SVERIGE: Stor förändring kan vänta alla som rattsurfar

2025 02 01

För sju år sedan förbjöds rattsurfning.

Men det är fortfarande många som använder mobiltelefonen när de kör bil.

Under 2024 bötfälldes över 19 000 bilister för så kallad rattsurfning, en ökning med 20 procent jämfört med 2023.

“Oacceptabelt”, menar riksförbundet M Sverige, som vill se en böteshöjning för rattsurfare.

“Allvarligt hot”

M Sverige framhåller att “rattsurfning utgör ett allvarligt hot mot trafiksäkerheten och nu krävs omedelbara och kraftfulla åtgärder”.

De uppmanar nu såväl politiker som Polisen att agera.

– Den som rattsurfar har sämre överblick och längre reaktionstid. Risken att råka ut för en olycka ökar med 23 gånger för den som sms:ar och samtidigt framför ett fordon, säger Jacob Sidenvall, pressekreterare på Riksförbundet M Sverige.

Flera krav

Här är kraven som M Sverige nu ställer:

- Höjt bötesbelopp: Det nuvarande bötesbeloppet på 1 500 kronor är inte tillräckligt avskräckande.

- Fler poliskontroller: Polisen behöver resurser för att genomföra fler trafikkontroller och se till att rattsurfare stoppas och lagförs.

- Bättre utbildning och attitydförändring: För att minska rattsurfning på sikt behöver vi en bred utbildningsinsats.

“Måste vänta”

Jacob Sidenvall påminner alla bilister om vikten av att undvika rattsurfning.

– Behöver du sms:a eller på annat sätt hålla i telefonen måste du vänta tills du stannat på exempelvis en rastplats, säger han.

– Om man tänker använda mobilens kartfunktion bör man starta denna innan man kör i väg.

Även poliser

Det är inte bara M Sverige som vill se höjda böter för rattsurfare.

En annan som vill se att initiativ tas är Andreas Englund, trafikpolis i Norrköping.

– Jag skulle kunna se en dubbling av bötesbeloppet. I nuläget har vi maxböter för fortkörning på 4 000 kronor. Kommer vi upp i de trakterna så blir det mer kännbart, säger han till Norrköpings tidningar.

Han hänvisar till hur det fungerar i Norge - där bötesbeloppet successivt har höjts från 1 500 kronor till 9 700 kronor.

Foto: A. Boucher

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen