SVERIGE: Stölderna har exploderat

2022 06 09

Stölder i svenska butiker uppgick under fjolåret till hisnande 8,5 miljarder kronor.

Siffran motsvarar budgeten för fem svenska genomsnittskommuner.

Samhällsservicen monteras ned

Fler än tre av fyra dagligvaruhandlare uppger att de tvingats ändra sitt sortiment.

Flera handlare inom livsmedelsbranschen vittnar om att de tvingas ha låsta köttdiskar i butikerna.

– Situationen är nu så allvarlig att var tredje butiksägare inom dagligvaruhandeln överväger att flytta eller lägga ner sin butik. Om inget görs för att stävja problemen kommer viktiga delar av samhällsservicen att monteras ned, kommenterar Sofia Larsen, vd för Svensk handel, i Expressen.

Stort kostnadsproblem

Sofia Larsen framhäver att den stora kostnaden för dagligvaruhandlare inte endast handlar om förluster i form av stölder.

– Handlare tvingas också vidta dyra säkerhetshöjande åtgärder i form av bland annat väktare, larm och säkerhetsutbildning för personalen. För en genomsnittlig livsmedelsbutik uppgår dessa kostnader till långt över en halv miljon per år. Nära hälften av handlarna säger att brottsligheten leder till att de tvingas avstå från investeringar som annars skulle ha gjorts, betonar hon.

Kräver hårdare tag

Nu kräver Sofia Larsen och Svensk handel hårdare tag mot brottsligheten. Brotten mot handeln måste utredas och brottslingarna måste lagföras.

– Beslutsfattare måste orka vidga vyn. Stora värden ligger i potten. Det handlar inte om någon enskild stulen proteinbar eller powerbank. Det handlar om medborgarnas möjlighet att ta del av den samhällsservice som handlarna erbjuder. Det handlar om 8,5 miljarder. Och det handlar om tilltron till rättssystemet, fastslår Sofia Larsen i Expressen.

Fakta stöld och snatteri i Sverige

Av samtliga anmälda brott 2021 utgjorde stöld- och tillgreppsbrotten 26 procent.
Under 2020 anmäldes omkring 421 000 stöld- och tillgreppsbrott, varav 42 600 var butiksstölder.
I den Nationella trygghetsundersökningen uppger 1,7 procent att de blev utsatta för fickstöld under 2020.
Antalet anmälda butiksstölder påverkas i hög grad av butikernas kontrollåtgärder och interna riktlinjer för att polisanmäla butiksstölder.
Utvecklingen har under den senaste tioårsperioden varit tydligt minskande med undantag för uppgångar enstaka år.
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå

Foto: K. Spyroglou

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen