SVERIGE: Starka reaktioner mot Natoavtal

2022 06 29

Turkiet säger ja till Sverige i Nato.

Landet har slutit ett avtal med Sverige och Finland.

Ett avtal som innebär eftergifter för de nordiska länderna.

Bland annat ska Sverige och Finland stödja Turkiet ”fullt ut” när det gäller hot mot landets säkerhet, lova att inte stödja flera kurdiska organisationer, slopa vapenembargot och vidta åtgärder för utlämning av terrorbrottslingar.

Skarp kritik

Avtalet får kritik av flera Natomotståndare i Sverige. 

– Erdogan har pressat Sverige till skamlig anpassning. Vi vet att han kallar alla kurder som kämpar för frihet för terrorister, det ska nu Sverige ”visa solidaritet” för och fler ska utlämnas dit. Svensk utrikespolitik anpassas när vi inte längre stödjer YPG/PYD som slogs ner IS, skriver Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling på Twitter.

Miljöpartiets språkrör Per Bolund instämmer.

– För bara ett år sedan var alla partier överens om att vapenexport till Erdogans Turkiet var oacceptabelt. Att regeringen nu svänger försvagar Sverige som en röst för fred och solidaritet i världen, kommenterar han på Twitter.

”Jag skäms”

Linda Snecker, rättspolitisk talesperson för Vänsterpartiet, kallar processen med Turkiet för ett ”sorgligt skämt”.

– Oavsett åsikt till Nato som företeelse, så är processen ett sorgligt skämt i politisk handfallenhet där Socialdemokraterna varit villiga att offra vad som helst (kurderna) för att få bort Natofrågan från det svenska valets dagordning. Jag skäms.

Ökar säkerheten

Statsminister Magdalena Andersson (S) betonar att avtalet med Turkiet är ”bra för svenska folket och ökar svenska folkets säkerhet”.

– Vi hade ett väldigt långt möte i dag där vi berättade om alla åtgärder som vi vidtagit, bland annat om terroristlagstiftningen i Sverige. Vi har nått en överenskommelse mellan Sverige, Finland och Turkiet som ökar säkerheten i den här oroliga situationen, sa Magdalena Andersson på en pressträff efter att Turkiet deklarerat sitt nya beslut.

Hela avtalet

Sverige och Finlands avtal med Turkiet har publicerats på Natos hemsida.

Här är avtalet i sin korthet:

  • Sverige och Finland ska fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund.
  • Sverige och Finland ska visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.
  • Finland och Sverige bekräftar att det inte ska finnas några nationella vapenembargon mellan länderna
  • Sverige och Finland ska inte stödja organisationerna PYD/YPG och FETO (Gülenrörelsens).
  • En strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet ska inrättas mellan länderna. Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster.
  • Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet. Länderna ska även upprätta nödvändiga bilaterala ramar för att underlätta utlämning och säkerhetssamarbete med Turkiet, i enlighet med den europeiska konventionen för utlämning.
  • Sverige och Finland ska utreda och förbjuda eventuella insamlings- och rekryteringsaktiviteter för PKK och dess medlemsförbund.
  • Sverige och Finland ska motverka desinformation mot Turkiet och förhindra att ländernas inhemska lagar missbrukas till förmån eller främjande av terroristorganisationer.

Läs hela avtalet här

Foto: Nato

Text: Redaktionen


29 sep 26

Lyfter stort i ny mätning

2026 09 30

Den första opinionsundersökningen efter valet är här.

Mätningen från DN/Ipsos är trevlig läsning för ett av riksdagens största partier.

Partiet som får jubla är Moderaterna.

M ökar med över två procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 22 procent. Samtidigt noterar Sverigedemokraterna ett stöd på 17 procent.

Det innebär att det skiljer fem procentenheter mellan M och SD – den största marginalen sedan 2018, rapporterar DN.

Huvudförklaringen

Enligt Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring finns det en huvudförklaring till Moderaternas uppgång: väljare som stödröstade på Liberalerna i valet har återvänt till M.

– De har bara behållit ungefär två tredjedelar av dem som röstade på partiet i valet. Flest har man tappat till Moderaterna, säger han till tidningen.

Påverkas inte

Liberalerna backar till 4 procent i mätningen och balanserar därmed återigen på riksdagsspärren.

Noterbart är även att Vänsterpartiets stöd ligger kvar på ungefär samma nivå som i valet, trots uppgifterna om misstänkt valfusk i Borlänge. V får 8 procent i mätningen, vilket ligger i linje med partiets valresultat.

Kan få chansen

I morgong, onsdag, ska Norlén träffa partiledarna i en ny talmansrunda och därefter föreslå vem som får nästa sonderingsuppdrag.

Flera partiledare på vänsterkanten har framhållit att statsminister Ulf Kristersson (M) borde tilldelas uppdraget.

Kristersson vill inte svara på om han är beredd att tacka ja.

– Talmannen ska pröva var den parlamentariska majoriteten finns, men sist jag kollade var det fyra partier som på valnatten sa att de vunnit valet så där borde ju de parlamentariska förutsättningarna finnas, säger han till SVT.

Andra läser: Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak 

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 29 september. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes. 

🔴Vänsterpartiet                    8    (8,4)
🔴Socialdemokraterna        28 (28,0)          
🟢Miljöpartiet                          6     (6,1) 
🟢Centerpartiet                      7     (7,0)         
🔵Liberalerna                           4     (5,3)         
🔵Moderaterna                       22  (19,9)       
🔵Kristdemokraterna           6    (6,2)   
🔵Sverigedemokraterna    17   (17,5)    
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 49.0 (49,6)
🔵🔵 M+KD+SD+L              49,0 (48,8)
 

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen


30 sep 26

UPPGIFTER: Tungt besked för Sveriges nästa regering

2026 09 30

– It's the economy, stupid.

Det berömda uttrycket förknippas med den politiske strategen James Carville och Bill Clintons framgångsrika presidentvalskampanj 1992. Uttrycket syftar på att väljare i slutändan bryr sig mest om sin egen plånbok och det ekonomiska läget när de går till valurnorna.

Nu kommer ett tungt besked för Sveriges nästa regering. Under nästa mandatperiod väntas en kraftig inbromsning i hushållens ekonomi, samtidigt som regeringens reformutrymme blir begränsat.

Det visare en färsk prognos från Länsförsäkringar.

– Vi ser en kraftig inbromsning. 2026 års tusenlappar kan bli hundralappar nästa år, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

– Nästa budget kan förändra den här bilden. Samtidigt pekar bedömningarna av de offentliga finanserna på ett begränsat utrymme för nya ofinansierade reformer under nästa mandatperiod. Det ökar betydelsen av träffsäkerhet utifrån hushållens olika behov och ekonomiska marginaler, fortsätter han.

”Betydligt långsammare”

Enligt Länsförsäkringars sammanställning väntas en betydande ekonomisk inbromsning för villaägare och barnfamiljer nästa år. Deras marginaler beräknas dock fortfarande växa, men betydligt långsammare än under 2026.

– Det är en följd av stigande bolåneräntor och högre bensinpris samtidigt som vissa finanspolitiska åtgärder fasas ut. Under 2026 beräknas tillskottet bli omkring 2 900 kronor per månad, där politiska åtgärder står för 2 100 kronor, framhåller bolaget.

Läs mer: Bank ID-varning går ut – många drabbade på McDonalds 

För flera andra hushåll är det ekonomiska utgångsläget ännu tuffare.

För en person som med garantipension beräknas pensionen efter skatt öka med omkring 70 kronor, samtidigt som enbart hyran väntas stiga med cirka 260 kronor. Tillsammans med ökade vardagsrutiner innebär det enligt beräkningen att garantipensionären får 472 kronor mindre kvar i plånboken varje månad.

Tuffast ekonomiskt utgångsläge har den arbetslöse.

– För den arbetslöse försvinner hela marginalen i kalkylen. Ersättningen från a-kassan står stilla samtidigt som hyran och andra vardagsutgifter stiger. Det gör att budgeten går från plus till minus, säger Stefan Westerberg.

Läs också: USA tvärvänder – säger nej till Kina 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen