ut 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen