SVERIGE: Stölderna har exploderat

2022 06 09

Stölder i svenska butiker uppgick under fjolåret till hisnande 8,5 miljarder kronor.

Siffran motsvarar budgeten för fem svenska genomsnittskommuner.

Samhällsservicen monteras ned

Fler än tre av fyra dagligvaruhandlare uppger att de tvingats ändra sitt sortiment.

Flera handlare inom livsmedelsbranschen vittnar om att de tvingas ha låsta köttdiskar i butikerna.

– Situationen är nu så allvarlig att var tredje butiksägare inom dagligvaruhandeln överväger att flytta eller lägga ner sin butik. Om inget görs för att stävja problemen kommer viktiga delar av samhällsservicen att monteras ned, kommenterar Sofia Larsen, vd för Svensk handel, i Expressen.

Stort kostnadsproblem

Sofia Larsen framhäver att den stora kostnaden för dagligvaruhandlare inte endast handlar om förluster i form av stölder.

– Handlare tvingas också vidta dyra säkerhetshöjande åtgärder i form av bland annat väktare, larm och säkerhetsutbildning för personalen. För en genomsnittlig livsmedelsbutik uppgår dessa kostnader till långt över en halv miljon per år. Nära hälften av handlarna säger att brottsligheten leder till att de tvingas avstå från investeringar som annars skulle ha gjorts, betonar hon.

Kräver hårdare tag

Nu kräver Sofia Larsen och Svensk handel hårdare tag mot brottsligheten. Brotten mot handeln måste utredas och brottslingarna måste lagföras.

– Beslutsfattare måste orka vidga vyn. Stora värden ligger i potten. Det handlar inte om någon enskild stulen proteinbar eller powerbank. Det handlar om medborgarnas möjlighet att ta del av den samhällsservice som handlarna erbjuder. Det handlar om 8,5 miljarder. Och det handlar om tilltron till rättssystemet, fastslår Sofia Larsen i Expressen.

Fakta stöld och snatteri i Sverige

  • Av samtliga anmälda brott 2021 utgjorde stöld- och tillgreppsbrotten 26 procent.
  • Under 2020 anmäldes omkring 421 000 stöld- och tillgreppsbrott, varav 42 600 var butiksstölder.
  • I den Nationella trygghets­undersökningen uppger 1,7 procent att de blev utsatta för fickstöld under 2020.
  • Antalet anmälda butiksstölder påverkas i hög grad av butikernas kontrollåtgärder och interna riktlinjer för att polisanmäla butiksstölder. 
  • Utvecklingen har under den senaste tioårsperioden varit tydligt minskande med undantag för uppgångar enstaka år.
  • Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå

Foto: K. Spyroglou

Text: Redaktionen

06mars26

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

06mars26

Ryssland ger sig in i nytt krig

2026 03 06

Ryssland blandar sig i ytterligare ett krig.

Putinregimens krig i Ukraina har fått allvarliga konsekvenser även för det ryska samhället.

Trots det väljer Ryssland nu att ge sig in i ännu ett krig.

Möjliggör attacker

Ryssland ger ett aktivt stöd till Iran i dess krig med USA och Israel, rapporterar Washington Post.

Ryssland förser Iran med underrättelseinformation som hjälper dem att attackera amerikanska styrkor och mål i Mellanöstern, uppger tre tjänstemän med insyn i ärendet, enligt tidningen.

Sedan kriget inleddes i lördags har Ryssland delat med sig av information om platser där amerikanska tillgångar finns, enligt tjänstemännen.

Det handlar bland annat om uppgifter om var amerikanska krigsfartyg och flygplan befinner sig.

Amerikaner har dödats

Den exakta omfattningen av Rysslands aktiva stöd till Iran är okänd, men klart är att Putinregimen i direkt mening hjälper Iran att attackera amerikanska mål – en hjälp som Iran är beroende av i kriget, eftersom deras förmåga att lokalisera amerikanska mål har försämrats.

Under konflikten har sex amerikanska soldater dödats och ännu fler skadats i samband med en drönarattack i Kuwait på söndagen.

Iran har avfyrat tusentals drönare och hundratals missiler mot amerikanska militära anläggningar, ambassader och så vidare.

Ryssland, som har beskrivit USA:s attack mot Iran som en ”oprovocerad väpnad aggression”, stödjer nu alltså sin allierade. Detta trots tidigare uppgifter om att Kreml inte hjälper Iran eftersom de har fullt upp med kriget i Ukraina.

Enligt tjänstemännen har Ryssland hjälpt Iran ända sedan konflikten inleddes.

LÄS OCKSÅ: KREML: "Början på en era av fullständig kollaps"

Attackerat 2 000 mål

Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA vill inte kommentera uppgifterna om Rysslands stöd till Iran. Inte heller Pentagon vill kommentera rapporten.

Samtidigt fortsätter USA och Israel att attackera Iran. Över 2 000 iranska mål har attackerats, inklusive uppskjutningsramper för ballistiska robotar, flera fartyg och platser med koppling till Irans högsta ledning.

– Den iranska regimen har fullständigt krossats, säger Vita husets talesperson  Anna Kelly på en pressträff.

– Deras vedergällningsattacker med ballistiska robotar minskar i styrka för varje dag, deras flotta utplånas, deras produktionskapacitet raseras, och deras ombud utgör knappt något hot, fortsätter hon.

LÄS OCKSÅ: Rysk superhelikopter nedskjuten

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen