SVERIGE: Stor förändring kan vänta alla som rattsurfar

2025 02 01

För sju år sedan förbjöds rattsurfning.

Men det är fortfarande många som använder mobiltelefonen när de kör bil.

Under 2024 bötfälldes över 19 000 bilister för så kallad rattsurfning, en ökning med 20 procent jämfört med 2023.

“Oacceptabelt”, menar riksförbundet M Sverige, som vill se en böteshöjning för rattsurfare.

“Allvarligt hot”

M Sverige framhåller att “rattsurfning utgör ett allvarligt hot mot trafiksäkerheten och nu krävs omedelbara och kraftfulla åtgärder”. 

De uppmanar nu såväl politiker som Polisen att agera.

– Den som rattsurfar har sämre överblick och längre reaktionstid. Risken att råka ut för en olycka ökar med 23 gånger för den som sms:ar och samtidigt framför ett fordon, säger Jacob Sidenvall, pressekreterare på Riksförbundet M Sverige.

Flera krav

Här är kraven som M Sverige nu ställer:

- Höjt bötesbelopp: Det nuvarande bötesbeloppet på 1 500 kronor är inte tillräckligt avskräckande.

- Fler poliskontroller: Polisen behöver resurser för att genomföra fler trafikkontroller och se till att rattsurfare stoppas och lagförs.

- Bättre utbildning och attitydförändring: För att minska rattsurfning på sikt behöver vi en bred utbildningsinsats.

“Måste vänta”

Jacob Sidenvall påminner alla bilister om vikten av att undvika rattsurfning.

– Behöver du sms:a eller på annat sätt hålla i telefonen måste du vänta tills du stannat på exempelvis en rastplats, säger han.

– Om man tänker använda mobilens kartfunktion bör man starta denna innan man kör i väg.

Även poliser

Det är inte bara M Sverige som vill se höjda böter för rattsurfare.

En annan som vill se att initiativ tas är Andreas Englund, trafikpolis i Norrköping.

– Jag skulle kunna se en dubbling av bötesbeloppet. I nuläget har vi maxböter för fortkörning på 4 000 kronor. Kommer vi upp i de trakterna så blir det mer kännbart, säger han till Norrköpings tidningar.

Han hänvisar till hur det fungerar i Norge - där bötesbeloppet successivt har höjts från 1 500 kronor till 9 700 kronor.

Foto: A. Boucher

Text: Redaktionen


Varning för jordgubbsförsäljare

2026 06 10

Att sälja jordgubbar är ett av Sveriges populäraste sommarjobb för ungdomar.

Men det finns en mörk baksida.

Polisen varnar för att det förekommer svartjobb, penningtvätt och dåliga arbetsvillkor inom jordgubbsbranschen. Unga riskerar därför att bli lurade eller utnyttjade.

I Helsingborg uppmanas ungdomar att vara vaksamma och endast söka sig till seriösa aktörer.

Tillsammans har polisen och Helsingborgs stad gått ut med ett inlägg på sociala medier.

– Det här är ett bra exempel på hur polisen och kommunerna kan arbeta tillsammans mot kriminalitet. För många ungdomar är sommarjobbet det första steget ut i arbetslivet och då ska man inte behöva hamna i tråkigheter som kan ställa till det i framtiden, säger polischef Karim Ottosson i Helsingborg.

Extra kontroller

Polisen i Helsingborg kommer att genomföra kontroller av jordgubbsförsäljare i kommunen.

Syftet är att bidra till sund konkurrens, goda arbetsvillkor och korrekt information om jordgubbarna som säljs.

– Genom att göra kontroller och berätta om dem vill vi uppmärksamma allmänheten på problemen som kommer med oseriösa bärförsäljare. Vi ska alla använda vår konsumentmakt till att gynna försäljare som följer reglerna. Vi vill inte ha kriminell verksamhet på våra gator som utnyttjar ungdomar att jobba under dåliga förhållanden, säger Jonas Berg, säkerhetschef på Helsingborgs stad.

ANDRA LÄSER: Bärjätte i konkurs – veckan före midsommar

Då ska du inte köpa

Inför sommaren 2024 varnade polisen för att jordgubbsförsäljning genererar miljarder kronor till kriminella gäng. Nätverken använder bär- och jordgubbsförsäljning för att tvätta pengar.

Jordbruksverket uppmanar kunder att vara extra uppmärksamma på två saker vid köp av de röda bären:

- Bärkartongerna ska vara märkta med odlarens namn och adress. Kolla gärna så att samma namn och adress finns på den låda som konsumentförpackningarna står i.

- Vid betalning med Swish – kolla så att numret är ett företagsnummer som börjar med 123.

LÄS OCKSÅ: Kraftig åtgärd vid Putins hem

Foto: jhenning

Text: Redaktionen


10 juni 2026

Inga pengar har kommit in – Lavrov förbannad

2026 06 10

När premiärminister Nikol Pashinyan utropade seger i armeniska valet i söndags var det ett tungt slag för Moskva.

Putinregimen hade hoppats på betydligt större inflytande än de 23 procent som det proryska partiet Starkt Armenien lyckades kamma hem.

Valet markerade ytterligare ett steg närmare EU för Armenien och ett steg längre från det historiskt allierade Ryssland.

Armeniens distansering från Moskva har dock pågått ett tag. Redan 2024 meddelade Pashinyan att landet fryser sitt medlemskap i den Rysslandsledda militäralliansen CSTO. Då slutade man även att bidra till att finansiera organisationen.

Lavrov kräver pengarna

Två år senare konstaterar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att Armenien följt sitt besked om att sluta betala räkningarna. 

Inga pengar har kommit in. Och det får ministern att gå i taket. Lavrov hotar att aktivera artikeln som berövar Armenien dess rösträtt och som i slutändan kan leda till uteslutning.

– Armenien har legat i skuld till CSTOS:s budget i över två år. En situation som föreskrivs i organisationens stadga, och vi enades idag om att överväga att åberopa den relevanta artikeln, säger han enligt The Moscow Times.

LÄS MER: Rasar mot EU: vill att vi ”begår självmord”

Litar inte på Putin

Skälet till att Armenien frös sitt deltagande i CSTO var att man anser att alliansen misslyckades med att bistå landet när Azerbajdzjan inledde en militär operation i utbrytarregionen Nagorno-Karabach 2023.

Nikol Pashinyan har tidigare uttryckt att det varit ett “strategiskt misstag” att förlita sig på Ryssland som garanti för säkerheten.  För två år sedan slängde Armenien ut ryska soldater från landets gränser och sprickan har ökat mellan de två allierade. 

I samband med att landet närmat sig EU och USA har Kreml å sin sida varnat för “ett nytt Ukraina”.

– Vi lever nu igenom allt som händer på det ukrainska spåret. Och var började det? Med Ukrainas försök att gå med i EU, sade Rysslands diktator Vladimir Putin i maj, enligt RBC Ukraine.

LÄS MER: Seger för Moskva – Natoland trycker på stoppknappen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen