SVERIGE: Stor förändring kan vänta alla som rattsurfar

2025 02 01

För sju år sedan förbjöds rattsurfning.

Men det är fortfarande många som använder mobiltelefonen när de kör bil.

Under 2024 bötfälldes över 19 000 bilister för så kallad rattsurfning, en ökning med 20 procent jämfört med 2023.

“Oacceptabelt”, menar riksförbundet M Sverige, som vill se en böteshöjning för rattsurfare.

“Allvarligt hot”

M Sverige framhåller att “rattsurfning utgör ett allvarligt hot mot trafiksäkerheten och nu krävs omedelbara och kraftfulla åtgärder”. 

De uppmanar nu såväl politiker som Polisen att agera.

– Den som rattsurfar har sämre överblick och längre reaktionstid. Risken att råka ut för en olycka ökar med 23 gånger för den som sms:ar och samtidigt framför ett fordon, säger Jacob Sidenvall, pressekreterare på Riksförbundet M Sverige.

Flera krav

Här är kraven som M Sverige nu ställer:

- Höjt bötesbelopp: Det nuvarande bötesbeloppet på 1 500 kronor är inte tillräckligt avskräckande.

- Fler poliskontroller: Polisen behöver resurser för att genomföra fler trafikkontroller och se till att rattsurfare stoppas och lagförs.

- Bättre utbildning och attitydförändring: För att minska rattsurfning på sikt behöver vi en bred utbildningsinsats.

“Måste vänta”

Jacob Sidenvall påminner alla bilister om vikten av att undvika rattsurfning.

– Behöver du sms:a eller på annat sätt hålla i telefonen måste du vänta tills du stannat på exempelvis en rastplats, säger han.

– Om man tänker använda mobilens kartfunktion bör man starta denna innan man kör i väg.

Även poliser

Det är inte bara M Sverige som vill se höjda böter för rattsurfare.

En annan som vill se att initiativ tas är Andreas Englund, trafikpolis i Norrköping.

– Jag skulle kunna se en dubbling av bötesbeloppet. I nuläget har vi maxböter för fortkörning på 4 000 kronor. Kommer vi upp i de trakterna så blir det mer kännbart, säger han till Norrköpings tidningar.

Han hänvisar till hur det fungerar i Norge - där bötesbeloppet successivt har höjts från 1 500 kronor till 9 700 kronor.

Foto: A. Boucher

Text: Redaktionen

LARMET: Jättekrasch nära – miljardsmäll för pensionssparare

2025 10 15

Stålbolaget Stegra står inför en potentiell krasch.

Stegra, som är beläget i Boden, ska tillverka klimatsmart stål med hjälp av grön vätgas i tillverkningsprocessen i stället för kol.

Men nu riskerar projektet att gå i graven.

Stegra blöder ekonomiskt, rapporterar Financial Times med hänvisning till källor med insyn. Enligt tidningen kan bolaget behöva få in 17 miljarder kronor – annars kan kapitalet ta slut inom två månader.  

Dessutom uppger en källa för tidningen att Stegras aktieägare har ”accepterat” att deras pengar är så gott som förlorade. Vidare uppger FT att bolagets styrelse har hållit krismöte om den hårt pressade finansiella situationen.

Pensionssparare riskerar jättesmäll

Aftonbladets ekonomikommentator Andreas Cervenka kallar uppgifterna för ”häpnadsväckande”.

Nu varnar han för att svenska pensionssparare kan förlora miljarder kronor om Stegra går i konkurs.  

– Stämmer uppgifterna innebär det att svenska pensionssparare går mot en ny svidande förlust på ett stort industriprojekt. AMF Pension, som förlorade 2 miljarder i Northvolt, har investerat cirka 1,8 miljarder i Stegra och är idag sjätte största ägare med lite mindre än sex procent, skriver Cervenka i en analys.

Dessutom påpekar experten att svenska staten har investerat i prestigeprojektet i Boden.

– Riksgälden har ställt ut lånegarantier på totalt 13,5 miljarder till bolaget. Hur mycket som utnyttjats är hemligt. 

LÄS MER: Priset för parkering chockhöjs

Efterfrågar nytt stöd

Stegras styrelse uppger själv att bolaget befinner sig i en ny finansieringsrunda och söker efter nytt kapital som motsvarar omkring 15 procent av den totala finansieringen av projektet. Summan beräknas till cirka 10 miljarder kronor – det vill säga sju miljarder kronor lägre än Financial Times högsta beräkning.

Stegras vd Henrik Henriksson framhåller att det gröna stålprojektet har starkt stöd från viktiga partners.

– Det starka stödet från våra grundare och huvudinvesterare, som är fast beslutna att driva detta projekt, är ytterligare ett bevis på Stegras starka affärscase. Stegra har en unik position inom den gröna stålindustrin med en stark orderbok, en konkurrenskraftig kostnadsposition och dokumenterad genomförandeförmåga, säger han till EFN.

LÄS OCKSÅ: Flera matvaror störtdyker i pris – här är hela listan

Foto: Stegra pressbild

Text: Redaktionen

USA:s regeringsplan har nödlandat

2025 10 15

Ett amerikanskt regeringsflygplan har tvingats nödlanda i Storbritannien.

Detta efter att en spricka upptäckts i ett fönster på planet.

USA:s krigsminister Pete Hegseth befann sig ombord. Ministern var på väg hem från ett toppmöte med Natos försvarsministrar i Bryssel.

”Är i säkerhet”

Hegseths presschef Sean Parnell bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.

– På väg tillbaka till USA från Natos försvarsministermöte gjorde krigsminister Hegseths plan en oplanerad landning i Storbritannien på grund av en spricka i flygplanets vindruta. Planet landade enligt standardprocedurer och alla ombord, inklusive minister Hegseth, är i säkerhet, skriver Parnell.

Hegseth har också kommenterat dramatiken. 

– Allt bra. Tack Gud.  Uppdraget fortsätter! skriver han på X. 

Hotade Ryssland

Inför toppmötet i Bryssel framhöll Hegseth att USA är berett att slå till mot Ryssland – om landet inte avslutar kriget i Ukraina.

–  Om det inte finns någon väg till fred på kort sikt är USA, tillsammans med sina allierade, beredda att vidta nödvändiga åtgärder för att påföra Ryssland kostnader för sin fortsatta aggression, sade Hegseth enligt TV2.

LÄS MER: Krigsministern hotar Ryssland

Sverige ställer krav 

Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) har också deltagit på toppmötet i Bryssel. 

Inför mötetet uppgav Jonson att han är bekymrad över att det militära stödet till Ukraina har minskat. Enligt en rapport från Kiel Institute, har särskilt det militära stödet från Europa minskat under både juli och augusti. Det europeiska stödet sjönk med hela 57 procent under månaderna jämfört med första halvåret av 2025. 

– Vi har sett en felaktig utveckling när det gäller stödet till Ukraina. Det har minskat, konstaterarde Pål Jonson i en kommentar till SVT inför mötet.

– Vi vill se mer insatser för att förbättra och öka det finansiella stödet och de militära donationerna till Ukraina, tillade ministern.

LÄS OCKSÅ: Tyskland ger jättebesked till Ukraina |

Foto: DoD photo by U.S. Air Force Staff Sgt. Madelyn Keech

Text: Redaktionen