SVERIGE: Stor förändring kan vänta alla som rattsurfar

2025 02 01

För sju år sedan förbjöds rattsurfning.

Men det är fortfarande många som använder mobiltelefonen när de kör bil.

Under 2024 bötfälldes över 19 000 bilister för så kallad rattsurfning, en ökning med 20 procent jämfört med 2023.

“Oacceptabelt”, menar riksförbundet M Sverige, som vill se en böteshöjning för rattsurfare.

“Allvarligt hot”

M Sverige framhåller att “rattsurfning utgör ett allvarligt hot mot trafiksäkerheten och nu krävs omedelbara och kraftfulla åtgärder”.

De uppmanar nu såväl politiker som Polisen att agera.

– Den som rattsurfar har sämre överblick och längre reaktionstid. Risken att råka ut för en olycka ökar med 23 gånger för den som sms:ar och samtidigt framför ett fordon, säger Jacob Sidenvall, pressekreterare på Riksförbundet M Sverige.

Flera krav

Här är kraven som M Sverige nu ställer:

- Höjt bötesbelopp: Det nuvarande bötesbeloppet på 1 500 kronor är inte tillräckligt avskräckande.

- Fler poliskontroller: Polisen behöver resurser för att genomföra fler trafikkontroller och se till att rattsurfare stoppas och lagförs.

- Bättre utbildning och attitydförändring: För att minska rattsurfning på sikt behöver vi en bred utbildningsinsats.

“Måste vänta”

Jacob Sidenvall påminner alla bilister om vikten av att undvika rattsurfning.

– Behöver du sms:a eller på annat sätt hålla i telefonen måste du vänta tills du stannat på exempelvis en rastplats, säger han.

– Om man tänker använda mobilens kartfunktion bör man starta denna innan man kör i väg.

Även poliser

Det är inte bara M Sverige som vill se höjda böter för rattsurfare.

En annan som vill se att initiativ tas är Andreas Englund, trafikpolis i Norrköping.

– Jag skulle kunna se en dubbling av bötesbeloppet. I nuläget har vi maxböter för fortkörning på 4 000 kronor. Kommer vi upp i de trakterna så blir det mer kännbart, säger han till Norrköpings tidningar.

Han hänvisar till hur det fungerar i Norge - där bötesbeloppet successivt har höjts från 1 500 kronor till 9 700 kronor.

Foto: A. Boucher

Text: Redaktionen

2,6 miljoner svenskar får pengar på kontot

2026 05 29

Under sommaren kommer 2,6 miljoner svenskar att få ett tillskott i kassan.

Det meddelar Folksam på torsdagen.

Försäkringsbolaget kommer att dela ut 495 miljoner kronor till drygt 2,6 miljoner kunder i form av återbäring.

– Återbäringen baseras på den inbetalda premien under föregående år och storleken på återbäringen beror bland annat på Folksams överskott, framhåller bolaget i ett uttalande.

2,6 miljoner svenskar

De 2,6 miljoner kunder som kommer att kunna ta del av pengarna har någon av följande försäkringar hos Folksam:

- Fordonsförsäkring

- Boendeförsäkring

- Barnförsäkring

- Olycksfallsförsäkring

- Djurförsäkring

- Någon form av tilläggsförsäkring

”Känns väldigt bra”

Jens Wikström, chef Affärsområde Sak på Folksam, är mycket nöjd med årets utbetalning.

– Folksam är ett kundägt bolag och att vi nu kan ge drygt 2,6 miljoner kunder en återbäring på nästan 495 miljoner kronor att dela på känns väldigt bra och är ett bevis på Folksams starka finansiella ställning, säger han.

Maj och juni

Utbetalningarna kommer att inledas under maj månad. Redan då kan kunder med autogiro förvänta sig pengar. Övriga får återbäringen från och med juni.

Hur mycket det handlar om beror på den inbetalda premien samt Folksams överskott under 2025.

I april skickade Folksam ut återbäringsbesked till kunder med 100 kronor eller mer i intjänad återbäring. De som har ett lägre belopp än så får sin återbäring nästa år.

LÄS MER: Regeringen sätter ner foten – nu ska äldre få chansen

FAKTA: Folksam

- Folksam är ett kundägt företag och erbjuder försäkringar och pensionssparande.

- Nästan varannan svensk är försäkrad hos Folksam, vilket gör bolaget till en av Sveriges största kapitalförvaltare.

LÄS OCKSÅ:

Glädjebesked för Sverige – behöver anställa fler

Rekyl för svenska kronan – storbanken övertygad

Foto: A. Poacquadio

Text. Redaktionen

Carl Bildt stoppad på Arlanda

2026 05 29

Polisen har genomfört en omfattande insats på Sveriges största flygplats Arlanda.

Fokus har riktats mot att beslagtaga brottsvinster.

Föremål till ett värde av miljontals kronor har konfiskerats – bland annat har polisen beslagtagit lyxvaror från en ung person som rest från Dubai till Sverige.

Personen hade på sig flera föremål som tillsammans uppskattas vara värda cirka 1,7 miljoner kronor. Eftersom hen saknade deklarerad inkomst eller annat underlag som förklarar hur tillgångarna kunnat finansieras antar polisen att det är mer sannolikt att värdesakerna kommer från kriminell verksamhet än laglig inkomst.

– När vi möter en väldigt ung person som saknar tydliga lagliga inkomster men samtidigt bär värdesaker för miljonbelopp väcker det frågor om var tillgångarna kommer ifrån, säger polisens insatsledare Liam Schoug.

– Det behöver inte automatiskt betyda att personen begått brott, men vi har ett ansvar att utreda om egendomen kan kopplas till kriminell verksamhet.

Carl Bildt stoppad

En annan som stoppats är Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt, rapporterar Expressen.

Han hade dock inget att dölja.

– Vad är det här för jävla jippo? Jag har bråttom, sade Bildt när han fastnade i kontrollen på terminal 5, uppger tidningen.

LÄS MER: Regeringen sätter ner foten – nu ska äldre få chansen

Ny lagstiftning

Utöver polisen deltog Tullverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Kronofogden i insatsen.

Lagen om självständigt förverkande trädde i kraft i november 2024 och har gett polisen befogenhet att beslagta tillgångar som kommer från kriminell verksamhet, utan att egendomen kopplas till ett specifikt brott.

Polisen behöver endast visa att tillgångarna kommer från kriminell verksamhet – till exempel genom att konstatera att egendomen inte står i proportion till en persons lagliga möjligheter att äga den. Det kan röra sig om en fastighet, bilar eller pengar på ett bankkonto.

– Med lagen om självständigt förverkande kan vi agera tidigare än förr. Om någon inte på ett rimligt sätt kan förklara hur dyra klockor, smycken eller kontanter finansierats kan egendomen tas i beslag medan saken utreds. Därefter är det domstolen som avgör om tillgångarna ska förverkas till staten, säger insatsledare Liam Schoug.

LÄS OCKSÅ: Ungern säger nej – Orbáns linje står fast

Foto: Joakim Berndes resp Swedavia pressbild

Text. Redaktionen