SVERIGE: Stor förändring kan vänta alla som rattsurfar

2025 02 01

För sju år sedan förbjöds rattsurfning.

Men det är fortfarande många som använder mobiltelefonen när de kör bil.

Under 2024 bötfälldes över 19 000 bilister för så kallad rattsurfning, en ökning med 20 procent jämfört med 2023.

“Oacceptabelt”, menar riksförbundet M Sverige, som vill se en böteshöjning för rattsurfare.

“Allvarligt hot”

M Sverige framhåller att “rattsurfning utgör ett allvarligt hot mot trafiksäkerheten och nu krävs omedelbara och kraftfulla åtgärder”. 

De uppmanar nu såväl politiker som Polisen att agera.

– Den som rattsurfar har sämre överblick och längre reaktionstid. Risken att råka ut för en olycka ökar med 23 gånger för den som sms:ar och samtidigt framför ett fordon, säger Jacob Sidenvall, pressekreterare på Riksförbundet M Sverige.

Flera krav

Här är kraven som M Sverige nu ställer:

- Höjt bötesbelopp: Det nuvarande bötesbeloppet på 1 500 kronor är inte tillräckligt avskräckande.

- Fler poliskontroller: Polisen behöver resurser för att genomföra fler trafikkontroller och se till att rattsurfare stoppas och lagförs.

- Bättre utbildning och attitydförändring: För att minska rattsurfning på sikt behöver vi en bred utbildningsinsats.

“Måste vänta”

Jacob Sidenvall påminner alla bilister om vikten av att undvika rattsurfning.

– Behöver du sms:a eller på annat sätt hålla i telefonen måste du vänta tills du stannat på exempelvis en rastplats, säger han.

– Om man tänker använda mobilens kartfunktion bör man starta denna innan man kör i väg.

Även poliser

Det är inte bara M Sverige som vill se höjda böter för rattsurfare.

En annan som vill se att initiativ tas är Andreas Englund, trafikpolis i Norrköping.

– Jag skulle kunna se en dubbling av bötesbeloppet. I nuläget har vi maxböter för fortkörning på 4 000 kronor. Kommer vi upp i de trakterna så blir det mer kännbart, säger han till Norrköpings tidningar.

Han hänvisar till hur det fungerar i Norge - där bötesbeloppet successivt har höjts från 1 500 kronor till 9 700 kronor.

Foto: A. Boucher

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen