SVERIGE: Startar namninsamling om kontanter

2025 02 16

En namninsamling har startats som protest mot kontantutredningens förslag.

Debatten om kontanternas roll i samhället fortsätter att väcka känslor.

Många vill se att kontanternas användning ska lagstadgas för att se till att det går att använda när som helst, var som helst.

Organisationen Kontantupproret har nu startat en namninsamling i protest mot kontantutredningens förslag.

“Är otillräckligt”

Kontantupproret anser att kontantutredningensförslag inte är tillräckligt för att säkra möjligheten att använda kontanter överallt.

Därför har de startat en namninsamling.

– Kontantutredningens förslag (Fi2024/00068) räcker inte för att säkerställa att kontanter förblir ett betalmedel för alla i samhället, framhåller Kontantupproret.

– Vi anser att förslaget är otillräcklig och riskerar att skapa ett samhälle där kontanterna inte går att använda.

Ställer krav

I insamlingen ställer kontantupproret krav på en bredare lagstiftning som inte begränsar lagstadgad kontantanvändning till vissa företag och butiker.

– Enligt utredningen ska endast livsmedelsbutiker, apotek och myndigheter vara skyldiga att ta emot kontanter, fortsätter Kontantupproret.

– Detta inte tillräckligt – vi anser att alla företag, oavsett bransch, ska ta emot kontanter. Vi kräver en bred lagstiftning som säkerställer att kontanter fungerar i alla delar av samhället.

Den som vill skriva under gör rätt i att besöka Kontantupprorets hemsida där insamlingen finns tillgänglig.

Digitaliserats i snabb takt

I Riksbankens betalningsrapport från förra året framgår att den svenska betalningsmarknaden har digitaliserats i snabb takt.

Kontanter och manuella betaltjänster har ersatts av kort, mobiltelefoner och internettjänster.

Utvecklingen har lett till att betalningarna generellt har blivit snabbare, smidigare och billigare – vilket Riksbanken beskriver som positivt.

Finns problem

Centralbanken understryker dock att det finns utmaningar.

– Men det finns grupper i samhället som inte får tillgång till eller har svårt att använda digitala betaltjänster och därför hamnar i ett utanförskap, menar Riksbanken.

– Det finns även allvarliga problem med bedrägerier som riskerar att underminera förtroendet för betalningssystemet.

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Sveriges billigaste matkedja – lägre priser än Willys

2026 01 22

När oberoende jämförelsesajten Matpriskollen har jämfört landets matkedjor har Willys återkommande pekats ut som den billigaste.

– Vi har gjort vår stora prisundersökning på de allra största butikerna i många år och fortfarande är det Willys som har de lägsta ordinarie butikspriserna, oavsett vilket område och vilka hushållstyper vi undersökt, har Matpriskollnes grundare och vd Ulf Mazur tidigare sagt vid en av utnämningarna.

I Matpriskollens undersökningar har dock kedjor som exempelvis Lidl och Hemköp inte ingått. Enligt Ulf Mazur beror det på att sortimentbreddden och djupet varierar för mycket, vilket omöjliggör relevanta jämförelser.

Här finns kedjorna med

Men i den undersökning som nu slutförts av Pensionärernas riksorganisation, PRO, finns både Lidl och Hemköp med.

Och då kommer man fram till en annan slutsats än Matpriskollen. Lidl har den billigaste matkassen, om än på håret, enligt PRO.

Den tyska lågprisjätten kunde erbjuda en matkasse på 1 082 kronor medan Willys låg på 1 088 kronor, vilket visserligen var billigast bland de större kedjorna. Ica Maxi Stormarknad var hack i häl med en matkasse på 1 090 kronor.

– Vi vill ha koll på matpriserna, helt enkelt. Årets resultat blir också en bra utgångspunkt för att se effekterna av den sänkta matmomsen i april, säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO, i en kommentar.

LÄS MER: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Anklagats för prisfusk

Årets PRO-undersökning fick i slutet av förra året stor uppmärksamhet då kedjor som Willys och Ica anklagades för att tillfälligt sänka sina priser under den period som PRO genomförde sin granskning.

Priskriget har inte gått organisationen obemärkt förbi och ett 50-tal butiker som uppvisade stora prisvariationer plockades därför bort i undersökningen.

– Vi använder bara ordinarie priser i undersökningen. Tillfälliga sänkningar, kampanjer och extrapriser räknas inte med. Vi har arbetat länge med ett kontrollsystem som fångar upp alltför stora avvikelser, säger Ola Nilsson, sakkunnig på PRO.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Sänker avgift – lägre kostnader för hundratusentals hushåll

2026 01 22

Regeringen sänker avgifterna för förskola och fritidshem.

Maxtaxan – det vill säga taket för hur hög avgift kommuner får ta ut för barnomsorg – kommer att sänkas.

Enligt regeringen kommer det att leda till lägre kostnader för alla hushåll som nyttjar barnomsorgen. I dag är omkring 500 000 barn inskrivna på förskolan, enligt Skolverket.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska. Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, kommenterar också den sänkta avgiften.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen. Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, säger han.

Sänkningen av maxtaxan bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Plötslig jätteförändring – för omstritt bidrag

FAKTA: Sänkningen av maxtaxan

- Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet som reglerar hur höga avgifter kommunerna får ta ut, beroende på hushållens inkomster och antalet syskon som deltar i förskola eller fritidshem.

- För att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna har statsbidraget för maxtaxa förstärkts med 1 miljard kronor för 2026, och regeringen beräknar en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen