JUST NU: Slår larm efter regeringens besked

2022 11 08

SKR, Sveriges kommuner och landsting, menar att regeringens tillskott på tio miljarder till landets kommuner och regioner inte kommer att vara tillräckliga för den svenska sjukvården.

Svensk sjukvård kommer därför att stå inför tuffa tider, enligt SKR.

– I synnerhet regionerna drabbas hårt och det finns inte mycket annat att spara på än vården, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, till DN.

Vädjade tidigt om ekonomiskt stöd

Redan i slutet av oktober uttryckte SKR i en hemställan till regeringen behovet av utökat ekonomiskt stöd till både regioner och kommuner som kan komma att drabbas hårt av tuffare tider som väntar nästa år. Det handlar om inflation, höjda räntor och lågkonjunktur.

– Regeringens generella tillskott till kommuner och regioner är ett välkommet besked även om det inte kompenserar fullt ut för de ekonomiskt tuffare tiderna utan kommer innebära att sektorn kommer behöva vidta åtgärder för en budget i balans, säger Peter Danielsson (M), ordförande för SKR, till DN.

Tvingas till besparingar

En större andel generella stadsbidrag har SKR delvis fått gehör för, berättar Wallenskog, men pengarna anses inte vara tillräckliga.

Av den anledningen väntas vården drabbas hårt när de statliga bidragen inte räcker till.

– Samtidigt fortsätter regeringen med omfattande detaljstyrande, riktade statsbidrag och det finns heller inga förslag om förenklingar för att minska regelkrånglet. Det är oroande i en tid när kommuner och regioner verkligen behöver långsiktigt hållbara planeringsförutsättningar och en chans att säkra välfärden, säger Danielsson, till DN.

Situationen redan tuff

Den svenska sjukvården har det sedan tidigare tufft, bland annat till följd av pandemin.

I en analys av Socialstyrelsen om pandemins effekter på vården, betonas att pandemiperioden bland annat bidragit till hög arbetsbelastning inom vissa delar av hälso- och sjukvården och att planerad vård behövts ställas in eller fått skjutas upp.

– Det är klart att alla måste bidra i krisen, men vi tycker att kommuner och regioner får ta en stor del av smällen. Regionerna kommer att tvingas spara på vården, säger Wallenskog, till DN.

Socialstyrelsen betonar dock att akut vård och planerad vård som inte kunnat vänta, har prioriterats.

”Välkommet besked”

Danielsson instämmer i att prognosen ser dyster ut. Han vill dock framhålla att han samtidigt är glad för beskedet att offentlig sektor kommer få ta del av regeringens högkostnadsskydd för el.

Detta eftersom både sjukhus och skolor är verksamheter som påverkas av dagens höga elpriser. Totalt avsätter regeringen 55 miljarder kronor för detta.

– Nu har vi fått bekräftat att det ska omfatta även våra medlemmar vilket är ett välkommet besked, säger Danielsson, till DN.

Fakta SKR

SKR är en medlems- och arbetsgivarorganisation. Alla kommuner och regioner är medlemmar
SKR:s uppgift är att stödja och bidra till att utveckla kommuner och regioners verksamhet
SKR fungerar som ett nätverk för kunskapsutbyte och samordning
SKR har som uppdrag att ge service och professionell rådgivning inom alla de frågor som kommuner och regioner är verksamma inom
SKR erbjuder även kurser och konferenser inom många ämnen
Källa: Sveriges kommuner och landsting, SKR

Foto: R Catabay
Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen