SVERIGE: Starka reaktioner mot Natoavtal

2022 06 29

Turkiet säger ja till Sverige i Nato.

Landet har slutit ett avtal med Sverige och Finland.

Ett avtal som innebär eftergifter för de nordiska länderna.

Bland annat ska Sverige och Finland stödja Turkiet ”fullt ut” när det gäller hot mot landets säkerhet, lova att inte stödja flera kurdiska organisationer, slopa vapenembargot och vidta åtgärder för utlämning av terrorbrottslingar.

Skarp kritik

Avtalet får kritik av flera Natomotståndare i Sverige.

– Erdogan har pressat Sverige till skamlig anpassning. Vi vet att han kallar alla kurder som kämpar för frihet för terrorister, det ska nu Sverige ”visa solidaritet” för och fler ska utlämnas dit. Svensk utrikespolitik anpassas när vi inte längre stödjer YPG/PYD som slogs ner IS, skriver Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling på Twitter.

Miljöpartiets språkrör Per Bolund instämmer.

– För bara ett år sedan var alla partier överens om att vapenexport till Erdogans Turkiet var oacceptabelt. Att regeringen nu svänger försvagar Sverige som en röst för fred och solidaritet i världen, kommenterar han på Twitter.

”Jag skäms”

Linda Snecker, rättspolitisk talesperson för Vänsterpartiet, kallar processen med Turkiet för ett ”sorgligt skämt”.

– Oavsett åsikt till Nato som företeelse, så är processen ett sorgligt skämt i politisk handfallenhet där Socialdemokraterna varit villiga att offra vad som helst (kurderna) för att få bort Natofrågan från det svenska valets dagordning. Jag skäms.

Ökar säkerheten

Statsminister Magdalena Andersson (S) betonar att avtalet med Turkiet är ”bra för svenska folket och ökar svenska folkets säkerhet”.

– Vi hade ett väldigt långt möte i dag där vi berättade om alla åtgärder som vi vidtagit, bland annat om terroristlagstiftningen i Sverige. Vi har nått en överenskommelse mellan Sverige, Finland och Turkiet som ökar säkerheten i den här oroliga situationen, sa Magdalena Andersson på en pressträff efter att Turkiet deklarerat sitt nya beslut.

Hela avtalet

Sverige och Finlands avtal med Turkiet har publicerats på Natos hemsida.

Här är avtalet i sin korthet:

Sverige och Finland ska fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund.
Sverige och Finland ska visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.
Finland och Sverige bekräftar att det inte ska finnas några nationella vapenembargon mellan länderna
Sverige och Finland ska inte stödja organisationerna PYD/YPG och FETO (Gülenrörelsens).
En strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet ska inrättas mellan länderna. Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster.
Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet. Länderna ska även upprätta nödvändiga bilaterala ramar för att underlätta utlämning och säkerhetssamarbete med Turkiet, i enlighet med den europeiska konventionen för utlämning.
Sverige och Finland ska utreda och förbjuda eventuella insamlings- och rekryteringsaktiviteter för PKK och dess medlemsförbund.
Sverige och Finland ska motverka desinformation mot Turkiet och förhindra att ländernas inhemska lagar missbrukas till förmån eller främjande av terroristorganisationer.

Läs hela avtalet här

Foto: Nato

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen

Dra körkortet direkt – stenhårt förslag lanseras i Sverige

2026 02 05

Sveriges största konsumentorganisation för bilister, Riksförbundet M Sverige, anser att gängkriminella inte ska få köra bil på svenska vägar.

Nu kräver organisationen att gängkriminellas körkort ska ryka med omedelbar verkan. Den som använt körkortet inom ramen för brottslighet bör inte få behålla det, betonar Jacob Sidenvall från M Sverige.

– Det handlar om normer, säger han och fortsätter:

– Att minska gängkriminellas närvaro i trafiken och deras rörelsemöjligheter skulle kunna leda till bättre brottsbekämpning men framför allt säkrare trafik. Våldskapital och illegala vapen ska helst hållas borta från trafiken.

Sidenvall hänvisar till att det redan i dag finns organiserad brottslighet som försvårande omständighet vid åtal. Om domstolar kan bevisa att brott har begåtts i organiserad form skärpts straffet.

– Och då tycker vi att förtroendet att ha körkort ska anses förbrukat. Gängkriminellas utrymme i samhället behöver minska, och det här skulle vara ett sätt att begränsa deras möjligheter.

LÄS MER: Annika Strandhäll rasar – hotar med lagstiftning

Pekar ut framgångsrik lag

Jacob Sidenvall jämför förslaget med den nya lagen om självständigt förverkande som trädde i kraft i november 2024. Den gör det möjligt för polisen att beslagta tillgångar som kommer från kriminell verksamhet, utan att egendomen kopplas till ett specifikt brott. Polisen behöver endast visa att tillgångarna kommer från kriminell verksamhet – till exempel genom att konstatera att egendomen inte står i proportion till en persons lagliga möjligheter att äga den. Det kan röra sig om en fastighet, bilar eller pengar på ett bankkonto.

Sedan lagen trädde i kraft har Kronofogdens intäkter från utmätningarna tiodubblats – från 7 till 70 miljoner kronor.

– Det här är ett verktyg som vi efterfrågat från politiken, säger Jacob Sidenvall.

– Den organiserade brottsligheten beskrivs ibland som systemhotande. Men i gatubilden märks den ofta i form av dyra bilar som körs på ett störande eller vårdslöst sätt. Det är ett sätt för de aktiva att visa upp en fasad av framgång för att rekrytera yngre till livsstilen, men det sätter också en dålig kultur för trafikbeteende på vägarna.

LÄS OCKSÅ: Trendbrott om jobben – inte hänt på länge

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktionen